Sven Lidin hälsar alla välkomna tillbaka efter semestern och skriver om förändringar och förändringsbehov inom fakulteten. Han bjuder också in till fakultetsledningens nya seminarieserie – Framtidens naturvetenskap.
Läs dekanbrevet på fakultetens interna webbplats |
|
Roberto García Roa, postdoktor vid biologiska institutionen, drog längsta strået när Springer Natures fototävling BMC Ecology and Evolution avgjordes. Vinnarbilden ”The story of a conquest” visar hur en parasitsvamp bryter fram ur kroppen på en infekterad fluga i den peruanska skogen Tambopata.
Läs nyheten på fakultetens externa webbplats |
|
Stiftelsen för internationalisering av högre utbildning och forskning (STINT) utlyser medel för internationella samarbetsprojekt. Huvudsaklig utländsk part måste vara utanför EU/EFTA och Storbritannien. Projektet ska helst innehålla aktiviteter som omfattar både forskning och högre utbildning, men STINT kan även stödja renodlade forskningssamarbeten. Sista ansökningsdag är 26 september.
Läs mer på STINT:s webbplats:
|
|
Nordic Centre utlyser 3–4 planeringsbidrag på 10 000 euro vardera för forskningssamarbeten mellan nordiska och kinesiska lärosäten. Projekten ska knyta an till något av Nordic Centres fyra fokusområden:
- Sino-nordiska perspektiv
- Hållbar utveckling
- Digitalisering och teknik
- Hälsa och välfärd
Sista ansökningsdag är 1 oktober.
Läs mer och ansök om planeringsbidrag (nordiccentre.net) |
|
Svenska institutet utlyser bidrag på upp till en miljon kronor för projekt som syftar till att stödja akademin i Ukraina. Projekten inleds i december 2022 och pågår under max 18 månader. Sista ansökningsdag är 30 september.
Läs mer och sök bidrag för akademiskt samarbete (si.se) |
|
Mentimeter är ett webbaserat verktyg för att skapa interaktiva presentationer och undersökningar där deltagarna kan rösta på olika alternativ eller skriva in egna svar. Det är ett snabbt och enkelt sätt att skapa engagemang hos deltagarna och fungerar lika bra i digital undervisning som vid en klassisk salsföreläsning. Lunds universitet har en licens som ger alla medarbetare tillgång till Mentimeters fulla funktionalitet.
På universitetets webbplats om stöd för digital undervisning hittar du mer information om verktyget:
|
|
I förra numret av Insidan var det med en notis om kursen ”Utbildning för naturvetenskaplig litteracitet – hållbarhet, lika villkor och etik”, som ges i en lång och en kort version.
Ett förtydligande om anmälan: för att kunna gå kursen, oavsett om du väljer den långa eller korta versionen, behöver du anmäla dig till den första workshoppen ”Education for scientific literacy – Introduction" som hålls 12 oktober klockan 13.15–16.00. Sista anmälningsdag är 5 september.
Läs mer och anmäl dig till workshoppen på fakultetens interna webbplats
Om kursen: Hållbarhet, lika villkor och etik är exempel på sådant som ska ingå i all högre utbildning. Men hur går det till i praktiken? I den här kursen får du stöd att utveckla undervisningen med hjälp av inbjudna gäster, goda exempel och konkreta verktyg. |
|
Forskningsservice bjuder in till workshop och individuell konsultation inför ansökan om ERC Consolidator Grants. Workshopen hålls 10 oktober klockan 09.00–12.30 via Zoom. Individuella konsultationer hålls 27–28 oktober via Zoom. Sista anmälningsdag för båda aktiviteterna är 3 oktober.
Läs mer och anmäl dig till aktiviteterna (fs.blogg.lu.se) |
|
Crafoords vetenskapsluncher är tillbaka med åtta föredrag under hösten. Från naturvetenskapliga fakulteten medverkar Charlotta Turner, professor vid kemiska institutionen, som håller föredraget ”Vad hade kung Hans med sig ombord på sitt flaggskepp Gribshunden år 1495?” den 16 november klockan 12.00–12.45. Samtliga föredrag hålls på Lunds stadsbibliotek.
