|
| Den allmänna riskbedömningen är en av de vanligaste bristerna som identifieras vid tillsyn av advokatbyråer – och har lett till de första sanktionsavgifterna i sektorn. I detta informationsutskick går vi igenom vad en allmän riskbedömning ska innehålla, hur den kan utformas i praktiken och vilka lärdomar som kan dras av de senaste tillsynsbesluten. |
Advokatbyråer som hanterar eller avser att hantera uppdrag som omfattas av lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism (penningtvättslagen) ska uppfylla ett antal krav enligt lagen. Ett av de mest centrala kraven är att upprätta en allmän riskbedömning.
Den allmänna riskbedömningen är grunden för advokatbyråns arbete mot penningtvätt. Den ska hjälpa byrån att förstå var i verksamheten det finns risker och hur dessa risker ska hanteras genom rutiner, kontroller och uppföljning.
I detta informationsutskick behandlas kravet på allmän riskbedömning särskilt. Texten beskriver vad en allmän riskbedömning är, vad den bör innehålla och hur advokatbyråer kan arbeta praktiskt med att identifiera och bedöma risker i verksamheten. |
|
|

En allmän riskbedömning är en av de mest grundläggande skyldigheterna enligt penningtvättslagen för advokatbyråer som hanterar uppdrag som omfattas av lagen.
Den innebär att advokatbyrån skriftligen ska analysera och bedöma hur byråns verksamhet kan utnyttjas för penningtvätt eller finansiering av terrorism samt hur stor risken är för att detta sker.
Syftet med riskbedömningen är att advokatbyrån ska få en samlad bild av var i verksamheten risker kan uppstå. Riskbedömningen ska därefter ligga till grund för byråns rutiner, kontroller och uppföljning, så att verksamheten kan arbeta strukturerat och riskbaserat för att förebygga penningtvätt.
Vad ska en allmän riskbedömning innehålla enligt kraven i penningtvättslagen, och vilka riskfaktorer bör advokatbyrån analysera? Här beskrivs krav och olika riskfaktorer.
Läs mer här |
|

Penningtvättslagen kräver att en allmän riskbedömning görs, men reglerar inte vilken metod som ska användas. Metoden och riskbedömningen måste alltid anpassas efter den egna verksamheten. Arbetet kan med fördel struktureras i tre steg: 1. Bedöm den inneboende risken 2. Bedöm effektiviteten i mitigerande åtgärder 3. Bedöm residualrisken (kvarstående risknivå efter mitigerande åtgärder)
En advokatbyrå med en mindre och icke-komplex verksamhet kan tillämpa en enklare metod, förutsatt att den ger en rättvisande bild av verksamhetens risker. Det väsentliga är inte metodens komplexitet utan att den leder till en tydlig, korrekt och tillförlitlig bedömning av riskerna.
Här ges exempel på hur den allmänna riskbedömningen kan göras, steg för steg.
Läs mer här |
|
En samlad bedömning av låg risk för hela verksamheten kräver en välmotiverad analys. Detta gäller särskilt mot bakgrund av att den nationella riskbedömningen (NRA 2020/2021) klassar advokatsektorn som helhet som en sektor med normal risk för penningtvätt.
Det innebär att en advokatbyrå som bedömer att den egna verksamheten sammantaget innebär låg risk behöver kunna förklara varför verksamheten avviker från den generella riskbilden för sektorn. En sådan bedömning behöver baseras på en konkret analys av verksamhetens faktiska förhållanden och bör avse residualrisken, det vill säga den risknivå som kvarstår efter att byråns mitigerande åtgärder har beaktats.
Om advokatbyrån exempelvis endast företräder fysiska personer med hemvist i Sverige, huvudsakligen i ärenden som inte omfattas av penningtvättslagen, och endast i begränsad utsträckning hanterar klientmedel, kan detta tala för en lägre risknivå. Även i sådana fall behöver dock riskbedömningen tydligt redogöra för hur denna slutsats har dragits.
En alltför kortfattad eller generellt hållen motivering till att verksamheten bedöms ha låg risk kan innebära att riskbedömningen inte anses uppfylla lagens krav.
Exempel på när hela verksamheten kan bedömas som låg risk: Penningtvättslagen aktualiseras för byrån uteslutande i de situationer då byrån via klientmedelskontot tar emot ersättning från Justitiekanslern enligt frihetsberövandelagen, för att sedan föra över medlen till klienten. Hotet består i att klientmedelskontot i teorin skulle kunna användas för att vidarebefordra medel till tredje part utan koppling till det underliggande uppdraget. Sårbarheten är dock begränsad, eftersom medlen härrör från en statlig myndighet och avser ett väldefinierat ändamål.
Advokatbyrån har god kännedom om när lagen aktualiseras och åtar sig inte sådana uppdrag utöver de begränsade fall som nämns. Mot bakgrund av verksamhetens starkt begränsade exponering mot penningtvättslagen bedömer byrån den inneboende risken som låg.
Byrån har fastställt en rutin som innebär att medel som tas emot från Justitiekanslern som regel ska överföras direkt till klientens eget bankkonto. Rutinen har tillämpats konsekvent och inga avvikelser har noterats under den bedömda perioden.
Den inneboende risken, som bedömdes som låg, har ytterligare begränsats genom den mitigerande åtgärden. Byrån bedömer residualrisken som låg.
Advokatbyrån bedömer risken för att verksamheten utnyttjas för penningtvätt eller finansiering av terrorism som låg.
|
|
|

