Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Dyr sommar väntar svenskar som reser utomlands

Bild på svenska sedlar.
Svenska kronor blir allt mindre värde i förhållande till många andra valutor. Foto: Roland Magnusson/Mostphotos.

Semestern närmar sig och för många svenskar väntar utlandsresor. Men det kan svida extra i plånboken eftersom den svenska valutan är så lågt värderad. 
– Det är antagligen något vi får vänja oss vid, säger Fredrik NG Andersson, nationalekonom på Ekonomihögskolan vid Lunds universitet, som anser att valutaproblemet ligger både hos politiker och en stelbent Riksbanksledning.

I början av maj kostar 100 danska kronor ungefär 143 svenska kronor och euron står i 10,70. Det är betydligt dyrare att handla utomlands jämfört med bara för några år sedan. På lite längre sikt är skillnaden ännu större. Fredrik NG Andersson ger två huvudsakliga förklaringar till valutaläget just nu:

  1. Riksbanken för en oerhört expansiv penningpolitik med låga räntor. Det gör att få utländska, och svenska investerare, vill ha sitt kapital i Sverige. Nyligen meddelade Riksbanken att de skjuter upp kommande räntehöjningar och omedelbart tappade kronan ungefär 15 öre mot euron.
  2. De olika handelskonflikterna som Donald Trump skapat mot bland annat Europa och Kina påverkar. Brexit likaså. Sverige är ett litet land och hälften av produktionen exporteras och då drabbas vi hårt av konflikter, eftersom många blir rädda för att få dålig ekonomisk avkastning och vill inte ha pengar här. Det är mycket som går emot kronan samtidigt.

Risken är att det blir permanent

På kort sikt ser han inte någon större förändring av den svaga svenska valutan. Kanske kan euron sjunka till runt 10,25, men att den som tidigare skulle ligga runt 9,25 kan vi nog glömma.

– Nu har marknaden vant sig vid detta och då är det svårt att komma tillbaka. Risken är att det blir permanent. Penningpolitiken har gjort oss fattigare och ska man vara krass får man åka till fattigare länder om vi ska få mycket för våra svenska kronor, säger Fredrik NG Andersson.

Ett land som både ligger nära geografiskt och som också har en egen, liten valuta är Danmark. På 1980-talet var det som svensk billigt att åka till Danmark och handla, då kostade 100 danska kronor bara 80 svenska. Sedan länge är det tvärtom, men nu är det rekordstor skillnad mellan länderna.

Vad är det som skiljer Sveriges och Danmarks valutor åt som gör att skillnaderna blir så stora?

– Danmark har en fast växelkurs, vilket innebär att värdet mot euron ligger fast. 100 euro ska alltid kosta 746 danska kronor, plus eller minus 1 procent. Penningpolitiken anpassas så att den danska kronan håller värdet. Sverige har en flytande växelkurs, så marknaden avgör vad den svenska kronan ska vara värd.

Sverige hade länge en fast växelkurs, men som många minns övergavs den under den ekonomiska krisen 1992, då räntan under en kort period var uppe i 500 procent. Fredrik NG Andersson anser att svenska politiker fört en oansvarig politik under mer eller mindre 20 års tid, vilket ledde fram till denna akuta situation. I stället för en fast växelkurs infördes ett inflationsmål på 2 procent, något som Riksbanken har jobbat efter sedan dess.

– Problemet är att det var en annan tid, men inflationsmålet är inte ansvarsfullt längre – tiden har sprungit ifrån det, säger Fredrik NG Andersson.

Det som behövs är en ny ledning för Riksbanken

Efter krisen på 1990-talet tog regeringen ekonomiskt ansvar, och det fattades många obekväma beslut och gjordes åtstramningar. Men nu finns det inte alls samma tydliga riktning och det saknas sammanhängande prioriteringar, anser han. Särskilt allvarligt har det varit sedan 2013, då penningpolitiken varit väldigt expansiv i förhållande till euroområdet.

Faktum är att Riksbanken själva skulle kunna ändra sin inriktning att benhårt hålla fast vid inflationsmålet, det står i lagen och är inget som kräver beslut från regering eller riksdag.

Två procent taget ur luften

– Riksbanken har fortsatt att hålla fast vid 2-procentsmålet, men den siffran är helt tagen ur luften. Det finns ingen forskning som säger att detta är bättre än exempelvis 1 procent. Riksbanken har låst sig vid detta och har hamnat i en återvändsgränd, utan möjlighet att ta sig ur. Det som behövs är en ny ledning för Riksbanken, säger Fredrik NG Andersson.

När det gäller fast eller flytande växelkurs finns det både för- och nackdelar. En fast kurs är stabil, vilket är bra för att kunna förutse vad som ska hända. Samtidigt kan det bli rejält dyrt under ekonomiska kriser. Sverige klarade exempelvis krisen 2008-2009 ganska bra tack vare sin flytande kurs.

Flexiblare arbetsmarknad

För att kunna hålla en fast växelkurs som i Danmark krävs enligt Fredrik NG Andersson både en flexibel arbetsmarknad och en tydlig politisk vilja och förmåga att fatta obekväma beslut för att försvara penningpolitiken.

– I Danmark är arbetsmarknaden mycket flexiblare än i Sverige. Politikerna har gått in för att behålla den fasta växelkursen. Många gånger har man fattat tuffa beslut över blockgränserna.

Många lyfter fram fördelen med en låg kronkurs eftersom det gynnar exporten. 

– Det stämmer i det korta perspektivet. Men på längre sikt blir det bara billigt, och man behöver inte vara bra för att konkurrera. Det är inget som gynnar ett långsiktigt välstånd, säger Fredrik NG Andersson.

 

 

 

 

 

 

Intresserad av forskning och samhälle?
Prenumerera på Apropå!

I nyhetsbrevet Apropå varvas senaste nytt från Lunds universitet med kommentarer till aktuella samhällshändelser från några av våra 5000 forskare.