| Göran Sandberg, verkställande ledamot i Knut och Alice Wallenbergs stiftelse (KAW) berättade bland annat om hur Wallenbergstiftelsen arbete förr och hur utvecklingen har varit fram till idag. Målet är att alla som söker anslag ska ha samma förutsättningar. Stiftelsen har flera strategiska satsningar för att lyfta både unga och mer erfarna forskare. Men enligt Sandberg är inte bara forskningen vid universiteten central, han menar också att undervisningen kanske är universitetets största och viktigaste uppgift – där en mogen kompetent student skapas av lärare och forskare. Göran Sandberg lyfte också hur vi framöver behöver diskutera universitetets oberoende och dess demokratiska roll ännu mer. |
|
Hans Ellegren, ständig sekreterare vid Kungliga Vetenskapsakademien (KVA), diskuterar forskning nu och i framtiden (på svenska). Några av de frågor som han kommer att ta upp är: Universiteten som förvaltningsmyndigheter – vart är vi på väg? Har Sverige för många forskare? Och hur kan vi stärka det akademiska ledarskapet? Tid och plats: 8 november klockan 16.00–17.00 i Lundmarksalen, Astronomihuset, och via Zoom. Sista anmälningsdag är 4 november.
Anmäl dig till seminariet via fakultetens interna webbplats |
|
Två forskare vid naturvetenskapliga fakulteten har beviljats mångmiljonanslag från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse.
Sara Linse, professor vid kemiska institutionen, får 27 miljoner kronor för att gå till botten med hjälparproteinerna chaperoner som utgör 20 procent av den mängd protein som tillverkas i kroppen. Chaperonernas roll är att förhindra att våra funktionella proteiner inte veckas fel eller klumpar ihop sig, vilket kan leda till sjukdomar.
Mathieu Gisselbrecht, universitetslektor vid fysiska institutionen, får 26 miljoner kronor för att studera kvantmekanisk sammanflätning. Målet är att utveckla mätmetoder och teorier så att forskarna bättre kan förstå sammanflätningen mellan elektronerna som skickas ut från materia.
Läs nyheten på fakultetens externa webbplats |
|
Digitala verktyg och pedagogik är i fokus för en ny enhet som ska samordna och utveckla support, stöd och utbildning för lärmiljöer, såväl digitala som campusbaserade. Enheten är en permanent fortsättning på projektet Digitala lärmiljöer. Föreståndare för enheten är Bo-Anders Jönsson.
Läs mer om den nya enheten för undervisningsstöd (education.lu.se) |
|
Universitetets strategiska forskningsområden bjuder in till tre workshoppar under hösten:
- Workshop "Jämställdhet, mångfald och inkludering i forskningsmiljöer". Tid och plats: 7 november klockan 09.00–13.00 i Belfragesalen, BMC, samt via Zoom. Sista anmälningsdag är 6 november.
- Workshop "Multidisciplinär påverkan – definiera resultat och effekt". Tid pch plats: 22 november klockan 08.30–13.00 i rum 60-12-015, CRC Malmö, eller via Zoom. Sista anmälningsdag är 15 november.
- Skriva policybriefs (datum ej bestämt ännu)
Läs mer och anmäl dig till workshopparna (hallbarhet.lu.se) |
|
Välkommen till ett minnesseminarium som hedrar Christer Samuelsson och hans karriär som forskare och strålskyddsfysiker vid Lunds universitet. I programmet ingår bidrag från ett antal av de kollegor som Christer samarbetade med. Tid och plats: 11 november klockan 13.00–14.30 i sal 2005–2007 på Carl Bertil Laurells gata 9 i Malmö, samt via Zoom. Anmäl dig senast 7 november om du önskar fika.
Läs mer och anmäl dig till minnesseminariet (programmet publiceras inom kort) (msf-malmo.lu.se) |
|
LINXS Institute of advanced Neutron and X-ray Science bjuder in forskare och doktorander till eventet "IPDD - Structure-based Drug Design meeting". Det finns möjlighet för forskare att skicka in forskningsabstrakt och medverka i programmet. Tid och plats: 14–15 november i LINXS lokaler.
