Kunskapsdag: Agenda 2030 i Västernorrland

Den 24 maj är du välkommen till vår kunskaps­dag om Agenda 2030 med
inspel till ny regional utvecklingsstrategi. Under ­dagen blandar vi inspiration med föreläsningar och workshops.

På programmet

Inspirationsföreläsning
Inspel RUS – Agenda 2030 ur ett ­tillväxtperspektiv
Workshops

Workshops

Du får välja någon av dessa fem:

1. Ny energi- och klimatstrategi
   - Prioriterade insatsområden
   - Förnybara drivmedel
2. En utvecklad bioekonomi med hållbar ­användning av skogsråvaran
3. Hållbar konsumtion
4. Integration och tillväxt
   - Tillväxt med ett hållbarhetsperspektiv
5. Jämlik och jämställd hälsa
   – hälsofrämjande ­processer via kultur och rörelse

1. Energi och klimatstrategi

Ta chansen att delta i arbetet med en ny energi- och klimatstrategi för Västernorrland. Under workshoppen diskuterar vilka områden som vi bedömer vara mest prioriterade i arbetet med energi och klimatomställningen. En ny energi- och klimatstrategi kan ge oss ökade möjligheter till samverkan inom länet och bättre förutsättningar för fler stöd från t.ex. Klimatklivet och EU-fonder.

Klimatomställningen av transportsektorn är prioriterat både på nationell och regional nivå. I samband med utarbetandet av energi- och klimatstrategin ska det även tas fram regionala planer för infrastruktur för elfordon och förnybara bränslen.

Resultatet av processen kommer att ge inspel till kommande arbete med en ny Regional utvecklingsstrategi för Västernorrland.

2. Utvecklad bioekonomi och hållbar användning av skogsråvara

Dagens ekonomi bygger på ändliga resurser, som kol och olja vilket ger miljöbelastning och klimatförändringar. Vi behöver en utvecklad bioekonomi med effektiv användning av förnybara resurser i en cirkulär ekonomi.  Ökad produktion av nya biobaserade produkter, tjänster och bioenergi av förnybara råvaror är viktigt för regional utveckling. Lokala förutsättningar behöver tas tillvara samt det som vi idag ser som avfall behöver användas som en resurs. Utvecklingen av bioekonomin är beroende av att ett hållbart skogsbruk bedrivs. Hur använder vi våra tillgångar i skogen på ett hållbart sätt?

3. Hållbar konsumtion 

Att kunna köpa det vi behöver för att kunna tillgodose våra behov, utan att äventyra framtida generationers möjligheter att kunna tillgodose sina behov.
Våra konsumtionsmönster påverkas av hur vi mår. Är de grundläggande behoven tillgodosedda minskar behovet av överdriven konsumtion.

För att uppnå en hållbar konsumtion som bidrar till en hållbar utveckling måste alla aktörer i samhället hjälpa till. Genom att ställa krav gällande miljöpåverkan och social hänsyn kan offentlig upphandling bidra till en mer hållbar konsumtion.

Hur kan hållbara val i vår konsumtion bidra till utveckling och hållbar tillväxt i regionen?

4. Integration och tillväxt

Social hållbarhet berör människors livsbetingelser i samhället, till exempel hälsa, trygghet, utbildning, rättvisa och maktutövning, samt möjligheterna att förbättra dem. Förutom det individuella perspektivet handlar det om hur dessa livsbetingelser fördelar sig mellan människor.

Företagande och entreprenörskap spelar en nyckelroll i ett väl fungerande välfärdssamhälle. Det är i företagen som merparten av alla nya jobb skapas och det är också där som många nya innovationer utvecklas och kommersialiseras, vilket genererar ekonomisk tillväxt och förbättrad levnadsstandard. Det är ett växande gap mellan arbetsgivarnas kompetenskrav och vissa av de grupper som finns tillgängliga på arbetsmarknaden. Dessa grupper riskerar att hamna i långtidsarbetslöshet trots att det finns stora rekryteringsbehov i länet.

Hur kan området bidra till utveckling och hållbar tillväxt? Vilka prioriteringar behöver vi göra för att få en hållbar tillväxt för människor och företag i länet?

5. Jämlik och jämställd hälsa – hälsofrämjande processer via kultur och rörelse

Kulturellt aktiva lever längre. Människan kan vara både producent och konsument av kultur. I båda fallen kan man förvänta sig positiva effekter av välbefinnandet.

Fysiskt aktivitet har stor betydelse för att minska riskerna med sjukdom och för tidig död. Den typ av kroppsrörelse som har störst betydelse för hälsan är vardagsaktiviteter.

Når man dem som är mest fysiskt och kulturellt inaktiva finns det stor potential till förbättring. Hur kan samhället planeras för att underlätta för mer kultur och rörelse?
Hur utvecklar vi mötesplatser och våra omgivningar tillsammans? Hur kan området bidra till utveckling och hållbar tillväxt?

Inbjudan till 24 maj (pdf)

Anmäl dig via webben