På styrelsemötet den 30 mars behandlades bland annat följande:
- Information och diskussion om Ukraina.
- Information och diskussion om IT vid fakulteten.
- Information om översyn av forskning och undervisning inom det beräkningsvetenskapliga området.
- Information om utredning av samordning av geologiska institutionen, institutionen för naturgeografi och ekosystemvetenskap och Centrum för miljö- och klimatvetenskap i en gemensam institution, samt utredning av hur Centrum för miljö- och klimatvetenskaps koordinering av forskningsprogram och samverkansplattformar kan organiseras vid förändrad institutionsstruktur.
- Information och remiss inför beslut om omfattning av etablering i Science Village samt ekonomiska beräkningar.
- Fastställande av arbetsordning och fakultetsstyrelsens delegationer till dekanen.
Styrelseprotokoll på fakultetens interna webbplats
|
|
Forskningsprogrammet ”Pathways towards an efficient alignment of the financial system with the needs of biodiversity (BIOPATH)”, med Lunds universitet som programvärd, har beviljats finansiering om 50 miljoner kronor under en period av fyra år, med start i september 2022. Finansiär är Mistra (Stiftelsen för miljöstrategisk forskning). I programmet ingår flera forskare vid naturvetenskapliga fakulteten, bland annat Henrik Smith (professor vid Centrum för miljö- och klimatvetenskap) som leder delprojektet ”Quantifying Biodiversity Impact for Industry and the Financial System”.
Läs nyheten på Lunds universitets webbplats |
|
Adem Limani, doktorand vid Matematikcentrum, har beviljats anslag från Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse för en postdoktoral tjänst vid Universitat Autònoma de Barcelona i Spanien. Limani får även stöd under två år efter återkomsten till Sverige.
Läs nyheten på KAW:s webbplats |
|
Den 30 mars fick medarbetare som varit anställda i rikets tjänst i 30 år, eller i 25 år vid pension, ta emot utmärkelsen ”För nit och redlighet i rikets tjänst”. Följande personer vid naturvetenskapliga fakulteten fick utmärkelsen:
- Petter Pilesjö, professor vid institutionen för naturgeografi och ekosystemvetenskap
- Viveka Alfredsson, professor vid kemiska institutionen
- Salam Al-Karadaghi, professor emeritus vid kemiska institutionen
- Lars-Anders Hansson, professor vid biologiska institutionen
- Torsten Åkesson, professor vid fysiska institutionen
- Åse Paulsson, bibliotekarie vid Naturvetenskapliga biblioteket
|
|
Lunds universitet deltar i Knut och Alice Wallenbergs nya forskningsprogram i materialvetenskap med inriktning på hållbarhet. Inom ramen för programmet har universitetet möjlighet att skicka in 30 förslag på doktorand- och postdocprojekt. Universitetets utvärderingsgrupp tar emot förslag fram till och med 16 maj.
Läs mer om programmet och hur du föreslår projekt (PDF, 357 kB) |
|
Universitetets forskningsnämnd har ändrat villkoret för vem som får vara medsökande. Medsökande ska ha en tillsvidareanställning vid Lunds universitet eller vara biträdande universitetslektor vid Lunds universitet. Utlysningstexten har uppdaterats med den nya informationen.
Läs den uppdaterade utlysningen (medarbetarwebben.lu.se) |
|
Tidskriften Science och centret SciLifeLab anordnar en internationell essätävling där du som är nydisputerad kan vinna upp till 30 000 USD samt få din essä publicerad i Science. Din essä ska omfatta 1 000 ord och handla om ditt doktorandarbete. Sista ansökningsdag är 15 juli.
Läs mer om tävlingen på SciLifeLabs webbplats |
|
I databasen Research Professional kan du hitta såväl nationella som internationella utlysningar. Du loggar in med ditt universitetskonto (Lucat-ID).
Logga in i Research Professional |
|
De strategiska forskningsmiljöerna BECC och MERGE bjuder tillsammans med det tematiska samverkansinitiativet LU Land in till ett seminarium om den senaste rapporten från FN:s klimatpanel, IPCC. Tid och plats: 20 april klockan 13.00–15.00 via Zoom. Sista anmälningsdag är 17 april.
Läs mer och anmäl dig till seminariet via BECC:s webbplats |
|
| Øystein H. Opedal håller en docentföreläsning med titeln ”Species interactions in a changing world”. Tid och plats: 25 april klockan 14.00–15.00 i Blå hallen, Ekologihuset. |
|
EU-projektet Hanseatic League of Science (HALOS), som Lunds universitet är en del av, bjuder in till ett webbinarium med titeln ”Hanseatic Science Cloud – European sovereignty over data management processes”. Tid och plats: 27 april klockan 12.00–13.00 via Zoom.
