Kenneth Wärnmark, professor vid kemiska institutionen, har utsetts till mottagare av Ulla och Stig Holmquists vetenskapliga pris i organisk kemi. Priset, som omfattar 1,6 miljoner kronor, får han för sina banbrytande insatser inom supramolekylär kemi och organisk syntes.
Läs hela nyheten på Uppsala universitets webbplats |
|
Det tvärvetenskapliga nätverket SASNET (The Swedish South Asian Studies Network) utlyser planeringsbidrag på 75 000 kronor för Lundaforskare som ska lämna in en större forskningsansökan. Ett krav för att få bidrag är att det tilltänkta forskningsprojektet har en koppling till Sydasien. Sista ansökningsdag är 16 september.
Läs mer och ansök om bidrag på SASNET:s webbplats |
|
De två forskningsprogrammen SciLifeLab and Wallenberg National Program for Data-Driven Life Science (DDLS) och Wallenberg AI, Autonomous Systems and Software Program (WASP-HS) utlyser medel för tvärvetenskapliga forskningsprojekt. Du kan ansöka om bidrag på upp till 500 000 kronor. Sista ansökningsdag är 1 september.
Läs mer och ansök om medel på SciLifeLab:s webbplats |
|
Forskare kan nu ansöka om att tillbringa 3–10 månader i en tvärvetenskaplig miljö vid Hamburgs universitet. Ansökan sker inom ramen för Hamburg Institute for Advanced Study (HIAS) fellowship program. Sista ansökningsdag är 31 oktober.
Läs mer och ansök om forskningsvistelse (hias-hamburg.de) |
|
Lunds universitet strävar efter att vara ett tillgängligt universitet för alla, oavsett eventuell funktionsnedsättning. På universitetets webbplats om stöd för digital undervisning hittar du frågor och svar om digital tillgänglighet samt stöd och verktyg som du kan använda för att skapa tillgängligt undervisningsmaterial.
|
|
Hållbarhet, lika villkor, etik och reflektion är exempel på sådant som ska ingå i all högre utbildning. Men hur kan vi undervisa om detta så att det även berikar studenternas naturvetenskapliga lärande? Det lär du dig i kursen ”Utbildning för naturvetenskaplig litteracitet – hållbarhet, lika villkor och etik”, som ges i en längre och en kortare version med start 12 oktober. I kursen ingår ett antal workshoppar, som är öppna för all undervisande personal inom fakulteten, oavsett om du planerar att gå hela kursen eller inte.
Den första workshoppen "Education for scientific literacy – Introduction" hålls 12 oktober klockan 13.15–16.00. Sista anmälningsdag är 5 september.
Läs mer om kursen och anmäl dig på fakultetens interna webbplats |
|
Den prisbelönte teoretiske fysikern Constantino Tsallis, verksam vid Brazilian Center for Physical Research, håller en populärvetenskaplig föreläsning om entropi i samband med sitt besök på Lunds universitet. Entropi är ett mått på graden av oordning i ett system och kan till exempel användas inom medicinsk diagnostik för att öka antalet sant positiva resultat och minska antalet falskt positiva resultat. Tid och plats: 6 september klockan 16.00–18.00 i Lundmarksalen, Astronomihuset, samt via Zoom. Alla som är intresserade är varmt välkomna.
Läs mer om föreläsningen i universitetets kalendarium (lu.se) |
|
Kungliga Fysiografiska Sällskapet bjuder in till föreläsningsserien ”Fyra aftnar”, som handlar om klimatförändringen utifrån olika perspektiv. Samtliga föreläsningar hålls klockan 18.00–19.00 i Lilla Salen, AF-borgen.
- 19 september: “Klimatförändringar och deras effekter på samhälle och hälsa under historien: en översikt”. Föreläsare är Fredrik Charpentier Ljungqvist, docent i historia och naturgeografi vid Stockholms universitet.
- 3 oktober: “På flykt från klimatet – om klimatdriven migration och global styrning”. Föreläsare är Elin Jacobsson som forskar på internationella normer, klimatdriven migration och katastrofriskreducering vid utrikespolitiska institutet.
- 31 oktober: “Klimatmodeller och klimatscenarier, vad vi vet och inte vet om klimatet i framtiden”. Föreläsare är Markku Rummukainen, professor vid Centrum för miljö- och klimatvetenskap samt institutionen för naturgeografi och ekosystemvetenskap, Lunds universitet.
- 14 november: “Hur ökar vi takten i klimatomställningen?”. Föreläsare är Lena Neij, professor vid Internationella miljöinstitutet, Lunds universitet.
|
|
Lunds universitets högskolepedagogiska utvecklingskonferens hålls 17 november och riktar sig till anställda med ett pedagogiskt uppdrag. Årets tema är ”Lifelong Learning and Higher Education: New (and Old) Perspectives”. Sista anmälningsdag är 1 november. Deadline för konferensbidrag är 1 september.