Se hela programmet för vetenskapsluncherna (lu.se) |
|
Flera av fakultetens institutioner bjuder på aktiviteter för både vuxna och barn under Kulturnatten. Du kan bland annat ta del av fartfyllda shower, populärvetenskapliga föredrag, planetarievisningar, experiment och utställningar, science slam och teleskoptitt. Tid och plats: 17 september klockan 11.00–01.30.
Se fakultetens program under Kulturnatten (lu.se) |
|
| Jadranka Rota håller en docentföreläsning med titeln ”The evolution of insects”. Tid och plats: 28 september klockan 13.00–14.00 i Röda rummet, Ekologihuset. |
|
| Thomas Pugh håller en docentföreläsning med titeln “Should we geoengineer the land?”. Tid och plats: 5 oktober klockan 13.15-14.15 i Pangea, Geocentrum II. |
|
Forskningsservice bjuder in till ett webbinarium för dig som vill veta mer om finansieringsmöjligheter inom Horizon Europe samt vilket stöd som erbjuds inom universitetet. Tid och plats: 21 oktober klockan 11.00–12.00. Sista anmälningsdag är 18 oktober.
Läs mer och anmäl dig till webbinariet (survey.mailing.lu.se) |
|
Universitets- och högskolerådet (UHR) bjuder in till sin årliga konferens om internationalisering. Temat är internationalisering i förändring – utmaningar och möjligheter. Tid och plats: 10–11 november i Eskilstuna eller online.
Läs mer och anmäl dig till konferensen (uhr.se) |
|
Kursen vänder sig till dig som är på väg att utses till biträdande handledare för doktorander vid naturvetenskapliga fakulteten, men saknar behörighetsgivande handledarutbildning. Tid och plats: 11 november klockan 09.00–16.00 i Lundmarksalen, Astronomihuset. Sista anmälningsdag är 26 oktober.
Läs mer och anmäl dig till kursen på fakultetens interna webbplats |
|
| Eran Elhaik, universitetslektor vid biologiska institutionen, har intervjuats i många medier om en ny metod för att få fram exakta dateringar av tiotusenåriga mänskliga kvarlevor. ”Tillförlitliga och exakta dateringar är ett stort problem inom forskning, något som resulterar i vaga och motsägelsefulla rapporter. Vår metod använder artificiell intelligens för att datera genom från DNA-data med extrem noggrannhet”, säger Elhaik. Medier som rapporterat om nyheten är exempelvis Svenska Dagbladet, Aftonbladet, Sveriges Radio, Sydsvenskan (för prenumeranter) och Forskning & Framsteg. Läs även universitetets pressmeddelande. |
|
Lina Eklund, forskare vid institutionen för naturgeografi och ekosystemvetenskap, har intervjuats om hur den ökande våttemperaturen, som kombinerar torrtemperatur och luftfuktighet, kan göra stora delar av Mellanöstern helt obeboeligt om 80 år. ”När det är varmt så kyler kroppen sig genom att svettas, men om luftfuktigheten är hög kan inte kroppen svettas lika mycket och därmed inte kyla ner sig”, säger hon. Områden där man har höga temperaturer och nära till vatten, som exempelvis området runt Persiska viken, är särskilt utsatta.
Läs intervjun i SVT Nyheter |
|
Jonas Åkerman, universitetslektor vid institutionen för naturgeografi och ekosystemvetenskap, har intervjuats om sin forskning på hur det allt varmare klimatet får permafrosten att tina på Svalbard. När permafrosten tinar frigörs växthusgaser som gör klimatet ännu varmare. Åkerman berättar att det finns permafrost på 15 procent av landytan på norra halvklotet och varnar för att enorma mängder koldioxid och metan kan komma ut i atmosfären.
