Stiftelsen för Strategisk Forskning (SFF) utlyser programmet Strategisk mobilitet, som ger forskare möjlighet att göra 4–12 månaders utbytestjänstgöring inom en annan sektor. Sista ansökningsdag är 6 september. Läs utlysningen på SFF:s webbplats |
|
Det tvärvetenskapliga nätverket SASNET (The Swedish South Asian Studies Network) utlyser bidrag för att stödja universitetets forskare i arbetet med att skriva forskningsansökningar. Ett krav för att få bidrag är att det tilltänkta forskningsprojektet har en koppling till Sydasien. Du kan ansöka om följande medel:
- Bidrag för att skriva en forskningsansökan. Sista ansökningsdag är 31 maj.
- Planeringsbidrag för inlämning av en större forskningsansökan. Sista ansökningsdag är 10 juni.
Läs mer och ansök om bidrag på SASNET:s webbplats |
|
Organisationerna UArctic och Arctic Circle tar nu emot nomineringar till Frederik Paulsen Arctic Academic Action Award. Syftet med priset är att uppmärksamma och stödja arbete som bidrar till att förebygga, vända eller mildra effekterna av klimatförändringarna i Arktis. Priset omfattar cirka 1 miljon kronor och kan tilldelas enskilda individer, grupper och organisationer. Sista dag att nominera kandidater är 17 maj. Läs mer och nominera kandidater till Frederik Paulsen Arctic Academic Action Award – uarctic.org |
|
Organisationen World Laureates Association (WLA) tar nu emot nomineringar till följande två priser, som syftar till att stödja framstående forskare.
- WLA Prize in Computer Science or Mathematics
- WLA Prize in Life Science or Medicine
Varje pris omfattar nära 15 miljoner kronor och kan delas mellan upp till fyra forskare. Sista dag att nominera kandidater är 1 juni. Läs mer och nominera kandidater till World Laureates Association Prize – wlaprize.org |
|
I databasen Research Professional kan du hitta såväl nationella som internationella utlysningar. Du loggar in med ditt universitetskonto (Lucat-ID). Logga in i Research Professional |
|
Forskningsservice bjuder in till tre aktiviteter som riktar sig till forskare som planerar att ansöka om ERC Starting Grant.
- Inledande workshop. Tid och plats: 30 maj klockan 09.00–15.00 via Zoom. Sista anmälningsdag är 23 maj.
- Kom i gång med din ansökan och få feedback på ditt CV. Tid: 10 juni klockan 09.00–12.00. Sista anmälningsdag är 23 maj.
- Få feedback på ditt utkast till ansökan. Tid: 2 dagar någon gång i vecka 34 (22–26 augusti). Sista anmälningsdag är 23 maj.
Läs mer och anmäl dig till aktiviteterna på Forskningsservices blogg |
|
EU-projektet Hanseatic League of Science (HALOS), som Lunds universitet är en del av och som fokuserar på infrastrukturer (MAX IV, ESS, DESY och European XFEL) för forskning och innovation inom life science, bjuder in till tre olika event: |
|
Johanna Sjöstedt, forskare vid biologiska institutionen, håller en docentföreläsning med titeln ”Effect of disturbances on aquatic bacterial communities”. Tid och plats: 3 juni klockan 09.00–10.00 i Blå hallen, Ekologihuset. |
|
Anders Johansen, professor vid institutionen för astronomi och teoretisk fysik, har intervjuats i många medier om en ny studie som visar att kosmiskt damm spelade en avgörande roll för vår planets tillblivelse. Detta stärker Johansens banbrytande teori, som lanserades förra året, om att jorden bildades av småstenar som under miljontals år sögs ihop till en himlakropp. ”Genom avancerade datorsimuleringar kan vi slå fast att jorden bildats av en kombination av småsten och damm från supernovaexplosioner i yttre solsystemet, samt damm från inre solsystemet som innehöll mycket mindre stoft från supernovor”, säger Johansen. Medier som rapporterat om nyheten är exempelvis Svenska Dagbladet, Sveriges Radio (cirka 02:15 minuter in i sändningen), Hallandsposten, Göteborgs-Posten, Sydsvenskan (för prenumeranter) och Ny Teknik. Läs även universitetets pressmeddelande. |
