Under den kommande vintern bedöms tillgången och kostnadsutvecklingen på el kräva en lägre energiförbrukning. Om tillgången på el understiger elanvändningen uppstår så kallad effektbrist. Det kan leda till att kortare strömavbrott kan komma att drabba verksamheten vid universitetet. Nu är ett rektorsbeslut fattat som ska förtydliga uppdrag och ansvar inom universitetet i händelse av effektbrist och om elen behöver frånkopplas under en kort period. Fakulteten arbetar aktivt med frågan och har tillsatt en arbetsgrupp. Prefekterna kommer att hållas uppdaterade.
Läs nyheten (medarbetarwebben.lu.se) |
|
Sven Lidin skriver om omorganisationen av institutionen för astronomi och teoretisk fysik, satsningen på miljö, geologi och klimat, samt etableringen i Science Village.
Läs dekanbrevet (bwz.se) |
|
| Johan Renner Hansen, professor vid Niels Bohr-institutet och tidigare dekan vid natur- och biovetenskapliga fakulteten vid Köpenhamns universitet, berättade om bildandet av Niels Bohr-institutet 1993 och utvecklingen fram till idag. Han berättade även om hur Köpenhamns universitet arbetar med rekrytering av akademiska ledare samt teknisk och administrativ personal, och hur traditioner hanteras vid förändringar och utmaningar. |
|
Universitetsledningen har tagit fram en ny plattform för strategiarbete som ska fungera som vägledning för hela organisationen och vara ett verktyg för att fokusera, accelerera, strukturera och inspirera utvecklingsarbetet. Plattformen består av fyra prioriterade områden med tillhörande åtgärder:
- Stark forskning idag och för framtiden
- Utbildning i förändring
- Kreativ lärande- och arbetsmiljö
- Demokrati och globalt engagemang
Läs mer om plattformen (medarbetarwebben.lu.se) |
|
Tre forskare inom naturvetenskapliga fakulteten har beviljats anslag från Formas.
- Charlotta Turner, professor vid kemiska institutionen, får nära 3 miljoner kronor för projektet ”Quantitative fingerprinting of chemical contaminants in pollinating insects – Green unified chromatography and advanced detection techniques supported by machine learning”.
- Martin N Andersson, forskare vid biologiska institutionen, får nära 3 miljoner kronor för projektet ”Will Scots pine be the next victim of the Eurasian spruce bark beetle?”
- Tommy Cedervall, forskare vid kemiska institutionen, får 3 miljoner kronor för projektet ”Nanoplastics – toxic before they disappear?”
|
|
Björn Berglund, professor emeritus vid geologiska institutionen, har skrivit boken ”Östra skärgården i Blekinge – natur och kultur under 4000 år” som får priset Årets hembygdsbok av Sveriges hembygdsförbund. En del av motiveringen lyder: ”Ett fantastiskt arbete som ger ny kunskap om hur klimatets förändringar påverkar havsnivån och den biologiska utvecklingen men också människans avtryck på miljön, kunskap som kan appliceras även på andra skärgårdsmiljöer.”
Läs pressmeddelandet (hembygd.se) |
|
Roberto García-Roa, postdoktor vid biologiska institutionen, har vunnit ännu ett prestigefyllt fotopris. Den här gången är han totalvinnaren i fototävlingen “Capturing Ecology”, som arrangeras av British Ecological Society.
Läs nyheten på biologiska institutionens webbplats |
|
Lärare kan nu ansöka om stimulansmedel inom de tre utlysningarna nedan. Medlen kan användas under 2023. Sista ansökningsdag 1 februari.
- Ta fram kurser med EUGLOH-partners
- Ta fram gemensamma program med EUGLOH-partners
- Ta fram utbildningsprojekt med medlemmar i U21-nätverket
Läs mer och ansök om stimulansmedel (medarbetarwebben.lu.se) |
|
Marita Ljungqvist, universitetslektor i högskolepedagogisk utveckling, har skrivit en text om hur du som lärare kan skapa meningsfulla aktiviteter för studenterna när du till exempel undervisar enligt metoden det omvända/flippade klassrummet.
