|
Bild: SVT/Buena
- Det är på ett sätt så knäppt att det blir kul, säger etnologen Charlotte Hagström om att hela 80% av Sveriges befolkning bänkar sig framför Kalle Ankas jul varje år klockan tre på julafton.
God Jul från Kalle Anka och hans vänner är en julaftonsritual som är så stark att julaftonsfirandet oftast förhåller sig till den. Antingen startar man julbordet före eller efter Kalle.
I boken "Nu gör vi jul igen" från 2006, som Charlotte Hagström är en av författarna bakom, säger en yngre man så här om Kalle:
”Det enda som är så här riktigt kanon på julafton, som är helt oslagbart, är den här timmen med Kalle Anka och titta på gamla filmer och bara mysa (...) Gud vad allt känns bra just nu, vi tänker inte på nåt dåligt just nu, alla mår bra, alla sitter och ler och skrattar och har trevligt.”
Dessa känslor och denna traditionens roll i svenskt julfirandet kan vara svårt att förklara för en person som inte kommer från Sverige. Charlotte Hagström har bland annat fått förklara i amerikansk radio vad det är vi egentligen gör mellan klockan tre och fyra på julafton.
- Kalle Ankas jul fyller en annan funktion mer än att den är så speciell eller särskilt bra. Programmet står för något större. Det är en ritual och en kanon – alla kan nästan alla repliker utantill, säger Charlotte Hagström. Man sitter tillsammans, det är mysigt och lugnt i julens stim. Den kan också förena alla eftersom den inte är religiös och man vet att i huset bredvid sitter en annan familj och tittar på Kalle Anka, fortsätter hon.
Varför har vi traditioner?
- En tradition kan vara skön och trygg att luta sig mot. Om två släkter ska fira jul ihop för första gången med alla de olika traditioner som ska jämkas samman är i alla fall Kalle Anka spikad och klar klockan tre. Traditioner behöver inte heller vara så stora. Det kan vara så litet som fredagsmyset, som markerar helgens början, säger Charlotte Hagström.
Vad kan man mer säga om traditioner?
- Det är att traditioner alltid förändras med sin tid. På julbordet har till exempel grisfötter försvunnit för länge sedan och det har på senare år kommit in alltmer grönt och nu börjar också det veganska komma in.
-Traditioner anpassas också efter situationen man befinner sig i. När barnen är små har man tomte. När barnen sedan är äldre åker tomten ut för att dyka upp igen när barnbarnen kommer, säger Charlotte Hagström.
Hur blev Kalle Anka en av julens traditioner?
- En förklaring kan vara att när programmet började sändas 1960, var det enda gången på året som man kunde se tecknat på svensk TV och så var det långt in på 80-talet. När videon kom ansågs det vara fel och ett helgerån att spela in programmet. Det som är lite konstigt med den här traditionen är att den inte har någon koppling till Sverige.
Kommer traditionen förbli lika stark?
- När vi gjorde boken "Nu gör vi jul igen" år 2006, som tar upp de vanligaste traditionerna under julen, var Kalle Ankatraditionen fortfarande stark hos barnen. Kanske för att deras föräldrar är uppväxta med den. Men det skulle vara intressant att göra undersökningen igen om tio år, säger Charlotte Hagström.
- Men ”God jul från Kalle Anka och hans vänner” kan också liknas vid en modern version av sagoberättandet som funnits i alla tider. Filmerna minner om de gamla sagorna där det goda vinner över det onda - fast vi samlas kring TV:n istället för runt lägerelden, avslutar Charlotte Hagström.
Text: Gisela Lindberg |
|
