Lundensaren_mars2019

Dagens 70-åring är som 1970-talets 50-åring – hur kommer det sig?

Aktuell forskning visar att dagens 70-åringar i många avseenden är som 1970-talets 50-åringar, men hur kommer det sig? Susanne Iwarsson, professor i gerontologi – läran om det friska åldrandet svarar;

- En viktig orsak är de medicinska framstegen – det är många sjukdomar som det finns allt bättre behandlingar mot, t ex cancer. Ett annat exempel är att tidigt insatt behandling vid stroke leder till kraftigt förbättrad överlevnad och mindre allvarliga funktionsnedsättningar.

Kunskapen om hur hjärt- och kärlsjukdomar kan motverkas samt om vikten av ett aktivt liv – fysiskt, psykiskt och socialt – har fått spridning och fler än tidigare är hälsomedvetna. Vidare har vi ett väl utbyggt välfärdssystem som ger alla tillgång till utbildning, sjukvård och socialtjänst, samt god boendestandard. Samtidigt är ojämlikheten i hälsa betydande, med grupper i befolkningen som har betydligt sämre hälsa än andra. Det finns också betydande geografiska skillnader när det gäller hälsan.

I en blå zon blir fler riktigt gamla

En så kallad blå zon där människor blir extra gamla låter nästan lite magiskt. I en blå zon blir nämligen fler än genomsnittet 100 år eller äldre än i andra områden. Exempel på sådana blå zoner är ön Okinawa i Japan, och vissa områden i Sydeuropa, t ex i Turkiet. I Grekland finns det blå zoner i bergstrakter där herdarna blir gamla. Men Sverige har också blå zoner berättar Susanne Iwarsson.

- Sveriges blå zon går genom Småland ner till nordöstra Skåne, där Hässleholm är den sydligaste kommunen i området. Vittsjö är den församling i Sverige som har flest personer som är 100 år eller äldre (per tusen invånare). Sveriges blå zon överensstämmer rätt väl med det område från vilket människor emigrerade till Amerika. Kännetecken för blå zoner är att folk ofta levt ett fysiskt hårt och spartanskt liv, med lite mat och mycket arbete. Det har också funnits livsregler av religiös natur som präglat människors liv.

Vi som åldras istället för ”de äldre”

Dagens kunskapsläge kan grovt förenklat sammanfattas med att ”aktivitet hjälper mot det mesta”. Den forskning som publiceras visar på att fysisk, psykisk, mental och social aktivitet genomgående har positiva effekter på hälsan och åldrandet. Och för att skapa ett åldrandevänligt samhälle, menar Susanne Iwarsson att samhället måste anpassas för att stödja en positiv utveckling. Det är nödvändigt att ha ett livsloppsperspektiv i planeringen för att stödja aktivt och hälsosamt åldrande, d.v.s. redan innan människor blir gamla. Det finns ett stort behov av hälsofrämjande och förebyggande insatser, inom många olika områden. Samtidigt är det viktigt att öka kunskapen om åldrandet även på individnivå. Attityderna till ålder behöver också bearbetas och förändras så att äldre människor inte blir lämnade utanför samhällsgemenskapen säger Susanne Iwarsson.

-Ålder är den enda diskrimineringsgrunden som inte ”drabbar någon annan” utan oss alla! Därför skulle det antagligen göra skillnad om diskussionen om hur vi kan skapa ett åldrandevänligt samhälle utgick från synsättet ”vi som åldras” istället för ”de äldre”.

Professorns fyra tips för aktivt och hälsosamt åldrande

1. Lev ett så hälsosamt liv som möjligt – vad du gör idag och hur du lever har betydelse för hur du åldras.

2. Skapa en vardag där du är aktiv – både fysiskt, mentalt och socialt - det spelar inte någon större roll vad du gör så länge aktiviteten känns meningsfull och stimulerande.

3. Tänk långsiktigt även när du nått en högre ålder: Våga tänka tanken att du så småningom kommer att drabbas av funktionsnedsättningar och en del begränsningar i din vardag - hur och var vill du leva och bo om 5, 10, 15 och 20 år?

4. Ta kontroll över din framtid så att du själv har inflytande över din situation.