Går det att äta klimatsmart? Det var frågeställningen för gårdagens Debatt i Lund, där bland annat miljöminister Karolina Skog (MP) deltog. Under kvällen avhandlades bland annat jordbrukets klimatpåverkan och hur stor makt man egentligen har som konsument.
Den här veckan arrangerar Lunds universitet och Lunds kommun sin årliga Hållbarhetsvecka. Av den anledningen arrangerade Samhällsvetenskapliga fakulteten i går en välbesökt debattkväll på temat mat och miljö.
I debattpanelen deltog miljöminister Karolina Skog (MP), forskarna Fredrik Hedenus och Henrik Smith samt journalisten och författaren Ann Helen Meyer von Bremen. Moderator var Tomas Tengby, till vardags programledare för Sveriges Radios matprogram Meny.
Flera punkter väckte debatt, bland annat frågan om hur den biologiska mångfalden ska bevaras i ett lantbruk som blivit alltmer storskaligt och industrialiserat – en utveckling som debattörerna menade att EU:s jordbrukspolitik spätt på.
– Att införa en skatt på kött, som har stor klimatpåverkan, kan verka som ett kraftigt ekonomiskt styrmedel för att påverka klimatet. Problemet är att de jordbruk som bidrar mest till biologisk mångfald riskerar att slås ut av en sådan skatt, sa Henrik Smith, professor i biologi vid Lunds universitet.
Från miljöministern sida ville hon skydda den biologiska mångfalden genom ökade bidrag till att skapa betesmarker i Sverige.
En annan het fråga under kvällen var antibiotika, som i förebyggande syfte ges till köttdjur.
– Hur mycket antibiotika vi får i oss beror i hög grad på om vi väljer att importera kött från till exempel Sydeuropa där djuren får väldigt mycket, sa Fredrik Hedenus, som forskar om matens miljöpåverkan på Chalmers i Göteborg.
Miljöministern berättade att miljöpartiet vill gå på val på att göra det hon kallar ”fulkött” – importerat kött där djuren fått mycket antibiotika – dyrare i svenska butiker. Det är dock oklart om detta är juridiskt tillåtet med hänsyn till den fria rörligheten för varor inom EU.
– Vi tycker helt klart det är värt att göra ett försök och att gå till botten med frågan. Vår bedömning är att det är möjligt och väldigt angeläget, sa Karolina Skog.
Har konsumenterna makt?
Panelen behandlade även kvällens huvudfråga – vilken makt vi som konsumenter har över klimatet genom våra beslut i livsmedelsbutiken. Debattörerna var överens om att konsumenterna har viss möjlighet att påverka, men att livsmedelsindustrin själv har betydligt större inflytande.
– Det ekologiska jordbruket uppkom inte för att det efterfrågades av konsumenterna – de visste inte vad det var. I stället var det matproducenterna som drev utvecklingen, och fick väldigt starkt politiskt stöd, sa Ann Helen Meyer von Bremen, författare till boken Makten över Matkassen.
Biologiprofessorn Henrik Smith konstaterade att man behöver ingående kunskaper för att kunna överblicka konsekvenserna av ens köpbeslut, även när man aktivt försöker göra ett miljömedvetet val.
– En del väljer bort mjölk eftersom man vet att kor har stor klimatpåverkan. I stället köper man kanske mandelmjölk. Problemet är att det går åt extremt mycket vatten för att göra mandelmjölk, vilket många inte vet, sa Henrik Smith.
Vad kan man då göra som konsument för att gynna klimatet? Miljöminister Karolina Skog tipsade om att slänga mindre mat, men fick delvis mothugg av Fredrik Hedenus som påpekade att den mat vi slänger ofta har ganska liten klimatpåverkan – vi slänger mer grönsaker, som innehåller mycket vatten, än vi slänger kött.
Ann Helen Meyer von Bremen uppmanade till köp av ekologiska och lokalt producerade varor, för att komma ”så nära bonden som möjligt”. Men hon efterlyste även åtgärder av mer aktivistisk karaktär.
– Vart har gamla tiders bojkotter tagit vägen? Om några hundra arga tanter och gubbar demonstrerar utanför ICA tror jag att det skulle få effekt. Producenterna av mat, gödsel och jordbruk fattar många klimatbeslut. Men man ska inte tro att vi konsumenter inte kan påverka dem, sa hon.
Fotnot: En femte paneldeltagare från Lantbrukarnas riksförbund (LRF) skulle ha deltagit i debatten men tvingades ställa in med kort varsel på grund av sjukdom.
