Han är den okända alumnen bakom den svenskamerikanska storfilmen "Midsommar"

När artisten Janelle Monáe inkluderade en ensemble klädda i midsommarkläder i sitt öppningsnummer på Oscarsgalan blev filmen med samma namn (Midsommar) en riktig snackis! Filmen var nämligen inte nominerad i en enda kategori. Lundensaren träffar alumnen bakom den svenskamerikanska storfilmen - så här lagom till midsommarfirandet. Möt Martin Karlqvist!

Alumnen (Psykologiprogrammet 2012-2017) och skräckfilmsfantasten Martin Karlqvist hade länge varit intresserad av att skriva en film baserad på svenska sägner, myter, traditioner och i synnerhet Hårgafolkets historia, när han för sju år sedan bestämde sig för att förverkliga sin idé. Tillsammans med sin goda vän Patrik Andersson (filmproducent och vän sedan förskolan) gjorde han slag i saken och begav sig till USA med en färsk idé och en så kallad ”treatment” för att leta regissör till sin blivande film. Väl i USA tackade den då nyutexaminerade filmregissören Ari Aster ja till filmidén och när han kort därefter slog igenom med en annan film (Hereditary) gick det också lätt att hitta finansiärer. Projektet blev till sist den svenskamerikanska storfilmen "Midsommar", med stjärnskådespelare som bland annat den kritikerrosade Florence Pugh. Filmen följer en grupp studenter som kommer till Sverige för att fira midsommar men hamnar mitt i en kult. (Se den officiella trailern här).

Att inte få all ära för sin idé Under det senaste året har filmen, skådespelarna och regissören uppmärksammats världen över. Någon som inte uppmärksammats lika mycket är Martin Karlqvist själv, men hur känns det att vara hjärnan bakom en succé och sedan inte få all ära? - Nej, det var väntat. Det ingår i regissörens och stjärnskådespelarnas uppgifter att vara galjonsfigurer. Jag har fått mycket kärlek och uppskattning av alla som varit inblandade i projektet. Förklara för oss som inte är inne i filmskapandets värld – du ville skriva en film – men sen skrev regissören Ari Aster manuset – hur går det där egentligen till? - När vi presenterade filmkonceptet för eventuella intressenter så hade vi skrivit ned en sammanfattning om  hur en grupp antropologstudenter blir inbjudna till ett svenskt midsommarfirande/midsommarblot. Detta för att kunna presentera vår värld på ett så tydligt vis som möjligt. Ari bidrog sedan med huvudrollskaraktären Danis historia, samt skrev det mesta av dialogen. I slutänden är det dock svårt att säga vem som har gjort vad, då vi workshoppade tätt ihop med Ari och med vår ”production designer” Henrik Svensson. Ari är också  en mästare på filmiskt berättande och vet vad som funkar på film. Själv har jag aldrig jobbat med film förut.

Foto: Craig Sjodin via Getty Images. Janelle Monae at The 92nd Annual Academy Awards Hur kändes det när du såg att artisten Janelle Monáe hyllade er film i öppningsnumret på Oscarsgalan i vintras? - Det var såklart jättehäftigt! Jag blev jätteglad och lite mallig. Hur stor roll spelade dina psykologstudier i och under skapandet av denna film? -Väldigt mycket! Om man tittar igenom mina filmanteckningar från 2013 och framåt så kan man tydligt se inflytandet från olika kursmoment. Dessutom handlade själva filminspelningen väldigt mycket om att få folk att må bra och dra åt samma håll, trots tuffa inspelningsförhållanden. Här hade jag enorm nytta av mina psykologikunskaper, på individ-, grupp- och organisationsnivå. Vad har du för projekt på gång nu?  -Lite olika film- och tv-projekt, samt psykologiska konsultuppgifter. Blir det en Midsommar 2?  - Det har jag tyvärr lovat att inte prata om just nu. - Nu är det snart midsommarafton och det är inte läge att ha stora fester i år,  så vad skulle passa bättre än att ha en filmkväll och börja kvällen med att se din film – men vilka övriga topp tre filmer skulle du rekommendera att Lundaalumnerna ser så här i coronatider?  - Kul! Om "Midsommar" får fylla skräck/weirdness-kvoten så adderar vi lite romantik med klassikern "Sommarnattens leende". Den finurliga knashumorn får "Att angöra en brygga" stå för, och så slutligen "Rasmus på luffen" för stora och små barn. Text: Helga Heun

Min alumnsida | Hemsida | Kontakt