Ulf Ellervik, professor vid kemiska institutionen, har tilldelats Läkemedelskemiska priset av Apotekarsocieteten. Ellervik får bland annat priset för ”sin excellens i att för en bred publik skapa intresse för den kemiska vetenskapen och förklara hur olika molekyler kan påverka oss”.
Läs nyheten på Apotekarsocietetens webbplats |
|
Det händer mycket inom området digital undervisning och det är viktigt att du som är lärare håller dig uppdaterad. Som stöd i arbetet finns webbplatsen Stöd för digital undervisning, som bland annat innehåller information om de olika verktygen, tips, guider och utbildningstillfällen. Nedan kan du läsa mer om digital examination, som är det första temat som presenteras på webbplatsen. Du hittar också ett urval av kommande utbildningar och workshoppar.
Tema digital examination
På temasidorna hittar du stöd för hur du kan planera, bygga och genomföra digital examination. Du kan också läsa artiklar där universitetets lärare delar med sig av sina erfarenheter inom området.
Utbildningar och workshoppar
Ett urval av kommande utbildningar och workshoppar om digital undervisning:Se alla kommande utbildningar och workshoppar (education.lu.se)
|
|
Lunds universitet utlyser den 23 maj nya medel för tematiska samverkansinitiativ för perioden 2023–2025. Du som är intresserad av att ansöka är välkommen till ett informationsmöte om utlysningen 1 juni klockan 12.00–13.00 via Zoom.
Läs mer och anmäl dig till informationsmötet via Zoom |
|
| Marjorie Liénard håller en docentföreläsning med titeln ”How the sensory worlds of animals are written in their genes”. Tid och plats: 7 juni klockan 13.00–14.00 i Blå hallen, Ekologihuset. |
|
| Korinna Zapp håller en docentföreläsning med titeln ”What particle physics has to do with the climate”. Tid och plats: 13 juni klockan 10.00–11.00 i Lundmarksalen, Astronomihuset. |
|
Den här månaden läggs nio nya avhandlingar fram vid naturvetenskapliga fakulteten:
- Linn Eriksson, ”The formation and fate of planetesimals at planetary gap edges”.
- Emma Campillo, ”Deviations from the London model in superconductors”.
- Randolph De La Garza, ”Preservation of Marine Reptile Soft Parts: Reconstructing the Life and Death of Ancient Leviathans”.
- Kim Svensson, ”Linking Programming to Representations: Understanding meaning-making in physics education through semiotic resources”.
- Giulio D Acunto, ”Reaction Mechanisms and Dynamics in the Early Stage of High-κ Oxide Atomic Layer Deposition: Investigations by In Situ and Operando X-ray Photoemission Spectroscopy”.
- Adem Limani, ”Approximation problems and weights”.
- Veronika Kronnäs, ”Modelling effects of climate change and forestry on weathering rates and base cation cycling in forest soils”.
- Samuel Stenberg, ”Interfacial behaviours of ionic fluids: theory and simulations”.
- Magdalena Tasic, ”Design and development of electro-responsive [8]annulene switches”.
Sök avhandlingar i universitetets forskningsportal
Se kommande disputationer – lu.se |
|
| Marcus Stensmyr, universitetslektor vid biologiska institutionen, har intervjuats i många medier om en ny studie som avslöjar varför vissa myggsorter attraheras av just människor. ”Lukten av människor aktiverar en specifik del av myggans hjärna som inte aktiveras av doft från andra djur”, säger Stensmyr. Forskarna kunde se att det är två ämnen i människodoften som attraherar myggen – molekylerna decanol och undecanol. Dessa är biprodukter från nedbrytningen av sebum, som är ett ämne vi människor har på huden och som fungerar som naturens egen hudlotion. Stensmyr berättar att forskningen kan leda till nya sätt att skydda oss mot mygg, till exempel myggmedel som gör att vi slutar lukta människa. Medier som rapporterat om nyheten är exempelvis TV4 Nyheterna, Sveriges Radio, Svenska Dagbladet, Sydsvenskan (för prenumeranter) och Göteborgs-Posten. |
|
Caroline Isaksson, universitetslektor vid biologiska institutionen, har intervjuats om sin pågående forskning på hur småfåglar i städer påverkas av luftföroreningar. Redan nu har forskarna kunnat se att sotet verkar påverka vissa gener på ett sådant sätt att det kan få effekter på immunförsvaret. ”I det här läget vet vi inte om den här påverkan är bra eller dålig, men vi ser en förändring”, säger Isaksson.
