Ovanligt varmt vinterväder i Arktis

Sverige och mycket av övriga Europa har just nu bistert vinterväder. Samtidigt har det varit ovanligt höga temperaturer i Arktis den senaste tiden - och havsisen är nere på en av sina lägsta nivåer hittills.

Det framgår av statistik från National Snow and Ice Data Center i USA.

Temperaturerna i januari över den arktiska oceanen låg cirka tre grader eller mer över genomsnittet.

Den största avvikelsen uppmättes i Karahavet och Barents hav vid Svalbard där temperaturen var drygt nio grader över genomsnittet.

Mildvädret har fortsatt nu i februari. Vid Grönlands nordspets har man till och med noterat flera plusgrader vid några tillfällen, vilket är cirka 30 grader över normaltemperaturen.
-För att vara Arktis är det exceptionellt höga temperaturer, säger Markku Rummukainen, professor i klimatologi vid Lunds universitet.

Krympande havsis

Havsisen täckte i januari 13,06 miljoner kvadratkilometer, vilket var 1,36 miljoner kvadratkilometer under genomsnittet för basperioden 1981-2010 och 110 000 kvadratkilometer under januarigenomsnittet för 2017 - vilket i sin tur var den lägsta utbredningen som dittills uppmätts för månaden.

Det är framför allt i Karahavet och Berings hav som isen har tagit stryk.

Även i Antarktis, där sommar nu råder, är isen nere på mycket låga nivåer. Under januari var utbredningen den näst lägsta som uppmätts.

Stora kontraster

I kontrast till detta har vintervädret i Europa varit relativt hårt på sista tiden, och i Sibirien låg temperaturerna cirka fyra grader under genomsnittet i januari. Nordamerika hade en rejäl köldknäpp tidigare den här vintern.

De ovanliga kontrasterna har fått vissa att tala om upp- och nervända världen. Frågan är vad det är som händer.
-Luftmassorna sitter annorlunda än vad de brukar göra, säger Rummukainen.

Vissa klimatmodeller har antytt att sådana här svängningar kan bli vanligare i takt med klimatuppvärmningen.
-Fast man kan inte vara helt säker på att så är fallet just nu. För att kunna säga något säkert behöver vi fler datapunkter, säger Rummukainen.

Sedan slutet av 1800-talet har genomsnittstemperaturen på jorden stigit med ungefär en grad Celsius. Merparten av denna ökning har ägt rum de senaste 35 åren, från 1980-talets början och framåt.

Enligt FN:s klimatpanel (IPCC) är uppvärmningen med stor sannolikhet en effekt av mänsklighetens utsläpp av växthusgaser, i första hand koldioxid.

Effekterna av uppvärmningen har märkts framför allt i Arktis där temperaturstegringen har varit klart högre än för jorden i allmänhet, cirka tre grader Celsius.

Källa: IPCC

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio och SVT är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.


Vuođđu min journalistihkas lea luohtehahttivuohta ja bealátkeahtesvuohta.Ruoŧa Rádio ja Ruoŧa TV leat sorjjasmeahttumat politihkalaš, oskkolaš, ruđalaš, almmolaš ja priváhta sierraberoštumiid ektui.


Läs mer om hur vi bedriver vårt arbete:
Loga eanet mo mii doaimmahat bargguideamet:

Sveriges Radio