Läs mer och anmäl dig till eventet (linxs.se) |
|
Den strategiska forskningsmiljön BECC och plattformen LU Land bjuder in till seminariet "How fair and effective is the political process to decide and implement a post-2020 global biodiversity framework?". Under seminariet diskuterar inbjudna experter möjligheterna att implementera konventionen om biologisk mångfald, som behandlas på FN-mötet COP15 i december. Tid och plats: 25 november klockan 10.00–15.00 i Lund (lokal ej bestämd ännu) och via Zoom. Sista anmälningsdag är 17 november.
Läs mer och anmäl dig till seminariet om konventionen om biologisk mångfald (becc.lu.se) |
|
Rådet för etik och akademisk frihet bjuder in alla anställda till ett seminarium om hur nedmonteringen av akademiska friheter hänger samman med att fler och fler länder i världen rör sig i auktoritär riktning. Tid och plats: 28 november klockan 13.45–15.00 i hörsalen på Pufendorfinstitutet.
Läs mer om seminariet om akademisk frihet (medarbetarwebben.lu.se) |
|
Den här månaden läggs nio nya avhandlingar fram vid naturvetenskapliga fakulteten:
- Eric Fagerberg, ”Assessing the structural and dynamical properties of concentrated solutions of the disordered proteins Histatin 5 and its tandem repeat”
- Jan Brabec, ”Applications of diffusion MRI: Tensor-valued encoding, time-dependent diffusion and histological validation”
- David K Olsson, ”Nonlinear Optics Studies on the MAX IV Storage Rings”
- Björn Annby-Andersson, ”A General Formalism för Continuous Feedback Control in Quantum Systems”
- Inda Brinkmann, ”Coastal signals of environmental changes: foraminifera as benthic monitors”
- Humberto Itriago, ”The maintenance of telomeres in the budding yeast Naumovozyma castellii”
- Anna Stenvall, ”The Importance of Dosimetry and Radiobiology in Nuclear Medicine – Quantitative methods and modelling”
- Dafne Ram, ”Birds and butterflies at the forest-farmland interface”
- Yen-Po Liu, ”Surfaces and interfaces of low dimensional III-V semiconductor devices”
Sök avhandlingar i universitetets forskningsportal
Se kommande disputationer – lu.se |
|
Kenneth Wärnmark, professor vid kemiska institutionen, har intervjuats med anledning av att Tyskland blir världens första land att inleda försök med en järnvägslinje som enbart drivs av vätgas. Dagens vätgasframställning kräver dock både elektricitet och ädelmetall. Wärnmark berättar om sin pågående forskning som förhoppningsvis innebär att man kan producera vätgas i stor skala, med hjälp av solenergi och järn. ”Vår forskning går ut på att efterlikna den naturliga fotosyntesen, där man i princip omvandlar koldioxid till socker. I vårt fall ska vi omvandla vatten till ett bränsle, och det ger vätgas”, säger han.
Se intervjun i SVT Nyheter |
|
Lina Eklund, biträdande universitetslektor vid institutionen för naturgeografi och ekosystemvetenskap, har intervjuats med anledning av en ny rapport som varnar för att extrema värmeböljor kan göra delar av världen obeboeliga och leda till att var tionde människa är en klimatflykting år 2050. Eklund berättar att allt fler forskare föreslår planerade omlokaliseringar av människor från områden som riskerar att bli obeboeliga och att vidarebosättningsprojekt bör inkluderas i klimatanpassningen.
Läs intervjun i Göteborgs-Posten (för prenumeranter) |
|
Johan Lindgren, universitetslektor vid geologiska institutionen, har intervjuats om rester från stora rovdjursdinosaurier som levde i Skåne för drygt 200 miljoner år sedan. Lindgren berättar att fynden, som gjordes i ett nedlagt dagbrott utanför Bjuv, kan ge ledtrådar om varför det var just dinosaurierna som tog över världen, och inte någon annan djurgrupp.