Läs mer och anmäl dig till konferensen (ht.lu.se) |
|
| Sofia Feltzing (professor vid institutionen för astronomi och teoretisk fysik), Dainis Dravins (professor emeritus vid institutionen för astronomi och teoretisk fysik) och Urban Eriksson (universitetslektor vid fysiska institutionen) har intervjuats om de spektakulära bilderna från James Webb-teleskopet. ”Vi har fått se den absolut djupaste bilden av universum, där man har sett en galax som är 13,1 miljarder år gammal”, säger Feltzing. Ta del av intervjuerna i Sveriges Radio, Sydsvenskan (för prenumeranter) och Kristianstadsbladet (för prenumeranter). |
|
| Marcus Stensmyr, universitetslektor vid biologiska institutionen, har intervjuats om hur ämnet nootkatone, som finns i grapefrukt, påverkar myggor. ”Myggen hatar det! Och inte nog med det, det verkar vara giftigt för dem. De får spasmer av det. Vi vet inte exakt hur det funkar, men däremot att det funkar”, säger Stensmyr. Medier som rapporterat om nyheten är exempelvis TV4 Nyhetsmorgon, Sveriges Radio och SVT Nyheter. Stensmyr har även intervjuats i SVT Nyheter om tre saker som du kanske inte visste om mygg. |
|
Emma Kärrnäs, doktorand vid biologiska institutionen, har intervjuats om fjärilen kronärtsblåvingen, som inte synts i Sverige på tre år. Kärrnäs har tagit DNA från Naturhistoriska riksmuseets samling av kronärtsblåvingar och söker nu utomlands efter nära släktingar till fjärilen. ”Det finns kanske en chans att det går att återföra fjärilen till Sverige. Det vore fantastiskt. Men att det behövs är ledsamt”, säger hon.
Läs intervjun i Dagens Nyheter (för prenumeranter) |
|
| Andreas Nilsson, universitetslektor vid geologiska institutionen, har intervjuats om en ny studie där forskarna rekonstruerat förändringar i jordens magnetfält över de senaste 9 000 åren. Nilsson berättar bland annat att jordens magnetfält har försvagats under nära 200 år. Han tror dock inte att försvagningen är början på en omkastning av polerna, alltså att nord- och sydpolen byter plats. ”Det verkar finnas en regelbundenhet. En sådan här avvikelse växer upp under cirka 400 år, sedan återhämtar sig magnetfältet utan något polbyte”, säger han. Medier som rapporterat om nyheten är exempelvis SVT Nyheter. |
|
Anna Persson, forskare vid Centrum för miljö- och klimatvetenskap, har intervjuats om trädgårdens betydelse för växt- och djurlivet. ”Det är nog en vanlig känsla att naturen finns någon annanstans. Men faktum är att flera arter trivs bättre i trädgårdar och parker än ute på landsbygden. För vildbin och många andra pollinatörer är trädgårdsmiljön väldigt viktig”, säger hon.
Läs intervjun i Sydsvenskan (för prenumeranter) |
|
Mattias Ohlsson, professor vid institutionen för astronomi och teoretisk fysik, har intervjuats om sitt seminarium ”Smart och rättvis vård med forskning på hälso- och sjukvård” under Almedalsveckan. Under seminariet berättade Ohlsson bland annat om hur bristen på tillgängliga vårddata är ett hinder för AI-utveckling inom hälso- och sjukvården.
Läs intervjun i Dagens Medicin |
|
Irene Lehner, forskningsingenjör vid Centrum för miljö- och klimatvetenskap, och
Anders Lindroth, professor emeritus vid institutionen för naturgeografi och ekosystemvetenskap, har intervjuats om mätstationen i Norunda där de bland annat mäter koldioxidhalten i atmosfären. ”Halten ökar hela tiden. Här har vi inte ens sett någon coronaeffekt”, säger Lehner.
Läs intervjun i Upsala Nya Tidning (för prenumeranter) |
|
Ulf Ellervik, professor vid kemiska institutionen, har intervjuats om kärlekens kemi med anledning av internationella kyssdagen, som inföll 6 juli. Ellervik berättar bland annat att kyssar ger upphov till en explosion av signalsubstanser i hjärnan.
Lyssna på intervjun i Sveriges Radio |
|
Susanne Åkesson, professor vid biologiska institutionen, har intervjuats om ett filmklipp som visar hur en gråtrut sväljer en levande råtta på Värnhemstorget i Malmö. Åkesson säger att det är ett jättestort byte och att det kommer att ta ganska lång tid för truten att smälta det.
Läs intervjun i Sydsvenskan |
|
Dainis Dravins, professor emeritus vid institutionen för astronomi och teoretisk fysik, har intervjuats om fenomenet supermåne, som gör att månen ser större ut än vanligt.
”Det beror på att månen står närmre jorden än vanligt, samtidigt som den är belyst”, säger Dravins.