Läs mer och anmäl dig till webbinariet (halos.lu.se) |
|
| Johannes Edvardsson, forskare vid geologiska institutionen, håller en docentföreläsning med titeln ”Climate, Catastrophes and Cultural heritage – What we can learn from tree rings”. Tid och plats: 28 april klockan 13.15–14.15 i sal Baltica, Geocentrum II. |
|
| Susanne Åkesson, professor vid biologiska institutionen, har intervjuats om en ny studie som visar att hanarna bär huvudansvaret för ungarna när skräntärnorna flyttar från Östersjön till tropiska Afrika. Honorna har tidigare på säsongen investerat mycket kraft i äggläggning, ruvning och matning och drar sig därför tillbaka när flytten startar. ”Det som förvånade mig mest var att driften att leda är så stark hos hanarna. Ett exempel på detta var en hane som adopterade en ung tärna och lät den följa med under höstflytten”, säger Åkesson. Läs mer på Forskning.se och i universitetets pressmeddelande. |
|
| Hans Chen, forskare vid institutionen för naturgeografi och ekosystemvetenskap, har intervjuats om en ny studie som visar att landekosystemen i stora regioner i Nordamerika och Eurasien ökar sina utsläpp, trots att regionerna sedan 2004 har upplevt en oförväntad nedkylning under höstarna. ”Vi blev mycket förvånade eftersom vi hade förväntat oss att se minskat nettoutsläpp av koldioxid i regioner med nedkylning. I stället såg vi liknande tendenser till ökade utsläpp oavsett om temperaturtrenderna var positiva eller negativa”, säger Chen. Medier som rapporterat om nyheten är exempelvis Extrakt, Svensk verkstad och Skånska Dagbladet (för prenumeranter). Läs även universitetets pressmeddelande. |
|
Margareta Johansson, forskningskoordinator vid institutionen för naturgeografi och ekosystemvetenskap, har intervjuats om klimatprojekt som pausats efter regeringens uppmaning att avbryta samarbeten med statliga institutioner i Ryssland. ”Å ena sidan kan man förstå att man måste göra någonting, men å andra sidan är det väldigt tragiskt för klimatet känner inga landsgränser”, säger Johansson.
Läs intervjun i SVT Nyheter |
|
| Charlotte Sparrenbom, universitetslektor vid geologiska institutionen, har varit redaktör för ”Grundvattenboken”, som firades med boksläpp på Världsvattendagen den 22 mars. ”Grundvattnet är en viktig resurs som inte får tillräckligt mycket uppmärksamhet. Det ville jag och de 17 andra författarna ändra på. Det har tidigare saknats ett svenskt standardverk om grundvatten, så jag är så klart väldigt glad att kunna presentera den här nya boken”, säger hon. Sparrenbom har intervjuats i tidningen Borrsvängen och i en artikel på fakultetens webbplats. |
|
Viktoriia Meklesh, forskare vid kemiska institutionen, har intervjuats om invasionen av Ukraina. Meklesh, som själv är från Ukraina och har familj kvar där, säger bland annat att hon är chockad och att det är väldigt svårt att se nyheter om sitt land varje dag, om hur många människor som lider och hur många barn som dödas.
Lyssna på intervjun på Sveriges Radios webbplats |
|
Anton Hansson, laboratorieassistent vid geologiska institutionen, har intervjuats med anledning av att det är en bra tid att beskåda området runt den 10 000 år gamla skogen i havet utanför Haväng. ”Det man ser från land är nog framför allt rester av mänskligt verk. Vill man se skogen behöver man komma ut och ner ett par tre meter under havsytan”, säger Hansson.
Läs intervjun i Ystads Allehanda (för prenumeranter) |
|
| Emma Kritzberg, professor vid biologiska institutionen, har intervjuats om en studie som visar att utbredningen av granskog ger brunare vatten i sjöar och vattendrag. Kritzbergs råd till skogsägare är att satsa på lövskog nära vattnet. ”Att granskogen brett ut sig innebär att markskiktet blivit rikt på organiskt material – humus. I jordbruksmark och lövskog så bryts det organiska materialet ned mycket snabbare, och till skillnad från i granskogen så läcker det inte ut i vattnet”, säger hon. Medier som rapporterat om nyheten är exempelvis tidningarna Skogen och Svensk Jakt. |
|
Martin Green, forskare vid biologiska institutionen, har intervjuats om sin forskning på hur fåglar och fladdermöss påverkas av vindkraftverk. Han berättar även om hur man kan minska risken för att djuren dödas av rotorbladen.
Läs intervjun i Nerikes Allehanda (för prenumeranter) |
|
Andreas Nord, forskare vid biologiska institutionen, omnämns med anledning av att han faktagranskat – och även varit med och skrivit – ett antal barnböcker om djur och natur. Detta rapporterar Smålänningen (för prenumeranter).
|
|
| I förra numret av Insidan fanns det med en notis om forskare som fått anslag från Skogssällskapet. Insidans redaktör missade tyvärr att endast Patrik Vestin beviljats anslag 2021/2022. Resten fick medel under tidigare år. |
|
|