Läs texten på enheten för undervisningsstöds webbplats |
|
Nu kan du nominera chefer inom universitetet till U21:s ledarskapsprogram ”Global Leadership Programme”, som ges 2–30 mars och omfattar cirka 8 timmars arbete (fyra timmars webbinarium och fyra timmars eget arbete). Nomineringen ska innehålla namn, titel och e-postadress till den nominerande personen. Skicka nomineringen till isabelle.nilsson@er.lu.se senast 16 januari.
Läs mer om ledarskapsprogrammet (universitas21.com) |
|
| Vill du hitta nya sätt att nå ut med din forskning? Anmäl dig till ScienceBrew som hålls ungefär en gång i månaden på café Ariman i Lund. Eventet är uppbyggt som ett science slam, där varje forskare får 10 minuter på sig att presentera sin forskning på ett lättillgängligt och intressant sätt. Kontakta Nejc Arh (nejc.arh@med.lu.se) för mer information. |
|
Fakultetens doktorander kan nu anmäla sig till följande:
|
|
Årets sista öppet hus på Science Village-kontoret bjuder bland annat på en utställning om vad som händer i Science Village-området samt julfika. Tid och plats: 14 december klockan 12.30–15.30 (drop-in) på Science Village-kontoret, Ingvar Kamprad Designcentrum (IKDC).
Läs mer om eventet på Science Village-kontorets blogg |
|
Anmälan har nu öppnat till delkursen ”Beyond doctoral supervision – scholarship and academic values”. Delkursen behandlar bland annat vetenskaplig redlighet och integritet, handledaren som lärare, akademisk frihet, vetenskap och samhälle samt kollegialitet och kollegialt styre. Kursen ges 20–30 mars. Sista anmälningsdag är 13 februari.
Läs mer och anmäl dig via fakultetens interna webbplats |
|
| Tönu Pullerits, professor vid kemiska institutionen, har intervjuats om en ny studie där forskare använt speglar för att utnyttja ljus på ett effektivt sätt. ”Vi har infogat så kallade antennkomplex mellan två speglar som är placerade bara några hundra nanometer ifrån varandra i en optisk mikrokavitet. Man kan säga att vi skördar ljuset som reflekteras fram och tillbaka mellan speglarna i ett slags fångenskap”, säger Pullerits. Upptäckten kan bli användbar för att styra fotosyntesens första steg, vilket på sikt skulle kunna användas till att omvandla koldioxid till bränsle. Medier som rapporterat om nyheten är exempelvis Dagens ETC (för prenumeranter), Min medicin, Skånska Dagbladet (för prenumeranter) och Forskning.se. Läs även universitetets pressmeddelande. |
|
Caroline Isaksson, universitetslektor vid biologiska institutionen, har intervjuats om positiva och negativa effekter av att stödmata fåglar under vintern. ”På individplan är det bra att stödmata fåglar under vintermånaderna, i synnerhet om de får varierad kost”, säger Isaksson. På sikt kan dock matningen leda till obalans mellan fågelarter och försämra den biologiska mångfalden, menar hon.
Läs intervjun i Sveriges Natur |
|
| Per Munck Af Rosenschöld, adjungerad professor vid avdelningen för medicinsk strålningsfysik, har intervjuats med anledning av att Skånes universitetssjukhus är först ut i Norden med en ny teknik inom strålbehandling – där strålen följer med cancertumörens rörelse under behandlingen. Tekniken innebär att strålbehandlingen kan göras mer exakt, vilket gör det säkrare för patienterna. Medier som rapporterat om nyheten är exempelvis Onkologi i Sverige och Industripress. |
|
| Marcel Sayre, doktorand vid biologiska institutionen, har intervjuats om en ny studie där forskare har analyserat nervvävnad från ett fossilerat, maskliknande urdjur. ”Våra resultat pekar mot en förenande arkitektur som länkar samman den här 518 miljoner år gamla havsmaskens hjärna med dagens moderna leddjurshjärnor”, säger Sayre. Studien kastar nytt ljus över debatten om hur leddjurens förfäders hjärnor var sammansatta. Medier som rapporterat om nyheten är exempelvis Neurologi i Sverige, Forskning & Framsteg (för prenumeranter) och Forskning.se. Läs även universitetets pressmeddelande. |
|
Henrik Smith, professor vid biologiska institutionen och Centrum för miljö- och klimatvetenskap, har intervjuats med anledning av att världens länder ska enas om ett nytt ramverk för biologisk mångfald på toppmötet COP15 i Montreal. ”Vill man bryta den negativa trenden för biologisk mångfald krävs ambitiösa bevarandemål, men också överenskommelser som innebär att villkoren för att uppnå målen är och upplevs som rättvisa. Vi i industrialiserade länder som redan har förött mycket av vår natur kan knappast vänta oss att fattigare länder skall acceptera starkt ökat naturskydd utan rimlig ekonomisk kompensation”, säger han.