Se intervjun i TV4 Nyheterna |
|
Karin Rengefors, professor vid biologiska institutionen, har intervjuats om algen gubbslem, som lever i sjöar och kan ge upphov till klåda eller hudirritation hos badgäster. ”Våra studier tyder på att den har blivit vanligare. Den finns i fler sjöar, och blomningarna sker under längre tid. Dessutom är rackarna väldigt små. Kanske har de funnits i väldigt mindre mängder tidigare utan att vi sett dem, men nu finns det så mycket fler av dem”, säger hon.
Läs intervjun i Katrineholms-Kuriren (för prenumeranter) |
|
Många forskare inom naturvetenskapliga fakulteten har varit med och skrivit en debattartikel om att politikerna måste ta klimatkrisen på allvar. ”Vi ser hur en majoritet av våra politiska partier överger klimatpolitiken och i stället föreslår eller genomför politik som går stick i stäv med Parisavtalet och Sveriges klimat- och miljömål”, skriver de.
Läs debattartikeln i Aftonbladet |
|
| Patrik Vestin, forskningsingenjör vid institutionen för naturgeografi och ekosystemvetenskap, har intervjuats angående en ny studie om klimatförändringarnas effekt på kolbalansen i nordliga våtmarker. Resultatet visar att kolbalansen är känslig för när under växtsäsongen som uppvärmning sker. ”Om uppvärmningen sker under tidig sommar har det en positiv effekt på växternas produktivitet och nettokolupptaget kan bibehållas eller rent av öka. Men om den i stället sker under sensommaren kan det leda till sjunkande grundvattennivåer, ökad markrespiration och minskat kolupptag”, säger Vestin. Medier som rapporterat om nyheten är exempelvis Aktuell hållbarhet, Aftonbladet, Forskning.se och Miljömagasinet (endast papperstidningen). Läs även universitetets pressmeddelande. |
|
Johanna Alkan Olsson, universitetslektor vid Centrum för miljö- och klimatvetenskap, har skrivit en debattartikel om klimatanpassning av städer och olika åtgärder för att begränsa den globala uppvärmningen.
Läs debattartikeln i Aftonbladet |
|
Markku Rummukainen, professor vid institutionen för naturgeografi och ekosystemvetenskap samt Centrum för miljö- och klimatvetenskap, har intervjuats om en ny studie som visar att klimatuppvärmningen går upp till fyra gånger snabbare i Arktis jämfört med resten av jorden.
Lyssna på intervjun i Sveriges Radio |
|
Stefan Andersson, professor vid biologiska institutionen, har intervjuats om grönytan som omvandlats till äng och slås på gammeldags vis i norra delen av Lund. ”Nu ser man många fler växtarter och flera är värdväxter åt insekter”, säger Andersson.
Läs intervjun i Sydsvenskan (för prenumeranter) |
|
Henrik Smith, professor vid biologiska institutionen och Centrum för miljö- och klimatvetenskap, och Markku Rummukainen, professor vid institutionen för naturgeografi och ekosystemvetenskap samt Centrum för miljö- och
klimatvetenskap, har skrivit en debattartikel om två pågående kriser – klimatförändringen och förlusten av biologisk mångfald.
Läs debattartikeln i Aftonbladet |
|
Anders Lindroth, professor emeritus vid institutionen för naturgeografi och ekosystemvetenskap, och Håkan Wallander, professor vid biologiska institutionen, har svarat på en fråga om stubbar kan bidra till klimatvänligt skogsbruk.
Läs fråga och svar i Forskning & Framsteg |
|
Mikael Sörensson, gästlärare vid biologiska institutionen, omnämns i en artikel om spindlar. Det handlar bland annat om dallerspindeln, som är en relativt ny art i Sverige och som spridit sig väldigt snabbt.
Läs artikeln i Sydsvenskan (för prenumeranter) |
|
|
