| The world has come to a halt, key sustainability events are being cancelled and the spread of covid-19 is ongoing. However, transitions to digital ways of working, acts of solidarity and efforts by researchers to address the virus are giving us hope here at Sustainability Forum. Unfortunately, we had to cancel Sustainability Week 2020 - we thank everyone involved in the planning and hope to bring that knowledge to you in other formats. There was plenty of exciting sustainability news that you might have missed due to the virus - in this issue we try to bring you up to speed. |
|
| No doubt you know all there is to know about the ongoing pandemic. In case you don't we've collected news about how LU is handling it on this page (and kept the rest of the newsletter corona free, sustainability issues aren't less important now). |
|
| The main aim of this newsletter is to share the cutting edge sustainability research coming out of Lund University. If you have research that ought to be highlighted here, please get in touch. There are articles both in Swedish and English, depending on the original language. |
|
 |
|
Om du andas ut en klar dag i den rena, kalla luften på Arktis så kommer du inte att se ditt andetag forma det moln vi är vana vid att se när temperaturen sjunker. Moln kan nämligen inte bildas utan aerosolpartiklar. Moa Sporre, forskare i kärnfysik vid Lunds universitet, fokuserar på hur dessa partiklar påverkar moln bildningen och hur molnen i sin tur påverkar klimatet. Läs hela artikeln genom den här länken. |
|
|
|
|
De senaste decennierna har klimatet i Sverige blivit omkring två grader varmare i genomsnitt och i år har vi kunnat se en rekordmild vinter och tidig vår. Hur svarar då naturen – djur, insekter, växter – på ett allt mildare klimat? Forskare i Lund kan ge svar. Bland annat visar en alldeles färsk studie att vegetationen i Sverige börjar grönska mellan en och två veckor tidigare nu jämfört med för 16 år sedan. Klicka här för att läsa hela artikeln.
|
|
|
|
|
Näst efter klimatförändringarna, är förlusten av biologisk mångfald den största miljöutmaning som världen står inför. Förlusten av växt- och djurarter innebär också en förlust av de resurser som människan får av en fungerande natur.
Vid Lunds universitet pågår ett projekt där man tittar på hur man arbetar med så kallad grön infrastruktur för att motverka dessa förluster. Klicka här för att läsa hela artikeln. |
|
|
|
|
Barns relation till naturen är inte bara viktigt för deras välbefinnande utan har också betydelse för att skapa ett mer hållbart skogsbruk, visar ny forksning från Lunds universitet. Studien visar också att olika socioekonomiska faktorer påverkar barns upplevelse av och relation till skogen. Klicka här för att läsa hela artikeln. |
|
|
| Regeringens politik är inte tillräcklig för att nå klimatmålen. Det säger Markku Rummukainen, professor i klimatologi vid CEC och ledamot av Klimatpolitiska rådet som idag lämnade över sin utvärdering av regeringens klimatpolitik. Läs mer om Markkus arbete i klimatpolitiska rådet här. |
|
Sverige behöver inte fler nötdjur för att rädda naturbetesmark med hög biologisk mångfald. Det slår forskare i Lund fast i en ny rapport. Det som behövs är istället ekonomiska incitament som gör det lönsamt med naturbete, menar de. Klicka här för att läsa hela artikeln.
