Naturvetenskapliga fakulteten har tagit fram en plan som består av följande delar:
- Kontinuitetsplan för den naturvetenskapliga fakulteten i händelse av varning för effektbrist och kortare tids frånkoppling av el
- Tillägg till kontinuitetsplanen – för utbildning på grundläggande och avancerad nivå
- Kommunikationsplan vid varning för effektbrist och strömavbrott
Läs planen på fakultetens interna webbplats |
|
På mötet den 14 december beslutade styrelsen bland annat om att fastställa fakultetens handlingsplan för hållbar utveckling 2023–2026 samt om att avsätta medel för forskarskolor och kurspaket inom fakulteten 2024–2028. Vidare informerades fakulteten kring det fortsatta arbetet med etableringen i Science Village och kring strategier för långsiktigt personalrekryterings- och utvecklingsarbete inom fakulteten. Protokollet publiceras inom kort.
Styrelseprotokoll på fakultetens interna webbplats |
|
Flera forskare vid naturvetenskapliga fakulteten får forskningsanslag i den första utlysningen för doktorand- och postdoktorprojekt inom WISE (The Wallenberg Initiative Materials Science for Sustainability).
- Anders Mikkelsen, professor vid fysiska institutionen, får medel för projektet ”Efficient Earth Abundant Aluminum Nanoplasmonics”
- Emma Sparr, professor vid kemiska institutionen, får medel för projektet ”Photocatalytic nanoparticles for potent antimicrobial effects in water purification”
- Kenneth Wärnmark, professor vid kemiska institutionen, får medel för projektet ”Development of a photocatalytic system based on iron for large-scale production of fuels”
- Marie Skepö, professor vid kemiska institutionen, får medel för projektet ”Clay as a carrier for polyphosphate fertilizers in agriculture”
- Tönu Pullerits, professor vid kemiska institutionen, får medel för projektet ”Covalent organic framework-based hybrid photo-catalytic system for efficient CO2 to fuel conversion”
|
|
Flera forskare vid naturvetenskapliga fakulteten får medel i Formas utlysning som riktar sig till forskare tidigt i karriären.
- Jessica Knapp, postdoktor vid biologiska institutionen, får medel för projektet ”Utsikt över olika fält – interdisciplinära perspektiv på bin i jordbrukslandskap”
- Kaj Hultén, forskare vid biologiska institutionen, får medel för projektet ”Mot ett hållbarare rekreationsfiske: Konsekvenser av återsläppsfiske på rovfiskars karaktärsegenskaper, sociala interaktioner och demografi”
- Minchao Wu, forskare vid institutionen för naturgeografi och ekosystemvetenskap, får medel för projektet ”Roll för återhämtning av ekosystem efter stress i framtida klimatiska extremer (PERClimX)”
- Lettice Hicks, forskare vid biologiska institutionen, får medel för projektet ”Mikrob-mark-skötsel: Optimering av kollagring och bördighet för ett hållbart jordbruk”
- Albert Carles Brangarí, forskare vid biologiska institutionen, får medel för projektet ”Att gräva djupt i jordar och väder för att reda ut hur plöjning förändrar jordbruksmarkernas förmåga att lagra kol”
- Liam Kendall, postdoktor vid Centrum för miljö- och klimatvetenskap, får medel för projektet ”Den ekonomiska betydelsen av interaktioner mellan olika arter av pollinatörer: att ge ordning åt sambanden mellan biologisk mångfald och ekosystemtjänster”
|
|
Lena M Jönsson, universitetslektor vid avdelningen för medicinsk strålningsfysik, får Lunds studenters pedagogiska pris 2023 för sina framstående insatser i utbildningen. En del av motiveringen lyder: ”Lena använder sig av olika undervisningsformer för att bredda studenternas perspektiv och är duktig på att sammanfläta teoretiskt lärande med praktiska moment. Enligt Lena är varje student unik och hon arbetar därför med flera olika metoder för att anpassa undervisningen.”
Läs nyheten (medarbetarwebben.lu.se) |
|
Priset delas ut till en framstående biokemist eller molekylärbiolog som är verksam i Sverige och som tog ut sin doktorsexamen senast 1 januari 2011 (med vissa undantag). I utmärkelsen ingår en medalj och 35 000 kronor. Sista dag att nominera är 13 februari.
Nominera till Svedbergpriset på Svenska Kemisamfundets webbplats |
|
Du som deltar i arbetet med att utforma kurser och program kan nu anmäla dig till en ny kurs om användningen av digital teknik för att stödja undervisning och examination. I kursen ingår tre workshoppar som ges under perioden 3 mars – 28 april.
Läs mer och anmäl dig till kursen (education.lu.se) |
|
Den här månaden läggs åtta nya avhandlingar fram vid naturvetenskapliga fakulteten:
- Virgínia Boix, ”Graphene: Applications in Surface Science Studies”
- Josefin Martell, ”Leave no trace: A non-destructive correlative approach providing new insights into impactites and meteorites”
- Adrian Nassirpour, ”The Shape of Strangeness: Transverse Spherocity and Underlying Event studies of φ and its relation to Ξ in √s = 13 TeV pp collisions”
- Tor Sjöstrand, ”Role of charge and spin fluctuations and their interplay in solids: A Green’s function approach”
- Ernst Dennis Larsson, ”Towards a multiconfigurational description of the electronic structure in solids”
- Tommy Dam, ”The influence of adhesion molecules on binding and protein organization in cell contacts”
- Joel Creutzberg, ”Extending relativistic linear response theory to address solvent effects”
- Boris Louis, ”Multi-dimensional microscopy, a tool to unravel material properties at the nanoscale”
Sök avhandlingar i universitetets forskningsportal
Se kommande disputationer – lu.se |
|
Många forskare vid naturvetenskapliga fakulteten är medförfattare till en debattartikel som stödjer ungdomsorganisationen Auroras stämning av svenska staten för bristande klimatpolitik. ”Sverige vidtar inte de åtgärder som krävs för att skydda barns och ungdomars rättigheter enligt Europakonventionen till skydd för de mänskliga rättigheterna. Detta medför allvarliga risker för liv och hälsa för unga generationer, människor i andra länder och särskilt utsatta grupper. Detta kan inte fortsätta”, skriver 1 620 forskare och lärare i debattartikeln.
