Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Framtiden börjar vecka 42

Leende kvinna framför grön växtlighet
Marie Cronqvist sitter i redaktionen som arbetar med innehållet till Framtidsveckan. Foto:Ulrika Oredsson

I oktober hålls universitetets första Framtidsvecka. Det ska bli ett årligt evenemang där forskare från hela universitetet genom föreläsningar, panelsamtal och debatter bjuder in allmänheten att fundera kring stora framtidsfrågor. Temat för årets vecka är omställningar - vilka måste vi göra? Vilka vill vi göra? Och vilka vill vi helst slippa vara med om? Historikern Marie Cronqvist, från universitetets framtidssmedja LU Futura, sitter med i redaktionen.

Veckan bygger på det upplägg som arbetades fram under 350-årsjubileets vetenskapsveckor.

– Det känns rätt och spännande att bygga vidare på det konceptet som var mycket lyckat.  Nu gör vi om det fast med inriktning på stora framtidsfrågor, säger Marie Cronqvist, bitr. verksamhetsledare för LU Futura.

Även Göteborgs universitet är en förebild, med sin sedan länge uppmärksammade vetenskapsvecka som är ett stort evenemang.

– Vi börjar med att etablera vår första framtidsvecka i ganska liten skala men med högkvalitativa och dagsaktuella bidrag. Nästa år, när vi fått återkoppling från universitet och allmänhet, så hoppas vi skala upp veckan.

bild på kompass inställd på framtiden

LU Futuras uppgift är att vara en motor och tillsammans med övriga i redaktionen brainstorma fram ett sammanhållet upplägg kring brännande framtidsfrågor. Några av de teman som tankesmedjan redan jobbar med – framtidens arbetsliv och klimatet - kommer att finnas med.

– Vi jobbar även med lärande och här hoppas vi på stimulerande samtal kring framtidens undervisningsformer tillsammans med våra studenter och forskare, säger Marie Cronqvist men tillägger att veckan är bredare än så.

– Framtidsveckan ska ge publiken ett brett perspektiv på framtiden och hela universitetet bjuds in att delta.

Du är själv historiker, hur rimmar det med att jobba med framtidsfrågor?

– Historien är lika viktig som framtiden. Ett enögt stirrande in i framtiden duger inte utan vi måste ha med oss våra erfarenheter sedan tidigare. Det förflutna kan erbjuda lärdomar och fungerar både som förankring och ibland något att aktivt ta spjärn mot. Och omställningar är inte bara något som ligger framför oss utan något som kännetecknar mänsklighetens historia.

Historiker arbetar ju ibland med kontrafaktisk historieskrivning, typ ”hur hade världen sett ut om Hitler vunnit Andra världskriget?”. Kan man använda sig av någon motsvarande metodik när man skådar in i framtiden?

– Ja, om man stakar ut en prognos eller ett scenario för framtiden så finns det ju alltid alternativ att ta med i beräkningen. På så sätt kan man tänka kring olika framtider på ett mer medvetet sätt. Och då blir det extra tydligt att framtiden är något som vi skapar här och nu genom de beslut som vi fattar idag.

 

 

 

 

 

 

Framtidsveckan

Årets framtidsvecka infaller den 14–20 oktober. Då kommer det att bjudas till paneldebatter, kulturinslag, föredrag, rundabordssamtal med mera med framtiden i siktet. Veckan är ett initiativ från universitetsledningen och riktar sig mot studenter medarbetare och allmänhet. Förutom den tvärvetenskapliga tankesmedjan LU Futura ingår representanter från Samverkansinitiativen, Pufendorf och de konstnärliga verksamheterna med i redaktionen. Projektledare för veckan är Louise Pierce.