Courtney Stairs och Sissel Sjöberg, biträdande universitetslektor respektive forskare vid biologiska institutionen, har tilldelats drygt 15 miljoner kronor vardera i startbidrag från Europeiska forskningsrådet, ERC. Stairs ska studera marina interaktioner mellan mikroorganismer, medan Sjöberg ska undersöka komplexa flyttfågelbeteenden.
Läs nyheten (lu.se) |
|
Många forskare inom naturvetenskapliga fakulteten har beviljats anslag i Vetenskapsrådets stora utlysning inom naturvetenskap och teknik.
Se alla beviljade anslag (vr.se) |
|
| Två forskare vid naturvetenskapliga fakulteten har beviljats medel från Cancerfonden. Marita Cohn, universitetslektor vid biologiska institutionen, får 2,4 miljoner kronor för projektet ”The role of subtelomeres in cell survival”. Filip Szczepankiewicz, biträdande universitetslektor vid avdelningen för medicinsk strålningsfysik, får 2,4 miljoner kronor för projektet ”Diagnosis and radiotherapy monitoring in prostate cancer by multidimensional MRI”. |
|
Stiftelsen för strategisk forskning (SSF) utlyser medel för forskare inom naturvetenskap, teknik och medicin som ansöker om rollen som projektkoordinator inom programmet Horisont Europa och den del som kallas pelare 2 (globala utmaningar och europeisk industriell konkurrenskraft). Sista ansökningsdag är 1 mars.
Sök medel för att skriva EU-ansökan (strategiska.se) |
|
Sandra Nilsson, pedagogisk utvecklare och universitetsadjunkt på LTH, har skrivit en krönika om en undersökning som visar vad studenterna tycker är viktigast i den digitala lärmiljön, samt hur lärare kan dra nytta av resultatet. De tre viktigaste punkterna för studenterna är:
- Strukturen på materialet
- Möjligheter till egen planering (tillgänglighet)
- Möjligheter till att själv arbeta aktivt och att känna sig motiverad att göra det
Läs hela krönikan (education.lu.se) |
|
Nu kan du se inspelningen av lunchföredraget där Sven Lidin, dekan vid naturvetenskapliga fakulteten, och Annika Olsson, rektor vid LTH, pratar om möjligheter och utmaningar med etableringen i Science Village.
Se inspelningen (sciencevillagekontoret.blogg.lu.se) |
|
LINXS Institute of advanced Neutron and X-ray Science bjuder in till följande event:- Town Hall-möte om utveckling, planer och aktiviteter för 2023. LINXS olika teman presenterar sitt arbete och kommande evenemang.
Tid: 29 november klockan 15.00–16.30.
Läs mer och anmäl dig till mötet 29 november (linxs.se) - Seminarium med Paul Langan, generaldirektör vid neutronanläggningen Institut Laue Langevin. Langan kommer att belysa hur neutrontekniker kan användas inom ett brett spektrum av vetenskapliga områden, och framtida tekniker, genom att beskriva exempel på olika vetenskapliga upptäckter som forskare vid anläggningen har gjort.
Tid: 30 november klockan 11.00–12.00.
Läs mer och anmäl dig till seminariet 30 november (linxs.se) - Seminarium med Robert McGreevy, STFC Rutherford Appleton Laboratory, som kommer att berätta om hur man kan maximera användningen av de allt större mängder data som produceras av synkrotron- och neutronanläggningar, speciellt stora anläggningar som MAX IV och ESS.
Tid: 2 december klockan 14.00–16.00.
Läs mer och anmäl dig till seminariet 2 december (linxs.se) - Glöggmingel där föreståndare Trevor Forsyth presenterar LINXS och berättar om möjligheter inom synkrotron- och neutronforskning.
Tid: 15 december klockan 15.00–18.00.
Läs mer och anmäl dig till minglet 15 december (linxs.se)
|
|
Den här månaden läggs tio nya avhandlingar fram vid naturvetenskapliga fakulteten:
- Fiona Maungo Nermark, ”Application of subcritical and supercritical fluids in coal extraction and analysis”.
- Eleni Skorda, ”Search for Dark Matter in events with missing transverse momentum and a Higgs boson decaying into bottom quarks with the ATLAS detector”.
- Eric Andersson, ”The galactic scale impact of feedback from individual stars”.
- Simon Fridolf, ”NMR studies on lipid-peptide co-aggregation between ganglioside-containing membranes and alpha-synuclein”.
- Bernice Hwang, ”Impacts and drivers of insect herbivory on element cycling in forests globally”.
- Daniel Mikkola, ”Stellar kinematics in surveys and simulations”.
- Didac Pascual, ”The Torneträsk System - A basis for predicting future subarctic ecosystems”.
- Mathias Wiemann, ”Enzymatic conversion of β-mannans: Analysing, evaluating and modifying transglycosylation properties of glycoside hydrolases”.
