En ny lärarrepresentant ska väljas till fakultetens valberedning för den resterande delen av mandatperioden (till och med 31 mars 2024). Samtliga röstberättigade vid fakulteten har fått en inbjudan via e-post att nominera lämpliga kandidater senast 11 februari.
Läs mer om valet på fakultetens interna webbplats |
|
Raimund Muscheler, professor vid geologiska institutionen, och Marie Dacke, professor vid biologiska institutionen, är nya ledamöter i Kungliga Vetenskapsakademien.
Läs nyheten på akademiens webbplats |
|
Lärare och forskare inom naturvetenskapliga ämnen kan nu söka skrivarstipendium av Hasselbladstiftelsen. Stipendiet består av en månads vistelse (hela maj) i Villa Martinson i Jonsered samt 10 000 kronor. Sista ansökningsdag är 15 februari.
Läs mer och ansök om stipendium på stiftelsens webbplats
|
|
I databasen Research Professional kan du hitta såväl nationella som internationella utlysningar. Du loggar in med ditt universitetskonto (Lucat-ID).
Logga in i Research Professional |
|
Hållbarhetsveckan är ett årligt evenemang där universitetet, Lunds kommun och andra intresserade fyller en vecka med aktiviteter kring hållbarhet. I år hålls Hållbarhetsveckan 2–7 maj. Du är välkommen att skicka in dina eventidéer till planeringsgruppen senast 25 mars.
Läs mer om evenemanget på Hållbarhetsforums webbplats |
|
Den här månaden läggs fem nya avhandlingar fram vid naturvetenskapliga fakulteten:
- Marcus Lee, ”Phenotypic responses of zooplankton to variable conditions”
- Linus Hedh, ”Ecology and evolution of large-scale bird migration patterns – A natural history and comparative study of the migration in common and little ringed plovers”
- Guanqun Du, ”Versatile Association Behavior in Mixtures of Oppositely Charged Amphiphiles: From DNA-Like Assembly of Supramolecular Helices to Coacervation in Chiral Surfactant Systems”
- Albertas Dvirnas, ”Methods for barcode analysis in optical DNA mapping”
- Alfred Larsson, ”Structure of Electrochemically Grown Palladium Nanowires”
Sök avhandlingar i universitetets forskningsportal
Se kommande disputationer – lu.se |
|
| Mats E Eriksson, professor vid geologiska institutionen, har intervjuats om en ny studie där forskare har lyckats analysera två efterföljande arter av fossilerade ormstjärnor. Resultaten visar att en 428 miljoner år gammal marin katastrof bidrog till en total förändring av djurens utseende. ”Vi upptäckte att det är här de moderna ormstjärnorna uppstår. Vi har också förstått varför, för uppenbarligen påverkades de av de miljömässiga förändringarna. Men i stället för att dö ut så fick de nya karaktärer som i dag är gemensamma för alla ormstjärnor”, säger Eriksson. Medier som rapporterat om nyheten är exempelvis Sveriges Radio, Helagotland (för prenumeranter) och Gotlands Allehanda (endast papperstidningen). |
|
Lina Eklund, forskare vid institutionen för naturgeografi och ekosystemvetenskap, har intervjuats med anledning av att hon söker svar på varför så många har flyttat ifrån sina jordbruk i nordöstra Syrien. Eklund använder både satellitdata och intervjuer i sitt forskningsprojekt. ”Det är viktigt att förstå vad som kan kopplas till klimatförändring och vad som är samhälleliga skillnader så att vi kan rusta oss bättre för framtiden”, säger hon.
Läs artikeln i Info Express |
|
| Torbjörn Tyler, museiintendent vid Biologiska museet, har intervjuats med anledning av att forskare har lyckats kartlägga Skånes florautveckling under 200 år. Landskapsförändringar, kvävepåverkan och klimateffekter har stöpt om floran radikalt. Men det mest överraskande är hur tidigt många av förändringarna började. ”Många av de förändringar vi sett de senaste 10 till 40 åren, exempelvis effekter av ökande näringsbelastning och våtmarkernas försvinnande, har i själva verket pågått mycket längre än så”, säger Tyler. Medier som uppmärksammat nyheten är exempelvis Sveriges Radio och Skånska Dagbladet. |
|
Ullrika Sahlin, biträdande universitetslektor vid Centrum för miljö- och klimatvetenskap,
har varit med och skrivit ett brev till Sveriges klimat- och miljöminister med uppmaning att stödja förslaget om att inrätta en vetenskaplig internationell panel som ska stärka skyddet mot farliga kemikalier och avfall. Förslaget kommer att läggas fram vid det kommande mötet i FN:s miljöförsamling i slutet av februari.
Läs artikeln i tidningen Örebronyheter |
|
Åke Lindström, professor vid biologiska institutionen, har intervjuats med anledning av
att en häger fångats på bild när den slukar en råtta i Botaniska trädgården. Lindström säger att han inte hört om hägrar som äter råttor tidigare, men att han inte är förvånad. ”Primärt är hägrar fiskätare. Den klassiska hägern man ser står ju i en vasskant eller i en liten å. Däremot är de allätare. De tar allt, det kan vara ödlor och gnagare men även mask och sniglar. Hägern äter väldigt gärna fågelungar också”, säger Lindström.
Läs artikeln i Sydsvenskan (för prenumeranter) |
|
| Edith Hammer, universitetslektor vid biologiska institutionen, har intervjuats om hur hon studerar markens mikroliv i realtid med hjälp av en genomskinlig jordliknande modell, ett så kallat chip. Hammer undersöker hypotesen att en jord med välutvecklade jordaggregat, där det finns många gångar och återvändsgränder, ger bättre förutsättningar för kolinbindning än en plöjd jord, där strukturerna innehåller fler genvägar. Artikeln har publicerats i Land Lantbruk (endast papperstidningen). |
|
| William Sidemo Holm, doktor i miljövetenskap vid Centrum för miljö- och klimatvetenskap, har intervjuats om en ny studie som visar att ekologisk odling kan gynna den biologiska mångfalden till en lägre kostnad i områden med få eller inga naturbetesmarker. Medier som rapporterat om nyheten är exempelvis Jordbruksnytt, Jordbruksaktuellt och tidningen Syre. |
|
Martin Green, forskare vid biologiska institutionen, har intervjuats om fågelarter som minskar i antal i Västmanland. Green säger att det framför allt handlar om arter som är kopplade till jordbrukslandskapet, som sånglärka, samt arter som är kopplade till den brukade skogen, som talltita.
Lyssna på intervjun i Sveriges Radio |
|
Mark Brady och Katarina Hedlund, forskare respektive professor vid Centrum för miljö- och klimatvetenskap, har intervjuats om dels biokol, dels så kallad ”carbon farming” som handlar om att fånga in koldioxid och lagra den i marken.
Läs artikeln i tidningen Syre |
|
På uppdrag av universitetets forskningsnämnd genomförs projektet ”Öppen vetenskap vid LU”. I projektbloggen kan du läsa om vad som händer inom projektet samt ta del av händelser och initiativ på både nationell och internationell nivå inom området öppen vetenskap.
Följ projektbloggen |
|
Universitetets medarbetare och studenter uppmanas att hålla sig uppdaterade om coronaviruspandemin via webbsidorna nedan:
|
|
|