|
|
| Avgiftsfri kollektivtrafik är inget mirakelmedel för att minska bilresor. Det behövs också ett väl fungerande kollektivtrafiksystem. Det menar forskare i en ny rapport från Sveriges nationella centrum för forskning och utbildning om kollektivtrafik, K2. Läs hela artikeln genom att klicka här. |
|
| I en värld med nästan 10 miljarder människor ökar konkurrensen om jordens resurser, såväl materiella som immateriella. Vid Pufendorfinstitutet undersöker det aktuella Temat Resourcification hur saker resourcificeras, dvs hur de definieras, produceras, utnyttjas, används, och tas om hand. Temats koordinatorer Johan Hultman och Hervé Corvellec reder ut begreppen och ger oss en inblick i det pågående arbetet. Läs hela intervjun via den här länken. |
|
Endast i år kommer 400 miljoner ton plast att tillverkas. Att leva plastfritt är idag nästan omöjligt. Det konstateras i Ingen kommer undan plasten, en ny skrift från Mistra, som krossar myter och belyser både problem och möjligheter med materialet. Lars J Nilsson, professor i miljö- och energisystem vid lunds universitet och aktiv inom forskningsprogrammet Mistra STEPS, sammanfattningar de motsättningar som finns runt plast:
– Plast är ett jävla problem, men också ett helt fantastiskt material. Läs hela skriften här. |
|
In this episode, the iiiee collaborates with the Lund University Agenda 2030 Graduate School. Coordinator Kristina Jönsson and PhD Student Juan Ocampo join the podcast "Advancing sustainable solutions" to highlight the activities and research of the Graduate School to support Agenda 2030. Hear it here.
|
|
| Water is essential to all human life on earth. Today, over two billion people live in countries experiencing high water stress – risking both health and food security. As populations and the demand for water grow, this situation is likely to worsen. Emma Johansson’s research focuses on water, agriculture and participatory practices. To mark World Water Day 2020, she highlights some key research about water, and explains how we can contribute to a more sustainable use of water. Read the full interview here. |
|
| Människor som jobbar, men har en lön som placerar dem på gränsen till fattigdom. De nya ”working, yet poor"-arbetarna ska nu undersökas av forskare i sju europeiska länder. Projektet som helhet får över 34 miljoner kronor i finansiering från EU:s ramprogram för forskning och innovation, Horisont 2020. Av detta går drygt 3 miljoner kronor till den svenska delen av projektet, som leds av Vincenzo Pietrogiovanni från Ekonomihögskolan vid Lunds universitet. Läs mer om projektet genom att klicka här. |
|
| Climate change has become one of the defining social and environmental challenges of our time. In light of the public and political attention that the issue has gained, the need for informed and critical perspectives on this important topic is more urgent than ever. Climate change knowledge needs to be integrated in all aspects of society in order to facilitate the transition that is needed. To contribute to this effort, and recognizing the key role that the education plays in this, Lund University Centre for Sustainability Studies, LUCSUS are therefore offering a new elective course for all students – on Climate Change and Society, starting in the Autumn 2020. Read more here and apply. |
|
Med anledning av coronaviruset tvingas många arbetsplatser, skolor och organisationer att ändra på sina mötesrutiner och ta hjälp av tekniken. Peter Arnfalk på Internationella Miljöinstitutet har intervjuats i P1 Morgon. Hör hela reportaget här.
|
|
| Anders Lindroth, professor vid institutionen för naturgeografi och ekosystemvetenskap vid Lunds universitet kommenterar en ny internationell studie i vetenskapradion i P1. Hör hela reportaget här. |
|
I en artikel i DN intervjuas flera ledande klimatforskare om sitt emotionella svar på klimatförändringarna. Från Lunds Universitet deltar Lennart Olsson, professor i geografi vid LUCSUS och Lars-Anders Hansson, professor, klimateffekter i vattenekosystem. Läs artikeln i sin helhet här.
|
|
| Maria Jäppinen was awarded first prize in SYSAV’s thesis award 2020 (Sysavstipendiet). Maria was awarded 20 000 SEK for her master’s thesis entitled “Exploring waste prevention possibilities through public procurement in public institutions – A case study from Bornholm, Denmark”. Read more about it here. |
|
| We need new ways of understanding and accounting for how people depend on nature to protect and preserve our environment. Research from Lund University Centre for Sustainability Studies (LUCSUS) strives to diversify ways of measuring and evaluating ecosystem services to take into account people’s place-based, varied and often emotional relationships with nature. Read all about it through this link. |
|
|
