Ett arbetsliv i pandemins fotspår

Drygt sju månader gammal, har pandemin påverkat stora delar av varje människas vardag. Den har påverkat hur vi handlar, rör oss, arbetar och inte minst kommunicerar med andra människor. På mycket kort tid har vi ställt om till hemarbete, social distansering och digitala träffar. De digitala mötesverktygen som tidigare varit en ovanlig del av vår möteskultur, hanteras nu med stor självsäkerhet av både kollegor och studenter vid Lunds universitet. Det som började som ett famlande i mörkret där mötesdeltagarna försökte lista ut vem som pratade med vem, där flera personer hade anslutningsproblem och minst en av deltagarna hade köksinredningen som bakgrund, är för de flesta ett minne blott. Vardagen idag är en digital fika med kollegorna, med bra ljussättning, hög bild- och ljudkvalitet och ett magnolieträd alternativt universitetshuset som bakgrundsbild. Att pandemin har skakat människors grundvalar är idag en självklarhet, men vad kommer att hända efteråt? Hur kommer arbetslivet förändras och vilka krav ställer det på framtidens ledare? Vi har pratat med alumnerna och näringslivsprofilerna, Bert Nordberg och Nina Åxman, om deras syn på pandemins effekter på framtidens arbetsliv och ledarskap.

Digitaliseringen har klivit ett decennium in i framtiden Bert Nordberg är styrelseordförande i danska TDC Group och Vestas, stolt grundare av Sigma Connectivity i Lund, styrelseledamot i flertalet storbolag och vice ordförande i LU Holding. Vilka effekter tror Bert att pandemin kommer att ha på framtidens arbetsliv och ledarskap? -    Jag är rätt säker på att digitaliseringen har hoppat tio år fram i tiden. Folk har nu förstått att videokonferenssystem som Zoom, WebEx och Teams, tillsammans med den fiberuppbyggnad vi har i Norden, gör att vi kan arbeta på distans mycket mer och att det blir mer accepterat med den typen av arbete. Man kommer inte längre ta lika mycket hänsyn till de ordinarie arbetstiderna 8 till 17 heller. Folk kommer att utföra sitt arbete men kanske inte exakt på kontorstid. Det kommer i sin tur att sätta ett annorlunda krav på ledarskapet. Även med bra digitala verktyg ser Bert utmaningar med att enbart träffas digitalt. Alla frågor går inte lika enkelt att avhandla i ett digitalt konferensrum. -    Visst finns det baksidor med att inte träffas som vanligt. Om man jobbar med mekaniska frågor och resultatredovisningar, går det alldeles utmärkt att träffas digitalt. Men ska du ha en intellektuell debatt om en framtida strategi är det väldigt svårt att bara ses digitalt. Då måste man träffas. Jag jobbar ju så idag med mitt styrelsearbete och jag har gjort så i ungefär ett halvår. Med rent praktiska frågor går det bra, men med strategiska frågor är det mer komplicerat. Då behövs en kombination av att träffas digitalt och på riktigt. När det kommer till framtidens ledarskap, anser Bert att en av de viktigaste ledarskapsförmågorna är att kunna skapa förutsättningar till närhet trots distans. Regelbunden kommunikation och interaktion mellan medarbetare är nyckeln till att få sina anställda och företaget att må bra. -    Distansarbete ställer nya krav på ledarens kommunikationsförmåga. Ledare måste vara tillgängliga, observanta och hålla kontakt med sina anställda i mycket större utsträckning än tidigare när man träffades på kontoret dagligen. Om man vill behålla duktiga anställda är det viktigt att man säkerställer att de får en känsla av tillhörighet till företagets varumärke och kultur. När pandemin har lugnat sig, hade jag nog rekommenderat att man har minst en dag i veckan tillsammans på kontoret. Medarbetare måste komma in och interagera med sina arbetskamrater. Det går inte att bara arbeta för pengar, det är också nödvändigt att få stimulans av sina arbetskamrater. Distansarbete har dessutom stor påverkan på behoven på vår fysiska arbetsmiljö, tror Bert. Våra kontorslandskap kommer att se annorlunda ut, med mindre behov av stora kontorslandskap, men större behov av mötesplatser för anställda som mestadels av tiden arbetar på distans. -    Man kan inte arbeta i total avskildhet, man behöver mötesplatser. När pandemin är över kommer företag behöva ha rum där medarbetare kan komma in från distansarbetet och träffas. På företag är det inte bilateralt mellan chef och anställd, utan interaktionen mellan de anställda behövs också för att man ska kunna utveckla företaget. Därför behöver man mötesplatser på kontoret där man kan träffas och diskutera. -    Jag brukar använda exemplet om man ska lösa ett korsord. Ensam är det rätt så svårt. Är man sju personer tillsammans är det mycket lättare. Om man får prata med varandra. Annars gör det ingen nytta. Bert ser även att människor har ändrat sina vanor utanför arbetslivet i samband med pandemin. -    Vi har tagit ett jättesteg framåt med e-handel och digital handel. Människor handlar i större utsträckning på det här sättet idag. Resandet kommer definitivt att minska, både privat och i arbetslivet. Här i Sverige har vi lärt oss att det finns mycket att se på hemmaplan, man behöver inte åka utomlands för att tillfredsställa sina semesterbehov. I arbetet kommer ingen tycka att det är lönt att resa från Skåne för att delta på ett kort möte i Stockholm. Det kommer fortsätta att vara digitala möten. Jag tror också att man för första gången kommer att acceptera de digitala signaturerna rent juridiskt i större utsträckning. Med Bank-Id kommer man kunna hantera mycket som tidigare har krävt en signatur i bläck. -    Min uppfattning är att den utvecklingen vi ser nu på kort tid, den hade kommit i alla fall men den hade tagit tio år till. Egentligen har vi ju tjänat in tio år av framtiden.

