Lördag 28 oktober 2017

"Vi är på väg att få en fattigare natur"

14 min

Det pågår en kraftig uttunning av insektslivet omkring oss. Men börjar man göra rätt är insekterna förlåtande och kan återhämta sig snabbt. Hör tre svenska expertröster.

I förra veckan presenterades en tysk insektsstudie som har fått mycket uppmärksamhet världen över. Enligt den har totalmängden av flygande insekter minskat med 75 procent på drygt 25 år. Det har rests en del invändningar mot metodiken i den här studien, men bilden i stort: att insektsmängderna minskar, är det ingen som ifrågasätter.

Karl-Olof Bergman som är ekolog vid Linköpings universitet med fjärilar som specialområde tycker att studien är mycket oroande, speciellt som det finns en rad andra insektsstudier som pekar på nedgångar.

– Det här verkar vara nånting som sker över hela landskapet. Vi är på väg att få en fattigare natur, helt enkelt.

De ekologiska konsekvenserna då? Ja, en nedgång av mängden insekter innebär exempelvis färre pollinerare. Enligt Karl Olof Bergman finns det studier som visar hur vindpollinerade växter (gräs till exempel) ökar i landskapet medan de insektspollinerade (sådana som vi i dagligt tal kallar blommor) går bakåt, detta i takt med att de pollinerande insekterna blir färre.

– Utbrott av skadeinsekter kan också bli vanligare om viktiga rovinsekter försvinner. Och vad händer med fåglar och fladdermöss som är beroende av insekter för att föda upp sina ungar? Det är svårt att förutsäga.

Men det finns också mycket man kan göra, menar han: restaurera upp betesmarker och dela upp dem i fållor så att man kan låta djuren beta i de mest blomrika delarna sist. Kraftledningsgator och vägkanter kan till viss del ersätta försvunna ängs- och betemarker. Trädgårdar och grönytor i städerna kan erbjuda blomrika ängsväxter istället för välklippta gröna gräsmattor. Ett hyggesfritt skogsbruk där man avverkar genom att skapa luckor och gläntor skulle också kunna ge ett rikare insektsliv.

Karl-Olof Bergman menar att läget hos oss är betydligt mindre dåligt än det är i Tyskland och på andra håll på kontinenten.

– Jag tror att det står betydligt bättre till här i Sverige. Vi har mycket att ta hand.

Men även i övriga Europa finns det positiva tecken. Nedgången för gräsmarksfjärilar i Europa har exempelvis  börjat plana ut. Enligt den svenska dagfjärilsövervakningens samordnare Lars Pettersson verkar det bero på att man gjort en hel del insektsvänliga åtgärder i de länder där situationen varit som värst, som i England, Belgien och Holland. Man har bland annat ändrat hur man sköter offentliga gräsmarker och börjat anlägga kantzoner med blommor längs åkrarna, bland annat.

– Det har visat sig att man har kunnat vända nedgången till uppgångar på vissa håll, säger Lars Pettersson. Börja man göra rätt  kan det hända bra saker snabbt. Insekter är ganska förlåtande på det viset.

Den svenska dagfjärilsövervakningen är just nu det enda verktyg vi har för att se hur det går för insekternas antal i Sverige, men Dave Karlsson som leder det svenska Malaisefälleprojektet avslöjar att det ska göras en ny insamlingskampanj. Den kommer som en bieffekt att ge forskarna möjlighet att göra som forskarna i Tyskland gjort: väga totalvikten av insekter och jämföra säsongsfångsten med motsvarande fångster för femton--tjugo år sedan.

– Samtidigt som man är lite rädd för vad fasen som håller på att hända i naturen så är det exalterande att få vara med mitt i det här.

– Det är superintressanta frågor och de är viktiga, i slutändan påverkar detta oss, vi är en av alla arter, vi är en del av naturen. Det måste alla förstå.

 

Reporter: Mats Ottosson