Lövin om IPCC:s rapport: Visar hur bråttom det är
En halv grad spelar roll enligt FN:s klimatpanel IPCC, som analyserat följderna av om den globala uppvärmningen blir 1,5 eller 2 grader.
– En av klimatpanelens viktigaste rapporter någonsin, sade IPCC:s ordförande Hoesung Lee då han inledde presentationen av rapporten vid presskonferens i Sydkorea i natt svensk tid.
Det är avgörande för hundratusentals människors livsvillkor om det går att hejda uppvärmningen så snart som möjligt, är en slutsats.
IPCC:s rapport visar tydligare än hittills att en halv grads skillnad kan avgöra exempelvis om korallreven i de varma haven försvinner eller om en tredjedel kommer klara sig, som vid 1,5 grad.
Det gör också skillnad för hur stor areal av den arktiska tundran som töar och frigör växthusgasen metan, som kan trigga uppvärmningen ännu mer.
Enligt IPCC räcker det inte med att minska växthusgasutsläppen, utan tekniken att ta koldioxid ur atmosfären måste byggas ut till oprövat stor skala.
Isabella Lövin, nu klimatminister i övergångsregeringen, tycker rapporten är tydlig:
– Den visar hur bråttom det är. IPCC säger att vi har 12 år på oss att halvera jordens utsläpp. Men då har vi en chans begränsa uppvärmningen till 1,5 grad, säger Lövin.
– Den visar också vilka enorma vinster vi gör om vi lyckas begränsa uppvärmningen till 1,5 grad istället för att låta det springa iväg till 2 grader, fortsätter Isabella Lövin.
IPCC föreslår inte åtgärder, utan ger politiker världen över underlag för sina beslut. När FN håller sitt årliga klimatmöte i Polen nästa månad diskuteras Parisavtalet, vars ambitioner snarare leder världen mot tre graders uppvärmning.
Professor Markku Rummukainen var svensk delegat i IPCC:s arbete med slutrapporten. Tror han då själv att utsläppen kan hejdas i tid?
– Jag får ibland frågan om jag är optimist eller pessimist. Jag är varken det ena eller det andra. Jag tittar på det underlag som finns, säger Markku Rummukainen.
– Det är bra att man nu har namn på saker och ting, att det finns en beskrivning av vilka effekter man får vid olika temperaturhöjningar. Men också att det finns en beskrivning av vad som behövs om man har det ena eller det andra som mål, avslutar Markku Rummukainen, professor i klimatvetenskap i Lund och klimatrådgivare vid SMHI.