På styrelsemötet 8 juni beslutade styrelsen om ledningsstruktur 2024–2026 och framåt, samt anhållan om att inrätta ett masterprogram i beräkningsvetenskap och ett masterprogram i tillämpad beräkningsvetenskap. Styrelsen informerades och diskuterade även verksamhetsmässiga och ekonomiska utmaningar för fakulteten, samt hur en förstudie i samband med ny- och ombyggnadsprojekt går till. Ytterligare besluts- och informationspunkter fanns på dagordningen. Protokollet publiceras inom kort på fakultetens interna webbplats.
|
|
| Joakim Stenhammar, universitetslektor vid kemiska institutionen, har fått 250 000 kronor av Per-Eric och Ulla Schybergs stiftelse. Pengarna får han för ett forskningsprojekt som handlar om att undersöka hur kollektiva rörelsemönster uppstår hos simmande bakterier som växelverkar både med varandra och med sin omgivning. |
|
Nu är det dags att nominera kandidater till Wallenberg Academy Fellows, som är Knut och Alice Wallenbergs stiftelses program för unga forskare. Utlysningen är publicerad på stiftelsens webbplats, men observera att Lunds universitet har en intern hanteringsordning.
Nomineringar inom naturvetenskapliga fakulteten ska skickas till Tobias Nilsson (tobias.nilsson@science.lu.se) senast 16 september och ska vara utformade enligt anvisningarna i Bilaga 1 i Lunds universitets hanteringsordning. Prefekten ansvarar för nomineringsbrevet som enligt anvisningarna ska bifogas i nomineringen. För att fakulteten ska kunna lägga till en kort beskrivning av prioriteringsprocessen får nomineringsbrevet omfatta maximalt 6 600 tecken (inklusive blanksteg). Prefekten ska också, för varje ansökan, inkomma med ett signerat samfinansieringsintyg enligt mall. Institutionen finansierar samtliga gemensamma kostnader utöver det som täcks av rektors bidrag.
|
|
Stiftelsen Lantbruksforskning utlyser medel för projekt inom följande områden:
- Recirkulation och ökad återföring av näringsämnen och organisk substans i restprodukter till jordbruket.
- Vatten och resurseffektiv vattenhantering.
Varje projekt ska bestå av sökande från minst två organisationer och gärna inkludera en bredare samverkan mellan forskare, rådgivare, odlare och andra aktörer. Du kan ansöka om medel på upp till 1 miljon kronor per år under en treårsperiod. Sista ansökningsdag är 1 september.
Sök medel för framtidens jordbruks- och miljöteknik (lantbruksforskning.se) |
|
I databasen Research Professional kan du hitta såväl nationella som internationella utlysningar. Du loggar in med ditt universitetskonto (Lucat-ID).
Logga in i Research Professional |
|
Hybridundervisning innebär att du har studenter både på plats och online vid samma undervisningstillfälle. På universitetets webbplats ”Stöd för digital undervisning” hittar du tips om teknik, pedagogik och kommunikation som kan underlätta för dig som planerar hybridundervisning.
|
|
| Diane Feuillet och Sofia Feltzing, forskare respektive professor vid institutionen för astronomi och teoretisk fysik, har intervjuats i många medier om en ny studie som visar att det finns en grupp stjärnor i Vintergatans disk som med största sannolikhet kommer från en hittills okänd bebisgalax, som slukades av Vintergatan för drygt tio miljarder år sedan. ”Det är första gången man hittat så gamla stjärnor som visar tecken på att komma från en annan galax”, säger Feuillet. Medier som rapporterat om nyheten är exempelvis Svenska Dagbladet, Ny Teknik, Aftonbladet och Sydsvenskan (för prenumeranter). Läs även universitetets pressmeddelande. |
|
| Øystein Opedal, biträdande universitetslektor vid biologiska institutionen, har intervjuats om en ny studie som visar hur de senaste 40 årens klimatförändringar har påverkat 1 500 djur- och växtarter i Finland. Resultatet visar att stigande temperaturer och kortvarigare snötäcke under vintrarna har fått hundratals arter att anpassa sig till nya klimatförhållanden, varav vissa flyttat norrut. ”Lite förenklat kan man säga att mellersta Finland idag har temperaturer som landets södra delar hade för 40 år sedan”, säger Opedal. Medier som rapporterat om nyheten är exempelvis Svenska Dagbladet, Aftonbladet, Sydsvenskan (för prenumeranter), Göteborgs-Posten och Hallands Nyheter. Läs även universitetets pressmeddelande. |
|