Läs artikeln i Aftonbladet |
|
Urban Eriksson, universitetslektor vid fysiska institutionen, har intervjuats med anledning av att forskare i USA har gjort ett genombrott på vägen mot fusion som framtida energikälla. Forskarna har för första gången lyckats utvinna mer energi ur fusionsprocessen än vad som krävs för att hålla i gång den. ”Detta är samma energikälla som driver solen och den ger mycket energi. Lyckas vi med den här processen, och det kommer vi säkert att göra, så har vi öppnat möjligheten att få ut jättemycket fin energi som inte leder till några koldioxidutsläpp och inte heller så mycket radioaktiva restprodukter”, säger Eriksson.
Lyssna på intervjun i Sveriges Radio |
|
Susanne Åkesson och Mikael Sörensson, professor respektive gästlärare vid biologiska institutionen, har svarat på lyssnarfrågor i radioprogrammet Naturpanelen. Frågorna handlade bland annat om hur gråsuggorna hittar till de blöta badbyxorna, hur vissa djur gör för att se skarpt både under och över vatten och varför grankåda ibland får en blå färg.
Lyssna på programmet i Sveriges Radio |
|
| Henrik Smith, professor vid biologiska institutionen och Centrum för miljö- och klimatvetenskap, har intervjuats i många medier om hotade växt- och djurarter samt FN:s toppmöte COP15 om biologisk mångfald. ”Situationen för mångfalden är akut. Tidigare uppställda mål har inte nåtts. Detta är både ett moraliskt problem – har mänskligheten rätt att utrota arter? – och ett hot mot vår framtida välfärd. Arter bidrar till en fungerande natur som ger oss olika tjänster. I en föränderlig värld vet vi inte vilka arter som kan bli viktiga i framtiden. Den enda hållbara strategin är därför att bevara mångfalden – både vanliga och ovanliga arter”, säger han. Medier som rapporterat om detta är exempelvis Svenska Dagbladet, Aftonbladet, Sveriges Radio (inslag 1 och inslag 2) och Extrakt. |
|
I senaste numret av LUM intervjuas Mathieu Gisselbrecht, universitetslektor vid fysiska institutionen, Anders Irbäck, professor vid institutionen för astronomi och teoretisk fysik, och Carsten Peterson, expert vid institutionen för astronomi och teoretisk fysik, om kvantfysikens spännande värld. Tommy Nylander, professor vid kemiska institutionen, berättar om framtidens mat. Karl Ljung, universitetsadjunkt vid geologiska institutionen, intervjuas om sin sabbatstermin vid Nanyang Technological University i Singapore. Och Juliana Dänhardt, forskningskoordinator vid Centrum för miljö- och klimatvetenskap, berättar om det tvärvetenskapliga samverkansinitiativet LU Land.
LUM:s webbsida |
|
Johan Kjellberg Jensen, doktorand vid biologiska institutionen och Centrum för miljö- och klimatvetenskap, har intervjuats om en studie som visar att inhemska träd är viktiga för insekter som lever i staden. Studien visar att mängden insekter och spindlar i somliga fall var två till tre gånger högre på inhemska träd jämfört med icke-inhemska. ”Vi kan visa att den här effekten är stark och en viktig faktor att räkna med. Samtidigt är den förhållandevis lättåtgärdad – det räcker att man ökar andelen inhemska träd i staden”, säger Kjellberg Jensen.
Läs intervjun i Aftonbladet |
|
| Anders Lindroth, professor emeritus vid institutionen för naturgeografi och ekosystemvetenskap, har intervjuats om ett inslag i tv-programmet Rapport, där kalhyggen framställdes som klimatsmarta. ”Jag är förvånad över inslaget i SVT. Det är helt galet att beskriva ett kalhygge som något positivt för klimatet”, säger Lindroth. Medier som rapporterat om detta är bland annat Aftonbladet och Dagens Nyheter. |
|
Torbjörn Fagerström, professor emeritus vid biologiska institutionen, är medförfattare till en debattartikel som argumenterar för att miljöpartiet bör följa sitt finska systerparti och revidera sin syn på genmodifierade grödor.
Läs debattartikeln i Svenska Dagbladet |
|
Henrik Smith, professor vid biologiska institutionen och Centrum för miljö- och klimatvetenskap, är medförfattare till en debattartikel med titeln ”Klimatlagen kräver att regeringen ändrar politik”.
Läs debattartikeln i Dagens Nyheter |
|
| Sven Lidin (fakultetens dekan), Daniel Mikkola (doktorand vid institutionen för astronomi och teoretisk fysik), Bibiana Prinoth (doktorand vid institutionen för astronomi och teoretisk fysik) och Anders Johansen (professor vid institutionen för astronomi och teoretisk fysik) har intervjuats med anledning av att institutionen för astronomi och teoretisk fysik upphör som organisatorisk enhet den 1 januari 2023. Även anonym personal från den berörda institutionen har intervjuats. Medier som rapporterat om nyheten är exempelvis Dagens Nyheter (artikel 1 för prenumeranter och artikel 2) Aftonbladet, Universitetsläraren, Svenska Dagbladet och Sydsvenskan (för prenumeranter). |
|
| Insidan är tillbaka 12 januari. |
|
|