Läs intervjun i Aftonbladet |
|
| Håkan Wallander, professor vid biologiska institutionen, har intervjuats om den bördiga svarta jorden i Ukraina. Wallander berättar bland annat att jorden bildades efter den senaste istiden, när jordmaterial smälte fram ur glaciärerna och sedan spreds med vinden, och att de rika jordarna har byggts upp under många tusen år. Medier som rapporterat om detta är exempelvis Svenska Dagbladet (för prenumeranter), Nyheter 24 och Upsala Nya Tidning (för prenumeranter). |
|
Margareta Johansson, forskningskoordinator vid institutionen för naturgeografi och ekosystemvetenskap, har intervjuats om hur det stora arktiska forskningsnätverket INTERACT påverkas av frysta samarbeten med statliga institutioner i Ryssland.
Läs intervjun i Forskning & Framsteg (för prenumeranter) |
|
Åke Lindström (professor), Sissel Sjöberg (forskare) och Johan Bäckman (tekniksamordnare), samtliga vid biologiska institutionen, har intervjuats om sommarens fältresa till de jämtländska fjällen där de studerade dubbelbeckasiner som kommit dit för att häcka.
Läs intervjun i Forskning & Framsteg (för prenumeranter) |
|
| Tina D'Hertefeldt, forskare vid biologiska institutionen, har intervjuats om ett forskningsprojekt som ska undersöka om bökande grisar kan användas för att bekämpa den invasiva växten parkslide. Medier som rapporterat om nyheten är exempelvis Sveriges Radio och Sydsvenskan (för prenumeranter). |
|
Torbjörn Fagerström, professor emeritus vid biologiska institutionen, har tillsammans med en annan forskare skrivit en debattartikel om hur grödor som är förädlade med gensaxen CRISPR/Cas9 kan bidra till ökad produktivitet och minskad miljöpåverkan i Europa.
Läs debattartikeln i Dagens Nyheter |
|
Helena Hansson, forskare vid Centrum för miljö- och klimatvetenskap, har intervjuats om hur träd i stadsmiljö gynnar både biologisk mångfald och mänskligt välbefinnande.
Lyssna på intervjun i Sveriges Radio |
|
Eric Warrant, professor vid biologiska institutionen, har intervjuats om en ny studie som visar att dödskallesvärmaren kan flyga långa sträckor utan avvikelser, från punkt a till punkt b, oavsett vindriktning. Det är en banbrytande studie, menar Warrant.
Lyssna på intervjun i Sveriges Radio |
|
Dan Hammarlund, professor vid geologiska institutionen, har intervjuats angående en ny studie om skogens tillväxt, utveckling och artsammansättning under de senaste 10 000 åren i ett stort område i norra USA. Hammarlund säger bland annat att studien ger viktiga perspektiv på den potential skogen har när det gäller att binda kol.
Läs intervjun i Dagens Nyheter (för prenumeranter) |
|
| Henrik Smith, professor vid biologiska institutionen och Centrum för miljö- och klimatvetenskap, har intervjuats om en ny rapport från organisationen Intergovernmental Science Policy Platform on Biodiversity and Ecosystem Services (IPBS). Rapporten visar bland annat att en miljon arter hotas av utrotning och läget blir alltmer akut. Medier som rapporterat om nyheten är bland annat Forskning & Framsteg (för prenumeranter) och Aftonbladet. |
|
Torbjörn Tyler, museiintendent vid Biologiska museet, har intervjuats om att odla med frön från vilda växter. ”De flesta vilda växter är enkla att odla. Det är en förutsättning för att de ska klara sig i naturen. De som är svåra att gro frön från är en minoritet”, säger han.
Läs intervjun i Landets Fria Tidning |
|
| Åke Lindström, professor vid biologiska institutionen, har intervjuats med anledning av att många flyttfåglar nu lämnar Sverige och flyger söderut. Medier som rapporterat om nyheten är exempelvis Svenska Dagbladet, Göteborgs-Posten och Nyheter 24. |
|
Marcus Stensmyr, universitetslektor vid biologiska institutionen, har intervjuats om bananflugornas ursprung, hur de tar sig in i våra hem och hur vi blir av med dem. Stensmyr tipsar om att gillra en fälla i form av en konjakskupa som innehåller fruktig vinäger och lite såpa.
Lyssna på inslaget i Sveriges Radio |
|
| Bengt Nihlgård, professor emeritus vid biologiska institutionen, har intervjuats om växten stånds, som är giftig för djur och människor. ”De senaste åren har det varit en enorm spridning, och jag tolkar ju det lite som att klimatet har gynnat den”, säger han. Medier som rapporterat om nyheten är exempelvis Skånska Dagbladet (för prenumeranter). |
|
| Lina Eklund, forskare vid institutionen för naturgeografi och ekosystemvetenskap, intervjuas om klimatmigration och konflikt i boken ”Världen som väntar: Vårt liv i klimatförändringens Sverige”, skriven av Peter Alestig. |
|
|
