Fakultetsledningen bjuder in till det andra och tredje seminariet i seminarieserien om framtidens naturvetenskap.
- Göran Sandberg, verkställande ledamot i Knut och Alice Wallenbergs stiftelse (KAW), berättar om Wallenbergstiftelsens strategier och satsningar (på engelska). Dessutom berättar dekan Sven Lidin kort om vad som är på gång inom fakulteten. Tid och plats: 25 oktober klockan 16.00–17.00 i Lundmarksalen, Astronomihuset, och via Zoom. Sista anmälningsdag är 21 oktober.
Anmäl dig till seminariet som hålls 25 oktober via fakultetens interna webbplats
- Hans Ellegren, ständig sekreterare vid Kungliga Vetenskapsakademien (KVA), berättar om Kungliga Vetenskapsakademien – forskning nu och i framtiden (på svenska). Tid och plats: 8 november klockan 16.00–17.00 i Lundmarksalen, Astronomihuset, och via Zoom. Sista anmälningsdag är 4 november.
Anmäl dig till seminariet som hålls 8 november via fakultetens interna webbplats
|
|
Peter Schurtenberger, professor vid kemiska institutionen, har tilldelats The Graham Prize av German Colloid Society. Priset, som består av ett certifikat och ett minnesmynt, får han för sina utmärkta insatser inom kolloidvetenskap. Läs nyheten (physchem.lu.se) |
|
Peter Spégel, universitetslektor vid kemiska institutionen, får 500 000 kronor för ett projekt där huvudmålet är att definiera måltidssammansättningar som motverkar viktuppgång och risk för typ 2-diabetes. Pengarna får han från Dr P Håkanssons stiftelse. |
|
Studio är plattformen för att skapa och hantera video- och ljudfiler direkt i Canvas. Du kan även ladda upp, dela eller bädda in video på andra lärplattformar, webbplatser och bloggar. Läs mer om Studio på universitetets webbplats om stöd för digital undervisning samt i Canvas:
|
|
Nu har anmälan öppnat till tre av fakultetens högskolepedagogiska kurser som ges senare i höst samt under våren. Sista anmälningsdag är 28 november. Läs mer och anmäl dig till kurserna på fakultetens interna webbplats:
|
|
Erik van Loon håller en docentföreläsning med titeln ”Molecular dynamics and machine learning”. Tid och plats: 2 november klockan 13.30–14.30 i sal MA 6, Matteannexet. |
|
Flera forskare har intervjuats med anledning av att universitetets mätstationer Hyltemossa och Norunda har uppmätt förhöjda nivåer av metan i luften efter läckorna på naturgasledningen Nord Stream. ”Det är inte farligt för människor men påverkan på klimatet är oroande”, säger Jutta Holst som är forskare vid institutionen för naturgeografi och ekosystemvetenskap. Andra forskare som intervjuats är: Tobias Biermann (forskningsingenjör vid Centrum för miljö- och klimatvetenskap), Marko Scholze (universitetslektor vid institutionen för naturgeografi och ekosystemvetenskap), Irene Lehner (forskningsingenjör vid Centrum för miljö- och klimatvetenskap), Anders Lindroth (professor emeritus vid institutionen för naturgeografi och ekosystemvetenskap) och Anders Båth (forskningsingenjör vid Centrum för miljö- och klimatvetenskap). Medier som rapporterat om nyheten är exempelvis Dagens industri, SVT Nyheter (artikel 1 och artikel 2), Aftonbladet, Aktuell Hållbarhet, Sveriges Radio, Sydsvenskan (för prenumeranter) och Upsala Nya Tidning (för prenumeranter). |
|
Rebecca Forsberg, doktorand vid institutionen för astronomi och teoretisk fysik, har intervjuats om NASA:s försök att ändra en asteroids bana genom att låta en rymdsond krocka med asteroiden. Syftet är att undersöka om det går att avvärja asteroider som är på kollisionskurs mot jorden. Lyssna på inslaget i Sveriges Radio |
|
William Sidemo Holm, forskare vid Centrum för miljö- och klimatvetenskap, har intervjuats i många medier om en ny studie som visar att städer påverkar mångfalden av fåglar negativt – i stadsskogar finns det betydligt färre skogsfågelarter än på landsbygden, även om skogsområdena håller samma kvalitet. ”Vår studie visar att man inte kan omringa natur med stadsbebyggelse och tro att den ska vara kvar som den är, utan den kommer att påverkas negativt”, säger han. Medier som rapporterat om nyheten är exempelvis Aftonbladet, Svenska Dagbladet och Västerbottens-Kuriren. |
