Avdelningen för högskolepedagogisk utveckling (AHU) har öppnat anmälan till kursen ”Den goda föreläsningen”, som ges under 2–3 veckor med start 12 september. Kursen riktar sig främst till lärare med föreläsningserfarenhet. Sista anmälningsdag är 22 augusti.
Läs mer och anmäl dig till kursen på AHU:s webbplats |
|
Naturvetenskapliga biblioteket bjuder in till kurs och workshoppar om datahantering och datahanteringsplaner.
- Kursen består av korta instruktionsfilmer som hjälper dig att skapa en datahanteringsplan till ditt forskningsprojekt. Kursen ges via lärplattformen Canvas och kan påbörjas när som helst. Filmerna är totalt 1 timme och 40 minuter långa.
- Workshopparna ges som ett komplement till kursen. På workshopen har du möjlighet att få hjälp med specifika problem som du stött på i arbetet med din datahanteringsplan.
Läs mer om kursen och workshopparna i Canvas |
|
Årets upplaga av Hållbarhetsveckan bjuder på aktiviteter inom teman som natur och vatten, klimat och energi, social hållbarhet, näringsliv och arbetsliv, konsumtion, samt nutid och framtid i Skåne. Arrangör är Lunds universitetet och Lunds kommun. Tid och plats: 2–7 maj i Lund.
Hållbarhetsveckans webbsida |
|
I vår har du möjlighet att träffa naturvetenskapliga fakultetens hedersdoktorer från åren 2020–2022.
- Panelsamtal med Lunds universitets hedersdoktorer 2020–2021 hålls den 5 maj klockan 12.30–13.45 (på engelska) och 14.00–15.15 (på svenska) i Palaestra. Fakultetens hedersdoktor Mary Higby Schweitzer, professor i molekylär paleontologi vid North Carolina State University, deltar i samtalet. På plats finns även hedersdoktorerna Melissa Franklin, partikelfysiker vid Harvard University, och Thomas Henning, professor i astrofysik vid Heidelberg University och University of Jena.
Anmäl dig till constance.holmback@science.lu.se senast idag, 21 april. I mån av plats finns det möjlighet till drop-in utan anmälan.
Program för panelsamtalet 5 maj (PDF, 1,1 MB)
- Naturvetenskapliga fakultetens hedersdoktorsföreläsningar 2022 hålls den 2 juni klockan 10.00–12.00 i Lundmarksalen, Astronomihuset. Hedersdoktorerna Kerstin Johannesson, professor i marin ekologi vid Göteborgs universitet, och Georg Kresse, fysikprofessor vid University of Vienna, håller varsin föreläsning. Därefter bjuds det på snittar och dryck i foajén. Ingen anmälan krävs.
Program för hedersdoktorsföreläsningarna 2 juni (PDF, 1 MB)
|
|
Vetenskapsrådet och geologiska institutionen bjuder in till en installationsföreläsning med Beth Parker, innehavare av Tage Erlanders gästprofessur. Föreläsningens titel är ”Groundwater: An Invisible Resource Presenting Challenges and Opportunities”. Tid och plats: 17 maj klockan 14.15–16.00 i Pangea, Geocentrum II.
Läs mer om föreläsningen på geologiska institutionens webbplats |
|
Den här månaden läggs sex nya avhandlingar fram vid naturvetenskapliga fakulteten:
- Vidar Aspelin, ”Modeling of inorganic ions in aqueous solution”.
- Miriam Heingård, ”Exceptional fossil preservation: implications for palaeobiology and taphonomy”.
- Daniele Gerosa, ”Non-Convex Methods for Compressed Sensing and Low-Rank Matrix Problems”.
- Aivars Cirulis, ”Splitting the sexes : The birth and senescence of sex chromosomes”.
- Niels Koning, ”Development of an Asymmetric Synthesis of Glionitrin A and B”.
- Olive Niyomubyeyi, ”Metaheuristic Algorithms for Spatial Multi-Objective Decision Making”.