Läs intervjun i tidningen Extrakt |
|
Raimund Muscheler och Ingemar Hansson, professor respektive forskningsingenjör vid geologiska institutionen, har intervjuats om en studie som visar att en enorm solstorm inträffade för cirka 9 200 år sedan. Det som förbryllar forskarna är att stormen ägde rum under en av solens mer passiva faser, då man tidigare trott att jorden var mindre exponerad för sådana händelser. Spåren av solstormen upptäcktes när forskarna studerade borrkärnor från Grönland och Antarktis.
Lyssna på programmet på Sveriges Radios webbplats
|
|
Ulf Ellervik, professor vid kemiska institutionen, har intervjuats om varför en del gillar doften av nylagd asfalt. ”Det är en komplex blandning av olika kemikalier, troligen många hundra. Många av dessa är så kallade aromatiska ämnen som har en distinkt och kraftig lukt. Jag tror att många uppskattar just lukten av aromatiska ämnen eftersom den uppfattas som lite söt och vaniljlik. Asfalten är också det, och lite åt det rökiga hållet”, säger Ellervik.
Läs intervjun i Sekotidningen |
|
Helena Filipsson, professor vid geologiska institutionen, har tillsammans med tolv andra forskare skrivit en slutreplik om det nya avtalet mellan svenska universitetsbibliotek och det schweiziska förlaget MDPI. Forskarna menar att Kungliga biblioteket och andra myndigheter borde lägga mer fokus på uppbyggnaden av alternativa system för publicering, som till exempel forskarledda plattformar som kan leverera högre tillgänglighet och bättre kvalitetskontroll till lägre kostnad.
Läs slutrepliken i Svenska Dagbladet |
|
Urban Eriksson, universitetslektor vid fysiska institutionen, har intervjuats om den första bilden på ett svart hål i Vintergatans mitt. Eriksson säger att det alltid blir stora nyheter när det handlar om svarta hål eftersom de är svårfångade. ”Vi har ju sett att saker och ting snurrar runt det här stället fast vi inte kan se det. Men nu kan vi bättre se hur det ser ut", säger han.
Lyssna på intervjun på Sveriges Radios webbplats |
|
Henrik Smith, professor vid biologiska institutionen och Centrum för miljö- och klimatvetenskap, har intervjuats om en rapport från Lunds universitet som visar att honungsbin konkurrerar med vilda bin om blomresurser. Rapporten visar också att det behövs mer forskning och kunskap för att skapa förutsättningar för samexistens mellan biodling och bevarande av vilda bin. Detta rapporterar Skaraborgsbygden (artikeln har publicerats i papperstidningen).
Läs Lunds universitetets pressmeddelande om rapporten |
|
Susanne Åkesson, professor vid biologiska institutionen, har svarat på frågor om olika fåglars flytt, häckningsplatser, läten, intelligens och beteende.
Läs chatten på SVT:s webbplats |
|
Åke Lindström, professor vid biologiska institutionen, kommenterar en ny studie som visar att antalet insekter och spindlar i fjällbjörkskogen i Ammarnäs, Västerbotten, i princip har varit detsamma sedan 1960-talet. ”Vi kan konstatera att de faktorer som bedöms stå bakom insektsförändringarna i det kontinentala Europa, så som intensivt jordbruk, kemikalier, klimatförändringar och ljusföroreningar, inte har varit lika framträdande i norra Sverige”, säger Lindström.
Lyssna på inslaget på Sveriges Radios webbplats
Läs Lunds universitets pressmeddelande |
|
Bengt Hansson, professor vid biologiska institutionen, har intervjuats med anledning av att populationen av Kaliforniatumlare har minskat från 570 till tio individer under de senaste 25 åren. Enligt en ny studie finns det en hög genetisk sannolikhet för att den lilla tandvalen kan återhämta sig – om vi skyddar den från att fastna i fiskenät. ”Rent allmänt är det en väldigt intressant studie. Att det kan finnas hopp, trots att de är så få individer är positivt på många sätt. Men vi kan samtidigt inte låta alla arter gå ner till tio individer”, säger Hansson.
Läs intervjun i Dagens Nyheter |
|
Antalet personer som sökt program och kurser vid Lunds universitet i höst minskade med sex procent. Men naturvetenskapliga fakulteten går mot strömmen, och kan i stället uppvisa en tioprocentig ökning till kandidatprogrammen.
Läs nyheten på fakultetens externa webbplats |
|
| Lunds universitets rektor har beslutat om en ny fördelningsmodell för universitetets vetenskapliga publiceringsavgifter. Beslutet innebär bland annat att Universitetsbiblioteket står för hela beloppet vid publicering i öppet tillgängliga tidskrifter som inte ingår i förlagsavtalen. |
|
|