|
Ulf Ellervik, professor vid kemiska institutionen, har intervjuats om årets tre Nobelpristagare i kemi: Morten Meldal, Carolyn R. Bertozzi och K. Barry Sharpless. Ellervik berättar om deras banbrytande insatser inom den så kallade klickkemin. Läs intervjun i IVA-aktuellt |
|
Markku Rummukainen, professor vid institutionen för naturgeografi och ekosystemvetenskap samt Centrum för miljö- och klimatvetenskap, har intervjuats om att nettoinlagringen av kol i svenska skogar minskar kraftigt. Detta samtidigt som avverkningen steg till rekordnivåer under 2021. Läs artikeln i Dagens Nyheter |
|
Margareta Johansson, forskningskoordinator vid institutionen för naturgeografi och ekosystemvetenskap, omnämns med anledning av att hon föreläste om klimatförändringarna i Arktis. Föreläsningen hölls på biblioteket i Landskrona. Läs artikeln i Helsingborgs Dagblad (för prenumeranter) |
|
Dainis Dravins, professor emeritus vid institutionen för astronomi och teoretisk fysik, har intervjuats om Nordenmarksföreläsningen han höll under Astronomdagarna i Göteborg. Föreläsningen handlade om var i rymden det finns drägliga förhållanden för liv. Läs intervjun i Populär Astronomi |
|
Martin Green, forskare vid biologiska institutionen, har intervjuats om inventeringen av landets igelkottar. ”Det övergripande mönstret under de tolv år som inventeringarna gjorts är svagt negativt för igelkottarna”, säger han. Läs intervjun i tidningen Djurskyddet |
|
Hans Chen, forskare vid institutionen för naturgeografi och ekosystemvetenskap, och Markku Rummukainen, professor vid institutionen för naturgeografi och ekosystemvetenskap samt Centrum för miljö- och klimatvetenskap, har intervjuats om de tre satelliter som ska skickas ut i rymden 2025. Satelliterna, som ingår i projektet CoCO2, ska mäta utsläpp av växthusgaser. ”I princip allt utsläpp från mänskliga aktiviteter ska kunna mätas”, säger Hans Chen. Lyssna på inslaget i Vetenskapsradion Nyheter Lyssna på inslaget i Vetenskapsradion Klotet |
|
Anders Lindroth, professor emeritus vid institutionen för naturgeografi och ekosystemvetenskap, omnämns i journalisten Lisa Röstlunds reportagebok ”Skogslandet”, som Dala-Demokraten publicerar utdrag ur. Bokkapitlet handlar om motsättningen mellan de forskare som hävdar att äldre skogar inte tar upp så mycket kol och därför vill se en ökad avverkning och de forskare som vill att mer skog bevaras för den biologiska mångfaldens och klimatets skull. Bokutdraget har publicerats i papperstidningen. |
|
Markku Rummukainen, professor vid institutionen för naturgeografi och ekosystemvetenskap samt Centrum för miljö- och klimatvetenskap, har intervjuats om sin roll som Sveriges kontaktperson i FN:s klimatpanel IPCC. Trots att det är många åtgärder som krävs på kort tid tror Rummukainen att det är möjligt att vända utvecklingen och begränsa uppvärmningen. Läs reportaget i Sveriges Natur |
|
Anders Lindroth, professor emeritus vid institutionen för naturgeografi och ekosystemvetenskap, omnämns i en debattartikel om hur ett naturnära, hyggesfritt skogsbruk hade kunnat bidra till att Luleå kommun minskade sin klimatpåverkan nästan gratis. Läs artikeln i Norrbottens-Kuriren (för prenumeranter) |
|
Som utländsk forskare vid ett svenskt universitet ställs man inför en rad frågor – det kan handla om allt ifrån meritering och overhead till sociala rättigheter. För att underlätta har Sveriges unga akademi tagit fram boken ”A Beginner's Guide to Swedish Academia”. Boken är även relevant för nya doktorander och postdoktorer (både svenska och utländska), som behöver en introduktion till hur svenska lärosäten fungerar. Läs mer och ladda ner boken (sverigesungaakademi.se) |
|
Regeringen ber nu alla myndigheter, inklusive Lunds universitet, att vidta nödvändiga åtgärder för att på kort sikt minska den statliga förvaltningens elanvändning. Syftet är att försöka dämpa elpriserna inför vintern. Läs nyheten (medarbetarwebben.lu.se) |
|
|