Börjar se digitala tekniker som en kärnförmåga Nina Åxman, som även medverkar i Lundensarens alumnporträtt i detta nummer (Civilingenjörsexamen, industriell ekonomi 2009), arbetar som Vice President för Global Operations på Sandvik Rock Tools och utnämndes nyligen till ”Framtidens kvinnliga ledare 2020” av chefsorganisationen Ledarna. Vilka effekter tror Nina att pandemin kommer att ha på framtidens arbetsliv och ledarskap? -    Jag tror att vi kommer se en förskjutning av arbetstillfällen och omsättning från vissa branscher till andra, då återhämtning i vissa branscher kommer ta tid eller kanske inte alls komma tillbaka till ursprunglig nivå. Förhoppningsvis är alla gröna satsningar i pandemins spår startpunkten för en accelererad omställning till ett mer hållbart samhälle och hållbar industri. Nina lyfter även fram att synen på kontoret och dess syfte kommer att ändras. -    Kontoret ska vara en inbjudande och inspirerande mötesplats för interaktion och samarbete snarare än en plats man måste vara på. Var man som tjänsteperson utför sitt arbete kommer bli mindre viktigt och jag spår att den flexibiliteten leder till mer distansarbete och mindre pendling. Vi kommer bli mycket bättre på att använda digitala tekniker för effektivt samarbete och börja se det som en kärnförmåga som vi aktivt utvecklar i organisationen. Resandet kommer minska för att delvis ersättas med digitala interaktioner för så skilda saker som mässor/kundevents och acceptanstester för ny utrustning. -    Även utanför kontoret tror jag att många anammat nya digitala vanor (exempelvis näthandel av mat) som kommer hålla i sig och påverka flera branscher. Den ökade flexibiliteten i arbetslivet kommer att ställa andra krav på framtidens ledare, förutspår Nina. -    När vi blir mer flexibla kring var och hur vi jobbar ställer det andra krav på hur man leder. Både vad gäller tydlighet i kravställande och uppföljning men också kring de mjukare kommunikationsaspekterna. En framtida chef behöver kunna styra, belöna och coacha utifrån prestation och resultat, inte närvaro. Och chefer behöver se till att både kultur, värderingar och arbetsprocesser stödjer och underlättar en sådan arbetsvardag. De företag som i en sådan miljö håller ett starkt fokus på medarbetarfrågor, speciellt inkludering och att bygga team, kommer att vara framgångsrika. Det är viktigt att en framtida ledare har en digital nyfikenhet och kontinuerligt vill förbättra teamets samarbete.

Min alumnsida | Hemsida | Kontakt