|
Begreppet ’fake news’ blev ett vardagligt begrepp i samband med den uppmärksammade presidentvalskampanjen i USA 2016. De flesta vet att det existerar oseriösa nyhetskällor, eller att budskap på sociala media vinklas åt ett eller ett annat håll, åsikter uttrycks som fakta och ibland sprids falska nyheter till och med via etablerade mediehus. De flesta vet det detta, men ändå slinker vissa budskap, desinformation eller rena bluffar igenom bruset med syftet att vilseleda eller påverka oss. Men varför låter vi oss luras? Mia-Marie Hammarlin, Docent i etnologi och lektor i journalistik och medie- och kommunikationsvetenskap vid Lunds universitet svarar.
-Sociala medier fungerar som allra bäst i form av exempelvis delningar när vi uttrycker starka emotioner: ilska, frustration, rädsla osv. Känslorna dominerar ofta våra flöden på exempelvis Twitter eller på Facebook. Människor är därtill berättande varelser. Att exempelvis läsa en lång fruktansvärd berättelse om ett barn som utvecklade autism efter en vaccination väcker vårt engagemang och våra känslor. Vi kan i det läget få svårt att ta in fakta, som att vi alla löper en risk för att utrotade, farliga sjukdomar på nytt får fäste om inte majoriteten vaccinerar sina barn och att de risker som vaccin är behäftade med är små i jämförelse.
Kan du ge ett konkret exempel på ett fall av fake news som fick stort genomslag även genom vanligtvis pålitliga kanaler?
-I min bok ”I stormens öga” analyserar jag ett fall som fick enormt genomslag i medierna i Sverige för några år sedan, det vill säga Innebandypappan-fallet. Det gick ut på att en elak pappa skulle ha lämnat sin son att gå hem ensam från en innebandyturnering många mil hemifrån ”för att han spelade för jävla dåligt”, i smällkalla vintern. I princip alla nyhetsmedier drog på fallet, även Public service-tv och radio. Hela historien visade sig senare vara falsk, SR- och SVT-inslag fälldes i svenska Granskningsnämnden.
Jag kallar detta för en nyhetssägen, d.v.s. en hybrid mellan nyheten som genre och vandringssägnen som genre. På senare tid kan nämnas falska nyheter om migranter, jag tänker exempelvis på ett märkligt rykte som spreds om att kvinnor, skulle utnyttja, underförstått sexuellt eller åtminstone intimt, ensamkommande pojkar. I utlandet har det spridits rykten om att den svenska regeringens förslag om en samtyckeslag är en konsekvens av att migranter begår så många våldtäkter, vilket inte har något alls med sanningen att göra.
Vad är den största faran med falska nyheter?
-Att människor tror på dem och att de sedan sprider dem. Som människor behöver vi basera olika typer av beslut på beprövad kunskap, inte på våra känslor.
Hur kan samhället bekämpa fake news?
-Mediekunskap, eller media literacy, borde ingå i den svenska läroplanen från tidig ålder. Jag märker dock att mina barn, 8 och 9 år, i dag umgås med begrepp som källkritik. Det gjorde inte jag när jag var i den åldern.
|
|