Läs intervjun i Dagens industri |
|
Lina Herbertsson, forskare vid biologiska institutionen, har intervjuats om hoten mot pollinerande insekter och hur lantbrukare på olika sätt kan gynna dessa insekter.
Läs intervjun i ATL (för prenumeranter) |
|
| Carl-Johan Hörberg, doktorand vid biologiska institutionen, har intervjuats om en ny studie om odlade mänskliga nervceller, som ofta används i studier om sjukdomar och funktionsnedsättningar. Resultatet visar att hur cellerna positionerar sig också påverkar hur de kommunicerar med varandra, något som tidigare förbisetts som en oviktig detalj. ”Detta är något som måste tas hänsyn till vid experiment där man testar skillnader mellan två försök. Ett nytt läkemedel kanske kan tyckas påverka nervcellernas kommunikation, men i själva verket kanske det bara är hopklumpandet som påverkas”, säger Hörberg. Detta rapporterar Forskning.se. Läs även universitetets pressmeddelande. |
|
Anna Persson, forskare vid Centrum för miljö- och klimatvetenskap, har intervjuats med anledning av EU:s förslag om grönare urbana områden. ”Det är viktigt av väldigt många anledningar. Det här EU-förslaget handlar framför allt om biologisk mångfald och att vi ska göra mer plats för natur”, säger hon. Dessutom ger närheten till natur många hälsofördelar, menar hon.
Lyssna på intervjun i Sverige Radio |
|
| Sven G Nilsson (professor emeritus) och Anders Brodin (professor), båda vid biologiska institutionen, har intervjuats om småfåglarnas utmaningar under vintern samt hur man kan tänka kring fågelmatning. Detta rapporterar Smålandsposten (för prenumeranter). |
|
| Staffan Nilsson, doktorand vid biologiska institutionen, omnämns med anledning av att han höll ett föredrag om hur växter tog sig till den konstgjorda ön Pepparholm i Öresund. Föredraget hölls för Botaniska sällskapet i Jönköping. Detta rapporterar Jönköpings-Posten (papperstidningen). |
|
Henrik Smith, professor vid biologiska institutionen och Centrum för miljö- och klimatvetenskap, har intervjuats om ett nytt projekt om hur företag och banker kan bli en drivande kraft bakom en samhällsomställning som kan vara med och rädda den biologiska mångfalden. ”Jag är oerhört taggad av möjligheten att detta kan få direkta konsekvenser för bevarandet av biologisk mångfald”, säger Smith.
Lyssna på intervjun i Sveriges Radio |
|
| Arne Hegemann, forskare vid biologiska institutionen, har intervjuats med anledning av att elledningar ska plastas in för att skydda berguvar. Elstötar från kraftledningar är en vanlig dödsorsak bland Sveriges berguvar, som gärna landar högst upp på stolparna och spanar efter byten om nätterna. Detta rapporterar Tidningen Energi (papperstidningen). |
|
Sven Lidin, fakultetens dekan, och Bibiana Prinoth, doktorand vid institutionen för astronomi och teoretisk fysik, har intervjuats med anledning av fakultetsstyrelsens beslut om att institutionen för astronomi och teoretisk fysik upphör som organisatorisk enhet från och med 1 januari 2023.
Läs intervjun i tidningen Lundagård |
|
| Lundaforskarna Maria Blasi och Aysegül Sirakaya twittrar från det pågående toppmötet COP15 som handlar om biologisk mångfald. Även Centrum för miljö- och klimatvetenskap (CEC) och det strategiska forskningsområdet BECC (Biodiversity and Ecosystem Services in a Changing Climate) bevakar mötet. |
|
|
