Bättre stödsystem kan stoppa insektsdöden

Bristen på insekter kan få allvarliga konsekvenser för den framtida matförsörjningen. Bättre stödsystem för jordbruket kan hjälpa till att stoppa insektsdöden, enligt Naturvårdsverket.

Honungsbi vid gurkört.
Honungsbi vid gurkört. FOTO: IBL

Bättre stöd för jordbrukare som premierar blommande växter skulle kunna stoppa delar av insektsdöden. Enligt Karin Skantze, projektledare på Naturvårdsverket, är ett av de största problemen i dagens odlingslandskap att det blommar mindre och i kortare perioder.

– Det räcker inte att lämna små områden utan odling, utan det måste till tydligare incitament att fler odla blommor som gynnar insekter som pollinerar och sådana som är naturliga fiender till skadegörarna i jordbruket, säger hon till Land Lantbruk.

– På gårdar över en viss storlek finns redan krav på åtgärder, exempelvis i form av obrukade fältkanter. Utöver det anser vi att fältkanterna ska vara bevuxna med något, därför att det har så stor positiv miljöeffekt. Många väljer idag istället att lägga fältkanterna i träda, säger Karin Skantze.

I dag finns ett antal olika områden runt åkrarna med olika status, såsom skyddszoner, obrukade fältkanter och ekologiska fokusområden. Här måste områden med blommor få en ökad status, anser Naturvårdsverket.

– Det behövs ett stödsystem som gynnar lantbrukare som ser till att det finns mer blommande växter. Det skulle både vara bra för de pollinerande insekterna, för lantbrukarna och för samhället, genom att det ökar mångfalden i pollineringen och leder till mindre behov av besprutning, säger Karin Skantze.

Bygger på utvärdering

Slutsatserna bygger på en utvärdering av dagens stödsystem, där dagens stödsystem betecknas som otillräckligt. På ekologiska fokusarealer vill man att i fältkanterna införa områden där det ska finnas blommande växter, i första hand sådana som ger nektar och pollen.

Kan ni tänka er att införa subventioner?

– Ja, exempelvis för att subventionera sådd av blommande växter. Idag finns inget hiner mot att göra så, men fler måste välja att göra det. Det pågår också utvecklingsprojekt med lantbrukare där vi tittar på multifunktionella kantzoner och hur de skulle kunna läggas upp och skötas rationellt så att inte kostnaderna blir för höga.

Men för dem som invänder att man kan ju kan köpa pollinatörer i pappkartonger?

- Ja, men då talar vi om enstaka arter, som tambiet. Om man gynnar fler arter av pollinatörer så innebär det att man får till stånd olika sorts pollinering. Insekterna har olika långa tungor och interagerar med växterna på skilda sätt, så att den sammantagna effekten blir en bättre pollinering för lantbrukaren. Mångfalden gör samtidigt att man gynnar fiender till skadegörare, såsom nyckelpigor och jordlöpare, säger Karin Skantze.

Enligt en undersökning från Naturvårdsverket, baserad på 200 telefonintervjuer bedömer 75 procent av de utfrågade samhällsaktörerna att ekosystemtjänster påverkar fler beslut de kommande fem åren. Andelen har ökat sedan undersökningen genomfördes senast 2014. Frågor som hälsa, luft, vatten och klimat, mat och att insekter pollinerar växter, träden renar luft och våtmarker renar och buffrar vatten blir allt viktigare.

Under tisdagen intervjuades hon av Sveriges Radio. I programmet fick hon medhåll från Henrik Smith, professor vid Centrum för miljö- och klimatforskning vid Lunds universitet. Idag är det ett problem att stödsystemet för jordbruket inte är tillräckligt preciserat. Det leder till att vissa bönder låter kanterna vara, anser han.

– Som sämst har det funnits något som kallats för sorgkanter i jordbruket, det vill säga att man lämnar en obrukad kantzon. Om man istället hade anlagt blomremsor som gynnat pollinatörer i landskapet så hade det varit väldigt positivt för mångfalden, säger han till Sveriges Radio.

Ökad flexibilitet

Jordbruksverket uppger att stödsystemens främst har ändrats nyligen för att ge en ökad flexibilitet att välja växter i kantzoner.

– Många lantbrukare har redan valt att ha blommande kantzoner som gynnar både pollinerande insekter och den biologiska kontrollen av skadeinsekter. Även inom nuvarande stödsystem och regelverk finns det bra möjligheter att gynna bin och andra nyttodjur, säger Thorsten Rahbek-Pedersen, enhetschef på Rådgivningsenheten Söder, på Jordbruksverket.

LÄS OCKSÅ: Insektsdöd följd av politiken