Mycket växter helt rätt i tiden

Växter som gräs, blommor, träd och buskar, tar upp koldioxid, som senare transporteras via rötterna ut i marken. Koldioxid omvandlas till organiskt material och kan sedan lagras under lång tid – så kallad kolinlagring.

Många villaägare fäller träd och stensätter trädgården för att få det mer lättskött. Andra föredrar mycket växtlighet, många träd och rikligt med blommor, och väljer att inte klippa gräsmattan så ofta.

– Hur man hanterar sin trädgård kan få stora miljöeffekter. All odlingsbar mark på vår planet är summan av alla dessa småplättar. Ingen yta är för liten för att sakna betydelse, menar Katarina Hedlund, professor på Centrum för miljö- och klimatvetenskaper vid Lunds universitet.

Hon har tillsammans med andra forskare kartlagt ekosystemtjänster i urbana områden i Europa.

– I miljöer som trädgårdar är växtligheten ofta väldigt varierad. Det växer blommor, träd och buskar på en förhållandevis liten yta. Så trädgårdar kan ha en stor betydelse för kolinlagringen i staden, förklarar hon.

Upp till var och en

Hur man vill sköta sin trädgård är upp till var och en, såvida det inte innebär ett hot mot miljö och hälsa. Vissa lägger sten lite överallt eller kanske trätrallar, och tar ner alla träd. Det är populärt med grusgångar och något enstaka träd, men då begränsar man också möjligheterna till kolinlagring.

Katarina Hedlund har i sin forskning kartlagt hur mycket mer grönyta som kan anläggas i städerna, utan att husen behöver rivas.

– Det går att öka naturytan med ungefär tio procent, med framförallt gröna tak. Man kan plantera träd, ta bort asfalt på parkeringar för att få marken mer mottaglig för nederbörd. Parkerna kan sänkas genom gropar, så att vattnet rinner undan, förklarar hon.

Kan krävas tillstånd

De flesta villaägare har full frihet att göra vad de vill med sin mark, men i vissa kommuner finns restriktioner i detaljplanen för hur stor del av en trädgård som får vara hårdgjord yta. Därutöver kan man till exempel lämna marklov för trädfällning, i de fall det är reglerat i detaljplanen för att skydda natur- och kulturintressen – i så fall krävs tillstånd.

Boverket skriver att gamla träd och befintlig vegetation kan ha stor betydelse för biologisk mångfald, ge skugga och förbättra det lokala klimatet. Det är en viktig del av stads- och landskapsbilden och ger stora upplevelsevärden. En befintlig vegetation är också mer tålig och robust mot förslitning tack vare ett utvecklat rotsystem. Ett stort träd kan till exempel ta hand om 100 gånger mer vatten än ett litet, nyplanterat träd.

Helt rätt i tiden

Att ta bort äldre, uppvuxen vegetationsstruktur innebär borttagning av en livsmiljö för ett flertal arter. Därmed försämras den ekologiska funktionen. Träd och vegetation kan återplanteras, men det kan ta lång tid för den nya vegetationen att få samma värden som den borttagna. Ju äldre vegetation, desto längre återställningstid för att återfå liknande värden.

Maria Ernfors vid SLU studerar hur odlingsåtgärder påverkar utsläpp av växthusgaser och kväve, samt kolinlagring, med paralleller till fritidsodling.

– Mycket växtlighet är helt rätt i tiden. Ju mer växtlighet, speciellt sådant som ger mycket växtmaterial och rötter, desto mer ökar chansen till kolinlagring, förklarar hon.

För mycket av det goda

Gräs, perenner, buskar och träd i olika höjdskikt ökar upptaget av solljus, vatten och näring.

Växterna har olika rotdjup och solen når blad i flera våningar, något som leder till en effektiv inbindning av kol.

– Att gräva om jorden, låta den ligga bar eller tillföra för mycket kvävegödsel, såsom ko-, häst- höns- eller trädgårdsgödsel, ökar utsläppen av nitrat och lustgas, påpekar Maria Ernfors.

Det blir dessutom ännu mer utsläpp om gödslingen tillförs vid fel tidpunkt på jord där inget växer.

Att tänka på

Åtgärder som påverkar mark och vegetation och därmed ekosystemtjänster, kan kräva marklov. Det kan då handla om schaktning eller fyllning som inom ett detaljplanelagt område avsevärt ändrar höjdläget eller för markåtgärder som försämra markens genomsläpplighet. Det kan även krävas marklov för trädfällning eller skogsplantering om kommunen har infört sådana bestämmelser i detaljplan eller i områdesbestämmelser.

Källa: Boverket

YLVA BERLIN/LTF