I Skåne är över hälften av alla förare i kollektivtrafiken födda i utlandet. Farbod Rezania på Svenskt Näringsliv säger att här har marknadens mekanismer styrt och det är tydligt att matchningen av tillgång och efterfrågan fungerat bra.

Farbod Rezania medverkar i ett seminarium på Persontrafik och förklarar hur kollektivtrafiken bidrar till integration på ett synnerligen positivt sätt även för dem som egentligen har en annan utbildning.  

Under de senaste 10-20 åren har det skett en stor förändring inom kollektivtrafiknäringen, främst inom bussbranschen. I början av 2000-talet var ungefär en tiondel av alla anställda i kollektivtrafiken från ett annat land, idag är siffran ibland den femdubbla.

Många högutbildade
– Det är intressant att titta på därför att man tydligt kan se att den huvudsakliga kompetensförsörjningen inom busstrafiken sker genom invandrade personer. Det är lärorikt både ur ett samhälls- och marknadsperspektiv. Dels kan man se att branschen har haft en naturligt stor efterfrågan de senaste åren på grund av många pensionsavgångar men också en mycket expanderad kollektivtrafik. Dessutom har vi haft en hög invandring till Sverige vilket betyder att det blir fler som vill och behöver komma ut i arbete och söker sig dit jobben finns, säger Farbod Rezania, senior advisor inom arbetsmarknad på Svenskt Näringsliv.

Han säger att det ibland talas om att många som kommer till Sverige har högre utbildning med sig i bagaget från hemlandet och att det är en sorg att inte få möjligheten att utöva sitt yrke i det nya landet. Farbod Rezania är inte säker på att det behöver vara så. Han menar att det är många branscher som har svårt att rekrytera till lediga tjänster men inom bussbranschen verkar det inte vara ett problem.

Ingen nödlösning
– Att vara busschaufför är ett bra jobb, och det är tillgängligt och relativt bra betalt. Många har inte råd att avvara flera år för att komplettera sin högre utbildning för att den ska anpassas efter svenska mått. Att utbilda sig till busschaufför tar ungefär sex månader och sedan kan du börja jobba och tjäna pengar. För många människor är det mest värdefullt.

Farbod Rezania menar att i ett land som Sverige där vi har Europas lägsta högsta löner och högsta lägsta löner är att arbeta som chaufför ingen nödlösning.
– Många som kommer hit känner att det viktiga är att starta upp sitt nya liv och kunna försörja sig själva och sina barn. De offrar sina egna tänkta karriärer för barnens skull och för att livet inte blev som de trodde när de först utbildade sig i hemlandet. De startar om, hittar nya vägar, och är ändå nöjda, säger han.

Taxibranschen skiljer sig
När det gäller taxibranschen så skiljer den sig något åt i jämförelse med bussbranschen. Taxijobbet fungerar lite på ett annat sätt och är oftast inte ett jobb du ägnar dig åt hela livet utan i arbetslivets mellanskeden:
– Taxijobbet fungerar som en plattform som du sedan kan utgå ifrån. Du kan jobba extra med att köra taxi medan du pluggar eller jobba en kortare tid medan du söker ett annat jobb. Det är större omsättning på taxiförare än på bussförare och man kan även säga att taxikörande kan vara en väg in i i bussföraryrket. Du övar upp ditt lokalsinne, din servicekänsla och även språket, säger Farbod Rezania.

Stor andel utlandsfödda
Idag finns det ungefär 6000 anställda taxiförare i Sverige. Det är en ökning med 500 procent jämfört med för 10-12 år sedan. De anställda förarna utgör cirka 30 procent av landets totala antal taxiförare. Tittar man på de som är egna åkare och kör egen bil så är det väldigt många fler som försörjer sig som taxiförare och även här står invandrarna för en stor del av arbetskraften. I hela landet är 30 procent av taxiförarna invandrare men tittar man på storstäderna så är siffran mycket högre. I Stockholms län 47 procent och i Göteborg och Malmö, 34 respektive 40 procent. 

För en nyanländ är taxiyrket liksom bussföraryrket en bra väg in i arbetslivet. Det är inte så svårt att få sin förarlegitimation och du kan snabbt komma ut och jobba.
– Det som kan vara en svårighet är snarare att du måste ha ditt B-körkort för att kunna ta din taxilegitimation. Även om du har körkort och vana sedan tidigare kan det vara kämpigt för en nyanländ som inte har språket att klara av körkortsutbildningen. Dessutom kostar det ju pengar, säger Farbod Rezania

Missa inte möjligheten att lyssna till det spännande seminariet
"Utan invandrare stannar kollektivtrafiken" tisdag den 18 oktober kl 14.00 på Persontrafikmässan i Göteborg den 18-20 oktober.

Fakta: Farbod Rezania är senior advisor inom arbetsmarknad på Svenskt Näringsliv. Han bevakar invandring och integration med fokus på företagens arbetskraftsförsörjning.