|
Marie Dacke, professor vid biologiska institutionen, har intervjuats om hur vi kan locka djur som till exempel igelkottar och pollinerande insekter till våra trädgårdar. Dacke tipsar bland annat om att skapa en varierad trädgård med levnadsmiljöer som passar olika sorters djur. Hon berättar även om hur du kan hjälpa den rödlistade igelkotten och vad som är viktigt att tänka på när det gäller bihotell. Se inslaget i Go’kväll (cirka 31:40 minuter in i programmet) |
|
Kaibo Zheng, forskare vid kemiska institutionen, har intervjuats om en ny studie där forskarna har lyckats tillverka storskaliga och sfärformade LED-ytor vilket tidigare har varit en teknisk utmaning. Experimentet, som möjliggjordes av en enkel kemisk reaktion, kan bli avgörande för en betydligt billigare produktion av lysdioder. ”Vissa flexibla LED-produkter har redan dykt upp på marknaden. Men dessa tillverkas ofta av optoelektroniska halvledare. Vårt tillvägagångssätt bygger på en enkel kemisk ångreaktion vilket hade kunnat sänka priserna på produkterna avsevärt i framtiden”, säger Zheng. Medier som rapporterat om nyheten är exempelvis Elektroniktidningen och Nordiska Projekt. Läs även universitetets pressmeddelande. |
|
Margareta Johansson, forskningskoordinator vid institutionen för naturgeografi och ekosystemvetenskap, har intervjuats i många medier om hur klimatforskningen i Arktis påverkas av att samarbeten med ryska forskare har lagts på is. Det går inte att få en helhetsbild av Arktis utan att titta på Ryssland, som har den största landmassan i Arktis, säger Johansson. Medier som rapporterat om nyheten är exempelvis Svenska Dagbladet, Sydsvenskan (för prenumeranter), Ttela och Tidningen Näringslivet. |
|
Claudio Verdozzi, universitetslektor vid fysiska institutionen, har intervjuats om ett nytt sätt att skapa nanometersmå magnetpartiklar, så kallade skyrmioner, med hjälp av ultrasnabba laserljuspulser. ”Våra resultat är av stort intresse för att kunna skapa mer energieffektiva tekniska komponenter. Vår studie visar att ljus kan användas för att manipulera lokaliserade magnetiska excitationer på mycket korta tidsskalor. Det här är något vi hoppas kunna studera vidare i samarbete med forskare vid forskningsanläggningarna ESS och MAX IV i Lund”, säger Verdozzi. Medier som rapporterat om nyheten är exempelvis Elektroniktidningen och Verkstäderna. Läs även universitetets pressmeddelande. |
|
Anna Persson, forskare vid Centrum för miljö- och klimatvetenskap, har intervjuats med anledning av att hon önskar få in rapporter från allmänheten om vårens första humlor. Persson berättar att hon vill ta reda på när humledrottningarna vaknar i olika delar av landet och om det skiljer sig mellan landsbygd och stadsmiljö. Lyssna på inslaget på Sveriges Radios webbplats |
|
Ulf Ellervik, professor vid kemiska institutionen, har intervjuats om hur vårt luktsinne fungerar och vad som avgör om vi tycker att en doft är god eller inte. ”Vi kan lära oss att tycka om eller tycka illa om vilken lukt som helst. Sedan verkar ju vissa lukter vara svårare än andra att uppskatta. De flesta reagerar exempelvis häftigt på brandrök och ruttet kött, och där kan man misstänka att det finns något nedärvt, eftersom det är saker som kan vara farliga för oss”, säger Ellervik. Läs artikeln i Allas |
|