Sök avhandlingar i universitetets forskningsportal
Se kommande disputationer – lu.se |
|
| Markku Rummukainen, professor vid Centrum för miljö- och klimatvetenskap och institutionen för naturgeografi och ekosystemvetenskap, har intervjuats i många medier om en rapport från FN:s klimatpanel, IPCC, om möjligheterna att bromsa den globala uppvärmningen. ”Det finns väldigt många åtgärder inom olika sektorer, som kan vara genomförbara omgående eller under det här årtiondet. Men genomförandet hänger efter”, säger Rummukainen. Medier som rapporterat om nyheten är exempelvis Ny Teknik, Sydsvenskan (för prenumeranter), Tidningen Syre, Omni, Barometern och Miljö & Utveckling. |
|
| Kenneth Wärnmark, professor vid kemiska institutionen, har intervjuats med anledning av att forskare har lyckats skapa ett vätgasproducerande system med ett järnkomplex som ljusabsorberande färgämne. ”Att knyta vätgasframställningen till en fotokatalysator baserat på rikligt förekommande metaller så som järn innebär att vi i framtiden skulle kunna producera vätgas billigt och i stor mängd helt fossilfritt med solljus som enda energikälla. Det kommer att behövas för att nå det fossilfria samhället”, säger Wärnmark. Medier som rapporterat om nyheten är exempelvis Industrinyheter, Elektronik i Norden, Metal Supply, Elektroniktidningen och Dagens Miljöteknik. Läs även universitetets pressmeddelande. |
|
I senaste numret av LUM intervjuas Margareta Johansson, forskningskoordinator vid institutionen för naturgeografi och ekosystemvetenskap, om klimatprojekt som pausats med anledningen av invasionen av Ukraina. Birger Schmitz, geologiprofessor vid fysiska institutionen, berättar om forskningsresan till Ryssland som ställdes in på grund av kriget. Sven Lidin, fakultetens dekan, har intervjuats om regeringens satsning på profilområden. Bo-Anders Jönsson, professor vid avdelningen för medicinsk strålningsfysik, har intervjuats om breddad studentrekrytering. Tina D'Hertefeldt, forskare vid biologiska institutionen, och Kristina Blennow, gästprofessor vid institutionen för naturgeografi och ekosystemvetenskap, omnämns med anledning av att de är medförfattare till boken ”Växtvärk – perspektiv på invasiva främmande växter i svensk natur”. Charlotte Sparrenbom, universitetslektor vid geologiska institutionen, omnämns med anledning av att hon är redaktör och medförfattare till ”Grundvattenboken”. LUM uppmärksammar även att Anna Runemark och Stanley Heinze, biträdande universitetslektor respektive forskare vid biologiska institutionen, har fått stora anslag från Europeiska forskningsrådet, ERC. Och sist men inte minst, Carl-Johan Höberg, doktorand vid biologiska institutionen, har skrivit en text om ett nytt initiativ för cirkulär ekonomi vid universitetet.
LUM:s webbsida |
|
Ulf Ellervik, professor vid kemiska institutionen, har intervjuats om förgiftning och rutiner för att upptäcka misstänkta giftmord. Han önskar att vårdpersonal ska bli mer observanta på att det kan vara en förgiftning som ligger bakom oklara sjukdomsförlopp och att sjukvården ska våga ta kontakt med polisen om det finns frågetecken. Det är också viktigt att vårdpersonal samlar in och sparar kroppsvätskor för att kunna göra analyser i efterhand, säger Ellervik.
Läs intervjun i Svenska Dagbladet (för prenumeranter) |
|
| Caroline Isaksson, universitetslektor vid biologiska institutionen, har intervjuats om när det är lämpligt att mata småfåglar. Isaksson säger att det kan vara bra för fåglarna att få hjälp med att hitta mat på vintern och att det är viktigt att man erbjuder dem en varierad kost. Detta rapporterar Dagens ETC (endast papperstidningen). |
|
Markku Rummukainen, professor vid Centrum för miljö- och klimatvetenskap och institutionen för naturgeografi och ekosystemvetenskap, finns med på Aktuell Hållbarhets lista över Sveriges mäktigaste personer inom hållbarhet. Rummukainen är placerad på plats 31. Motiveringen lyder: ”En av Sveriges främsta klimatexperter. Vår representant i FN:s klimatpanel IPCC, där han medverkat i slutförandet av den sjätte stora rapporten och dess spridning i Sverige och internationellt. Huvudbudskapet är att det är bråttom med klimatåtgärder och att många åtgärder står till buds”.
Läs artikeln i Aktuell Hållbarhet (för prenumeranter) |
|
Arne Hegemann, forskare vid biologiska institutionen, har intervjuats med anledning av att elledningar nära berguvars häckningsplatser ska plastas in för att skydda fåglarna från elchocker. Hegemann berättar bland annat att elchocker ligger bakom 40 procent av alla dödsfall bland berguvar.
Läs intervjun i SVT Nyheter |
|
|
