|
Du har skrivit boken Ålevangeliet, berättelsen om världens mest gåtfulla fisk. Boken har nu sålts till 33 länder och har nyligen gjort dig till Augustprisvinnare i kategorin Årets svenska fackbok. Boken handlar naturligtvis om ålar, men också om relationen till din far. Vad tror du han hade sagt om att du nyss vunnit ett så prestigefullt pris för en bok som handlar delvis om honom?
- Han hade blivit mycket förvånad. Han hade nog inte kunnat föreställa sig att någon skulle vara intresserad av att läsa hans historia, att den ens skulle bli skriven. Det var också en del av hans klassidentitet. Den självklarhet med vilken vissa delar med sig av sin historia och tror att den är relevant och intressant för andra, den gäller inte särskilt ofta för män ur arbetarklassen födda på fyrtiotalet.
Du jobbar vanligtvis på kulturredaktionen på Sydsvenskan och Helsingborgs Dagblad och detta är din första bok. Hur länge har boken bott inom dig, innan den hamnade på papper?
- Kanske i någon omedveten form ända sedan jag fiskade ål med min pappa under min barndom och han berättade om det mystiska Sargassohavet, om ålens metamorfoser och allt det gåtfulla som fortfarande omgärdar den. Men mer specifikt sedan augusti 2017 när jag första gången satte mig ned och började skriva med en fortfarande rätt vag idé om vad jag egentligen ville göra.
Att ålen är världens mest gåtfulla fisk står klart. Men om du var tvungen att välja ut den allra mest fascinerande egenskapen hos ålen, vad skulle du välja att berätta om?
- En sak som är fascinerande är att tiden själv tycks närmast vara relativ för ålen. När den genomgår sin sista metamorfos och blir blankål befinner den ju sig uppenbarligen i livets sista stadium, sin ålderdom så att säga, eftersom när den simmat tillbaka till Sargassohavet och fortplantat sig också dör. Men när man åldersbestämt blankålar på väg till Sargassohavet har det visat sig att vissa kan vara under tio år gamla medan andra är närmare sextio. Om en ål förhindras att bege sig mot Sargassohavet genomgår den heller inte sin sista metamorfos och blir blankål. Som om den kan sätta livet på vänt, förskjuta sitt eget åldrande i någon mening.
Snart är det jul och din bok står nog högt på många önskelistor i år. Vilken bok står på din egen önskelista?
- Jag tänker nog läsa några av de Augustnominerade böcker som jag ännu inte hunnit med. Marit Kaplas ”Osebol” och Steve Sem-Sandbergs ”W”.
Text: Helga Heun
Foto: Emil Malmborg |
|