Staffan Bensch, professor vid biologiska institutionen, har intervjuats om boparasiter som till exempel göken och den afrikanska tättingen, som lägger sina ägg i andra fågelarters bon. Bensch berättar att ju mer boparasitens ägg liknar värdfågelns ägg desto större är sannolikheten för att ägget får ligga kvar i boet. Men värdfåglarna har strategier för att avslöja inkräktarna – de kan förändra utseendet på sina ägg snabbare än vad boparasiterna kan, och kastar ut ägg som de inte känner igen. Läs artikeln i SVT Nyheter |
|
Helena Filipsson, professor vid geologiska institutionen, har tillsammans med tolv andra forskare skrivit en debattartikel om det nya avtalet mellan svenska universitetsbibliotek och det schweiziska förlaget MDPI. Forskarna menar att avtalet dränerar den svenska forskningsbudgeten samtidigt som det urholkar forskningens legitimitet. "Utbildningsministern kan inte bara se på medan detta sker", skriver de. Läs debattartikeln i Svenska Dagbladet |
|
Björn Klatt, forskare vid biologiska institutionen, har intervjuats i många medier om en ny studie som visar att den biologiska mångfalden av insekter har minskat med 50 procent på vissa platser under de senaste 20 åren. Detta till följd av en kombination av temperaturförändringar och förändringar i markanvändningen. ”Det betyder att vi måste ändra någonting. Vi kan inte fortsätta så här”, säger Klatt. Medier som rapporterat om nyheten är exempelvis Sveriges Radio, Svenska Dagbladet, Sydsvenskan (för prenumeranter), Tidningen Syre och Göteborgs-Posten. |
|
Henrik Smith, professor vid biologiska institutionen och Centrum för miljö- och klimatvetenskap, omnämns med anledning av att regeringen har utsett honom till ny ledamot i Klimatpolitiska rådet. ”Jag hoppas kunna bidra med kunskap om interaktionen mellan klimatförändringen och förlust av biologisk mångfald, det vill säga att klimatförändringen leder till förlust av biologisk mångfald samtidigt som påverkan på ekosystemen kan leda till både ökad klimatförändring och minska naturens förmåga att stå emot klimatförändringar”, säger Smith. Nyheten har bland annat uppmärksammats i Miljö & Utveckling. Läs även universitetets pressmeddelande. |
|
Sören Svensson, professor emeritus vid biologiska institutionen, har intervjuats om enorma starflockar som drog in över Krankesjön i början av april. Svensson, som studerat starar sedan 80-talet, berättar bland annat om stararnas liv, övervintring och förmåga att härma andra fåglars sång. Lyssna på inslaget och se ett filmklipp på Sveriges Radios webbplats |
|
Markku Rummukainen, professor vid Centrum för miljö- och klimatvetenskap samt institutionen för naturgeografi och ekosystemvetenskap, har intervjuats med anledning av att flera bolag har offentliggjort nya investeringar i olja och gas, trots uppmaningen från FN:s klimatpanel, IPCC, om en snabb övergång från fossila bränslen till förnybara energikällor. ”Redan existerande fossil infrastruktur och projekt motsvarar alltför stora utsläpp, om klimatmålen ska kunna nås. Nya fossila projekt har en ganska kortsiktig ekonomisk grund. Säkerhetspolitik kan också spela in i någon mån. Oavsett, de riskerar att bli dåliga affärer på sikt när förnybar energi, ny teknik och andra lösningar fortsätter att växa fram med klimatomställningen”, säger Rummukainen. Läs artikeln i Dagens Nyheter |
|
Martin Green, forskare vid biologiska institutionen, har intervjuats om hur man kan minska risken för att rovfåglar dödas av vindkraftverkens vingar. Green säger bland annat att man kan skydda fåglarna genom att tänka igenom placeringen av vindkraftverken och anpassa driften. Lyssna på inslaget på Sveriges Radios webbplats |
|
|