- Mujtaba Hassan, ”Novel glycomimetic inhibitors and proteolysis-targeting chimeras for human galectins”.
- Weihua Lin, ”Excited state dynamics in low-dimensional perovskite nanocrystals”.
Sök avhandlingar i universitetets forskningsportal
Se kommande disputationer – lu.se |
|
| Anders Ahlström, universitetslektor vid institutionen för naturgeografi och ekosystemvetenskap, har intervjuat i många medier om en ny studie som visar att nästan en fjärdedel av Sveriges sista gamla oskyddade naturliga skogar har försvunnit mellan 2003–2019. ”Med nuvarande takt på kalhuggningen kommer de sista av dessa oskyddade, gamla naturliga skogar att försvinna i Sverige på 2070-talet. Denna förlust av gammal naturlig skog kommer att definiera våra landskap i århundraden då svensk och annan boreal skog växer långsamt”, säger han. Medier som rapporterat om nyheten är exempelvis TV4, Svenska Dagbladet, Sveriges Radio, Sveriges Natur, Forskning & Framsteg (för prenumeranter), Dagens ETC (för prenumeranter), Nordisk Skog och Skogen. Läs även universitetets pressmeddelande. |
|
| Thomas Holst, forskare vid institutionen för naturgeografi och ekosystemvetenskap, har intervjuats om hur förändringar i klimatet påverkar trädens doft. De välluktande dofter som träden släpper ifrån sig är terpener – organiska gaser som forskarna studerar precis som växthusgaserna koldioxid, metan och lustgas. Terpener är trädens försvarsmekanism som aktiveras vid luftföroreningar, höga temperaturer och insektsangrepp till följd av att klimatet förändras. ”Även om trädens gaser doftar gott så är de ofta ett tecken på att skogens balans är påverkad och att träden är under någon form av stress som bland annat beror på att klimatet ändras”, säger Holst. Medier som rapporterat om nyheten är exempelvis TV4, Sveriges Radio, Nordisk Skog, Skogen och Forskning.se. Läs även universitetets pressmeddelande. |
|
Rebecca Forsberg, doktorand vid institutionen för astronomi och teoretisk fysik, har intervjuats med anledning av att jorden har börjat rotera allt snabbare. Forsberg berättar att man i somras uppmätte en väldigt snabb dag – nästan 1,6 millisekunder snabbare än normalt. ”Vad det beror på är oklart, men det skulle kunna vara på grund av glaciärsmältning, rörelser i jordens flytande kärna eller någon seismisk aktivitet”, säger hon.
Lyssna på intervjun i Sveriges Radio |
|
Emma Kritzberg, professor vid biologiska institutionen, har intervjuats om varför vattnet i exempelvis sjön Bolmen har blivit allt brunare. ”Mark under granskog släpper ifrån sig mer organiskt kol än lövskog. Ju mer gran nära en sjö desto brunare vatten får vi. Ju äldre skog desto större mängd organiskt material som kan läcka till vattnet”, säger hon och tillägger att en av lösningarna kan vara att plantera mer lövträd nära sjön.
Läs intervjun i Lokaltidningen Växjö/Alvesta |
|
Marie Dacke, professor vid biologiska institutionen, medverkar i TV-programmet Studio Natur som är tillbaka med en ny säsong.
Se programmen på SVT Play |
|
Markku Rummukainen, professor vid institutionen för naturgeografi och ekosystemvetenskap samt Centrum för miljö- och klimatvetenskap, har intervjuats om så kallade tippningspunkter – kritiska delar i det globala klimatsystemet som riskerar att ”tippa över” och nå en punkt där den negativa utvecklingen kan fortgå av sig självt, även om mänsklighetens klimatpåverkan bromsas.
Läs intervjun i Svenska Dagbladet |
|
David Hobbs, universitetslektor vid institutionen för astronomi och teoretisk fysik, har intervjuats angående en ny studie om en solliknande stjärna som rör sig på ett ovanligt sätt. Resultatet visar att det beror på att den har en osynlig följeslagare – ett svart hål. Systemet är bara 1 600 ljusår bort, mindre än hälften så långt bort som det tidigare närmaste kända svarta hålet.
Läs intervjun i Forskning & Framsteg (för prenumeranter) |
|
Susanne Åkesson och Mikael Sörensson, professor respektive gästlärare vid biologiska institutionen, svarade på lyssnarfrågor i radioprogrammet Naturpanelen.
