LUM bad Lennart Olsson, koordinator vid forskarskolan och verksam vid universitetets centrum för hållbarhetsstudier -LUCSUS, att berätta om framgångar och svårigheter med att driva en tvärvetenskaplig forskarskola.
Varför startades forskarskolan?
– I samband med att LUCSUS blev en Linnémiljö skapade vi en tvärvetenskaplig forskarskola med utgångspunkt i att hållbarhet måste studeras utifrån integrerade perspektiv. Vi ville länka samman natur- och samhällsvetenskapliga discipliner och bereda vägen för ett nytt tvärvetenskapligt ämne, hållbarhetsvetenskap.
Hur fungerade det?
– Initialt hade vi 15 doktorander som alla satt tillsammans, något jag tror var en stor framgång. De kom från olika discipliner, men arbetade tätt ihop som en grupp. De läste också vissa kurser tillsammans. Idén var att utforska gemensamma problem.
– LUCID gav upphov till väldigt intressant forskning över ämnesgränserna. Det bästa exemplet är hur filosofi och hållbarhets-vetenskap befruktade varandra. Vi på -LUCSUS hade empirin och filosoferna kom med filosofiska infallsvinklar och modeller. Vissa forskare bytte faktiskt disciplin efter disputationen, från filosofi till hållbarhetsvetenskap och från geografi till hållbarhetsvetenskap.
Vad har den gett LU och akademin?
– Framförallt har LUCID satt hållbarhets-vetenskap på den akademiska kartan internationellt. Nu finns det ett stort antal avhandlingar som utforskar hållbarhet utifrån ett tvärvetenskapligt perspektiv.
– Vi är kända för att ha drivit ämnet framåt och doktoranderna är med i många internationella nätverk. LUCID har även gjort att en grupp människor har fått en unik erfarenhet av att arbeta tätt ihop med forskare från andra discipliner. Det är viktigt för det finns mycket tvärvetenskap inom fakulteterna, men mindre över fakultetsgränserna.
Vad fanns det för svårigheter med att bygga upp forskarskolan?
– Det är en hög tröskel att verkligen arbeta tvärvetenskapligt och det tar tid att bygga upp avancerad tvärvetenskap. Det är också administrativa problem som måste lösas t.ex. hur doktorandernas kurser ska löpa.
– Om man ska bygga upp den här typen av forskarskolor bör man skapa oberoende tvärvetenskapliga miljöer. Pufendorfinstitutet är ett bra exempel, men där arbetar forskare bara tillsammans under knappt ett år.
Finns det någon fortsättning på den tvärvetenskapliga hållbarhetsforskningen vid LU?
– Tvärvetenskaplig forskning inom hållbarhetsområdet fortsätter. Men förhållandena vi hade då, att doktoranderna själva kunde definiera sina ämnen och fysiskt sitta tillsammans, är svårare utan Linné-stödet.
– Förhoppningsvis skapas det nya möjligheter för doktorander att mötas och samarbeta kring olika forskningsfrågor i och med den nya forskarskolan om de globala målen (se sidan 6). Vi som har jobbat på liknande sätt sedan tidigare har givetvis mycket erfarenheter att bidra till denna satsning, som jag hoppas att universitetet tar vara på.