Under 2024 granskade Advokatsamfundets tillsynsenhet hur 100 advokatbyråer efterlevde penningtvättslagen. Fem ärenden som rörde brister i byråernas allmänna riskbedömningar hänsköts till disciplinnämnden, som meddelade varningar i alla ärendena.
Disciplinnämnden ansåg i tre fall att överträdelserna var så allvarliga att frågan om sanktionsavgift borde prövas och överlämnade ärendena till länsstyrelsen. I september 2025 tilldelade länsstyrelsen advokatbyråerna sanktionsavgifter om 5 000, 11 000 och 45 000 kr.
Besluten är de första där sanktionsavgifter riktas mot advokatbyråer. Därför ger besluten viktig vägledning om hur tillsynsmyndigheten ser på brister i arbetet mot penningtvätt, och de ger flera tydliga signaler om hur kraven på riskbedömningar ska tolkas i praktiken.
Läs mer här och ta del av länsstyrelsens beslut
|
|
I det nya gemensamma EU-regelverket mot penningtvätt och finansiering av terrorism, som ska börja tillämpas under 2027, kommer det som i dag benämns allmän riskbedömning att kallas verksamhetsövergripande riskbedömning (business-wide risk assessment).
Den nya förordningen innebär i huvudsak att de grundläggande kraven på riskbedömningen kvarstår men att regleringen blir mer detaljerad och harmoniserad. De viktigaste förändringarna i förhållande till nuvarande reglering är att tillämpningsområdet utvidgas till att även omfatta risker för bristande genomförande och kringgående av riktade finansiella sanktioner. EU:s nya myndighet för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism (AMLA) ges mandat att utfärda riktlinjer som anger minimikrav för riskbedömningens innehåll samt ytterligare informationskällor som ska beaktas. AMLA har publicerat ett konsultationsutkast till sådana riktlinjer, med remisstid till den 15 juli 2026.
Utkastet kan du hitta här
Fram till dess att den nya förordningen börjar tillämpas gäller de krav som följer av den nuvarande penningtvättslagen. De principer och den metodik som beskrivs i detta informationsutskick är i allt väsentligt förenliga med den kommande regleringen. |
|
Den allmänna riskbedömningen är ett centralt verktyg i advokatbyråns arbete mot penningtvätt. Genom att analysera vilka risker som finns i verksamheten får advokatbyrån ett bättre underlag för att utforma ändamålsenliga rutiner, kontroller och uppföljning.
En väl genomförd och verksamhetsanpassad riskbedömning gör det möjligt att arbeta strukturerat och riskbaserat, och bidrar till att förebygga att advokatbyråns tjänster utnyttjas för penningtvätt eller finansiering av terrorism. Riskbedömningen är inte ett engångsdokument utan ett levande instrument som ska återspegla verkligheten i verksamheten och kontinuerligt bidra till byråns förmåga att identifiera och hantera risker.
I nästa utskick redogör vi närmare för de konkreta åtgärder som advokatbyrån bör vidta inom ramen för klientkännedom, löpande uppföljning och intern kontroll och hur dessa åtgärder bör anpassas efter den risknivå som fastställts i den allmänna riskbedömningen. |
|
|
|