Lennart Lindegren, seniorprofessor vid institutionen för astronomi och teoretisk fysik, har intervjuats med anledning av att han tilldelats The Shaw Prize in Astronomy
för sitt arbete med rymdteleskopen Hipparcos och Gaia. Priset består av en guldmedalj och cirka 5,5 miljoner kronor. ”Det är Nobelprisklass. Jag är hedrad och stolt och det är en stor uppmuntran. Samtidigt känns det lite orättvist att det bara är vi två som får priset när det är så många människor som varit med och bidragit till de här projekten”, säger Lindegren. Medier som rapporterat om nyheten är exempelvis Skånska Dagbladet (för prenumeranter) och Populär Astronomi. |
|
| Lina Herbertsson och Maj Rundlöf, båda forskare vid biologiska institutionen, har intervjuats om hur man kan gynna bin och andra pollinerande insekter. De tipsar bland annat om att ha det lite stökigt i sin trädgård och satsa på att skapa en mångfald av växtarter och boplatser. Medier som rapporterat om nyheten är exempelvis Sveriges Radio, Lantbruksnytt och Forskning.se. Läs även universitetets pressmeddelande. |
|
| Andreas Nilsson, universitetslektor vid geologiska institutionen, har intervjuats om en ny studie där forskarna rekonstruerat förändringar i jordens magnetfält över de senaste 9 000 åren. Resultaten bygger på analyser av brända arkeologiska fynd, vulkaniska prover och sedimentborrkärnor som alla bär information om jordens magnetfält. Genom att studera hur magnetfältet har förändrats kan forskarna lära sig mer om de underliggande processerna i jordens kärna, som genererar magnetfältet. Dessutom kommer den nya rekonstruktionen att kunna användas för att indirekt datera både arkeologiska och geologiska fynd genom att jämföra uppmätta och modellerade variationer i magnetfältet på olika platser på jorden. Medier som rapporterat om nyheten är exempelvis Forskning & Framsteg. Läs även universitetets pressmeddelande. |
|
I senaste numret av LUM kan du läsa en artikel om etableringen i Science Village. I artikeln intervjuas Joachim Schnadt (prefekt vid fysiska institutionen), Leif Bülow (prefekt vid kemiska institutionen) samt Linnea Mörth (kommunikatör), Eva Åkesson (koordinator) och Carina Jarl (projektledare), alla tre vid Science Village-kontoret. Catrin Malmström (fakultetens kanslichef) har intervjuats om distansarbete. Anders Lindskog (forskare), Johan Lindgren (universitetslektor) och Mats Eriksson (professor), samtliga vid geologiska institutionen, har intervjuats om ett samarbete kring Tykarpsgrottan. Martijn van Praagh (adjungerad universitetslektor vid Centrum för miljö- och klimatvetenskap) berättar om den nya uppdragsutbildningen inom miljöforensik. Christer Löfstedt (professor vid biologiska institutionen) har skrivit en krönika om sin syn på etableringen i Science Village. LUM uppmärksammar även att Henrik Smith (professor vid biologiska institutionen och Centrum för miljö- och klimatvetenskap) är ny ledamot i Klimatpolitiska rådet.
LUM:s webbsida |
|
Hans Chen, forskare vid institutionen för naturgeografi och ekosystemvetenskap, har intervjuats om arbetet med att utveckla en teknik för att mäta koldioxidutsläpp från rymden. ”Vi hoppas att vi med den här nya metoden ska få en mer heltäckande bild av utsläppen. Varje ton koldioxid som vi släpper ut spelar roll för klimatet så det är viktigt att vi vet hur stora utsläppen verkligen är”, säger Chen.
Läs intervjun i Extrakt |
|
| Mads Schou och Charlie Cornwallis, forskare respektive universitetslektor vid biologiska institutionen, har intervjuats om en ny studie som visar att strutsen har genetiska förutsättningar att anpassa sig till stigande eller sjunkande temperaturer. Men när temperaturen fluktuerar oftare, som den gör i klimatförändringarnas spår, får strutsen det betydligt svårare. Medier som rapporterat om nyheten är exempelvis Sveriges Radio och Forskning.se. Läs även universitetets pressmeddelande. |
|
Andreas Nord, forskare vid biologiska institutionen, har skrivit en populärvetenskaplig artikel som handlar om hur fåglar håller sig svala i värmen. ”Olika ökenfåglar gräver till exempel små gropar i skuggan under buskar och lägger sig som ett frimärke mot den kallare sanden. Vissa fåglar tar till och med sin tillflykt till underjordiska tunnlar som andra djur har grävt”, skriver Nord.
Läs artikel i Forskning & Framsteg |
|
|