Läs intervjun i Sydsvenskan |
|
| Stefan Andersson, professor vid biologiska institutionen, har intervjuats med anledning av att en bärplockare hittat vita lingon. Andersson säger att han tror det handlar om en enkel mutation som slagit ut ett steg i bildningen av det röda pigmentet. Detta rapporterar Västerbottens Mellanbygd (för prenumeranter) |
|
| Natascha Kljun och Anders Båth, professor respektive forskningsingenjör vid Centrum för miljö- och klimatvetenskap, har intervjuats om Norunda mätstation utanför Uppsala. Där kan forskarna följa koldioxidflödena på samma plats före en avverkning, under hyggesfasen och vidare in i planterings- och ungskogsfasen. ”Den här typen av mätningar finns inte någon annanstans. Med våra långa mätningar kan vi mäta exakt vad som händer efter en kalavverkning. Vi mäter också fler processer än vanligt, som växtlighet, jord och mikrober och även lustgas och metan”, säger Kljun. Detta rapporterar tidningen Land Lantbruk (endast papperstidningen). |
|
Thomas Pugh, universitetslektor vid institutionen för naturgeografi och ekosystemvetenskap, har intervjuats om en heltäckande riskanalys av hur jordens skogar kommer att påverkas av framtida klimatförändringar. Studien visar att sydboreala skogar på norra halvklotet, samt vissa skogar i Afrika och Amazonas, är extra sårbara fram till år 2100.
Se intervjun i Rapport på SVT Play (inslaget kan ses till 30 oktober)
|
|
Markku Rummukainen, professor vid institutionen för naturgeografi och ekosystemvetenskap samt Centrum för miljö- och klimatvetenskap, har intervjuats om den nya regeringens klimatpolitiska åtgärder. Utbyggd kärnkraft, fler laddstolpar och satsningar på koldioxidinfångning är några av inslagen. Rummukainen menar att förslagen är bra men att de inte räcker för att klara samhällets klimatomställning.
Läs intervjun i Borås tidning |
|
| Julian Melgar, forskare vid biologiska institutionen, har intervjuats om en ny studie som visar att honor och hanar påverkas på olika sätt av samarbete och konkurrens i sociala grupper – något som kan avgöra vilka gruppstorlekar som fungerar bäst. Resultatet visar att det i stor utsträckning beror på att honor och hanar helt enkelt har olika intressen. Melgar berättar att strutshanen främst drivs av konkurrens med andra hanar och trivs bäst i små grupper, där han är enda hanen. Medan strutshonan drivs av samarbete, med både honor och hanar, och därför även trivs i större grupper. Medier som rapporterat om nyheten är exempelvis Sveriges Radio och Forskning.se. Läs även universitetets pressmeddelande. |
|
Henrik Smith, professor vid biologiska institutionen samt Centrum för miljö- och klimatvetenskap, har intervjuats om det nya forskningsprojektet ”Vad begränsar expansionen av ekologisk odling i Sverige”. På sikt hoppas Smith att projektet ska bidra med förslag på åtgärder som kan öka jordbruksproduktionen utan att kompromissa med lantbrukets miljövinster. ”Vi vill inspirera till ett hållbart lantbruk generellt – inte bara ekologisk odling”, säger han.
Läs intervjun i Extrakt |
|
I en tid med ökade krav inom dataskydd, informationssäkerhet och IT-säkerhet är det viktigt att alla anställda använder säkra lagringstjänster. Universitetets gemensamma IT-funktion, LDC, tillhandahåller fyra lagringstjänster som naturvetenskapliga fakulteten bekostar för fakultetens institutioner fram till och med år 2023. Dessa lagringstjänster är Forskningsprojektlagring (R:), Organisationslagring (L:), Samarbetslagring (S:) samt lagring av känslig information (LUSEC). Kontakta IT-ansvarig på din institution för att få hjälp med att beställa lagringstjänster.
Läs mer om lagringstjänsterna – logga in med din Lucat-identitet (it.lu.se) |
|
|