Lyssna på programmet i Sveriges Radio |
|
| Anders Persson, universitetslektor vid biologiska institutionen, har omnämnts med anledning av att han ska leda ett forskningsprojekt som är ett samarbete mellan Lunds universitet, Marint center och Hanö torskrevsförening. Projektet handlar om konstgjorda rev som ska gynna torsken genom att erbjuda fisken skydd från rovdjur som säl och skarv. Medier som rapporterat om nyheten är exempelvis Sveriges Radio, Blekinge Läns tidning (för prenumeranter) och Sydöstran (för prenumeranter). |
|
| Markku Rummukainen, professor vid institutionen för naturgeografi och ekosystemvetenskap samt Centrum för miljö- och klimatvetenskap, har intervjuats om slutdokumentet från FN:s klimattoppmöte COP27 som avslutades i förra veckan. ”Vi ska sträva efter 1,5 grader, men tiden går. Det hade varit bra om man hade kommit ytterligare ett steg även på det spåret. Det skulle ge en övergripande riktning och en gemensam signal om att världen är överens om att vi måste sluta med fossila bränslen”, säger han. Medier som rapporterat om nyheten är exempelvis Sydsvenskan (för prenumeranter). |
|
Marcus Stensmyr, universitetslektor vid biologiska institutionen, har intervjuats om hur bananflugan påverkas av ett allt varmare klimat. ”Det kommer att påverka dem positivt. Jag tror man kan räkna med mer bananflugor tidigare under året och att de är mer aktiva längre in på hösten”, säger han. Stensmyr berättar även om en studie av 200 år gammalt bananfluge-dna som forskarna tror kan avslöja hur bananflugan påverkades av människans inverkan på naturen.
Lyssna på intervjun i Sveriges Radio (01:25 minuter in i sändningen) |
|
Marko Scholze, universitetslektor vid institutionen för naturgeografi och ekosystemvetenskap, har intervjuats med anledning av att organisationen Climate TRACE släpper en databas över de största enskilda källorna till koldioxidutsläpp runt om i världen. Databasen sammanställer information från 300 satelliter och 11 000 sensorer på jorden med hjälp av artificiell intelligens. Utsläppsbevakning är viktig för att komplettera den ibland bristfälliga rapporteringen av koldioxidutsläpp från världens länder, menar Scholze.
Lyssna på intervjun i Sveriges Radio |
|
Markku Rummukainen, professor vid institutionen för naturgeografi och ekosystemvetenskap samt Centrum för miljö- och klimatvetenskap, har intervjuats om det vetenskapliga stödet för att vi befinner oss i en klimatkris. ”Vi har på oss en tilltagande klimatförändring. Allt fler och alltmer drabbas av dess konsekvenser, och det är bråttom med åtgärder. I den meningen är vi inne i en klimatkris, både i världen och här i Sverige”, säger han.
Se intervjun i SVT Nyheter |
|
Sven G Nilsson, professor emeritus vid biologiska institutionen, har intervjuats om sina inventeringar av rödlistade växter längs sjön Möckelns stränder. Lågt vattenstånd i sjön är ett återkommande problem för lokala båtägare som har svårt att komma ut i sjön. Men varierade vattennivåer är en förutsättning för att flera hotade arter ska överleva, menar Nilsson.
Läs intervjun i Smålandsposten (för prenumeranter) |
|
Björn Klatt, forskare vid biologiska institutionen, är medförfattare till en debattartikel om vikten av att bevara och återskapa våtmarker i landskapet.
Läs debattartikeln i Land Lantbruk |
|
Arne Hegemann, forskare vid biologiska institutionen, har intervjuats om möjliga anledningar till att ett stort antal sidensvansar har hittats döda intill en busskur av glas. Hegemann tror att fåglarna har flugit in i glaset i full fart. ”Sidensvansar är väldigt snabba flygare, sen när de flyger mot ett fönster är det slut, tyvärr”, säger han.
Lyssna på intervjun i Sveriges Radio |
|
Anders Liljas, professor emeritus vid kemiska institutionen, är medförfattare till en debattartikel om hur direktivet för utredningen av kyrkans skogsförvaltning bör se ut.
Läs debattartikeln i Kyrkans Tidning |
|
Erik Svensson, professor vid biologiska institutionen, har skrivit en artikel med titeln ”The study of evolution is fracturing – and that may be a good thing” som har publicerats på webbplatsen The Conversation, där Lunds universitet är medlem.
Läs artikeln (theconversation.com)
Vill du också publicera en artikel på webbplatsen? Kontakta redaktören Miriam Frankel (miriam.frankel@theconversation.com) för mer information.
|
|
På fakultetens interna webbplats finns nu uppdaterad information om rutiner för arbetsmiljöarbete, hur du som chef kan arbeta systematiskt med arbetsmiljöfrågor samt vilket stöd du kan få från fakulteten. Du kan även läsa om hur arbetsmiljöarbetet är organiserat, om ansvar och roller, samt få tips på kurser och utbildningar. Webbsidan är även användbar för dig som är anställd eller skyddsombud.
Stöd för att arbeta med arbetsmiljö på fakultetens interna webbplats |
|
En enkätundersökning som fackförbundet Naturvetarna har gjort visar att Lunds universitet är den mest attraktiva arbetsgivaren för de som arbetar inom life science, miljöområdet eller bioproduktion och bor i Region Skåne.
Läs pressmeddelandet (tt.se) |
|
|
