Replik: ”Missvisande om IPCC och kunskapsläget”

I en debattartikel i Aktuell Hållbarhet skriver de Sverigedemokratiska riksdagsledamöterna Martin Kinnunen och Staffan Eklöf att IPCC i sin “vetenskapliga rapport” skrivit att befolkningsökningen är ett av de största hoten mot möjligheten att rädda klimatet, men att “detta betydelsefulla faktum hade strukits i den politiska rapporten”. Påståendena har de hämtat från rapportering i Svt:s Aktuellt (13 april), som tyvärr hade missvisande inslag med koppling till IPCC.

Enligt IPCC-rapporterna är tillväxt som bygger på konsumtion och produktion med fossila bränslen den viktigaste orsaken till ökande klimatpåverkan. Befolkningsutvecklingen är den näst viktigaste. Uppgiften finns med i den aktuella rapporten, och också att klimatåtgärder och hållbar utveckling har många synergier, utan att de skulle motverka varandra. Till exempel kan moderna energitjänster tillhandahållas till alla utan att det påverkar klimatarbetet negativt.

I den aktuella rapporteringen i SVT, som debattörerna refererar till, kallas IPCC:s sammanfattningar för ”politiska sammanfattningar”. IPCC:s sammanfattningar, som är riktade till beslutsfattare, tas fram i en process där forskare är med i varje steg och kvalitetssäkrar alla uppgifter och formuleringar. I det sista steget kan klimatpanelens länder ställa frågor till forskare så att den vetenskapliga texten blir ett så begripligt och policyrelevant kunskapsunderlag som möjligt, utan att ta ställning till eller värdera specifika uppgifter eller möjliga åtgärder. Forskarna har helt enkelt sista ordet.

Befolkningsfrågan är ingalunda ny eller ouppmärksammad av IPCC. Uppgiften fanns med i den föregående motsvarande rapporten och dess sammanfattning från 2014.

Befolkningsfrågan är ingalunda ny eller ouppmärksammad av IPCC. Uppgiften fanns med i den föregående motsvarande rapporten och dess sammanfattning från 2014. Uppgiften finns även i den aktuella rapporten, och i dess sammanfattning redogörs för befolkningsrelaterad information som per capita utsläpp och befolkning i olika delar av världen, hur konsumtionen är ojämnt fördelad i världen, och så vidare. Frågan är alltså varken ny, okänd, omtvistad eller för första gången med i IPCC:s rapporter. Den är en del av helheten. I en sammanfattning på 60 sidor av en rapport på 3000 sidor så prioriterar man det som är nytt i kunskapsläget, i den aktuella rapporten prioriteras t den tilltagande brådskan, nya aspekter kring lösningar och de så viktiga kopplingarna mellan klimat och hållbar utveckling. Och att tolka detta som strykning är märkligt.

Debattörerna frågar sig “vad mer som är tillrättalagt i den politiska rapporten, som är den enda som nästan alla läser och refererar till”. Men i själva verket är allting i sammanfattningen enkelt spårbart till den underliggande rapporten. Det kan stämma att inte alla läser hela den underliggande rapporten, men genom referenser i sammanfattningen kan man snabbt ta sig fram till mer information om den slutsatsen man vill veta mer om.

I exemplet kärnkraft som debattörerna tar upp, har IPCC redogjort för kunskapsläget i rapport efter rapport, inklusive i de senaste. Allt annat vore konstigt eftersom det är världen idag, inklusive de energisystem som finns, som är den givna utgångpunkten för alla utvecklingar, vägval och åtgärder framåt i tiden. Kärnkraften listas bland möjliga klimatåtgärder med respektive fördelar och nackdelar, möjligheter och risker. Samma sak görs för förnybar energi, effektivisering, åtgärder på efterfrågesidan och så vidare.

Det är olyckligt att missvisande uppgifter lyfts fram, oavsett om det är i media eller som argument i politiken. Det finns ett oerhört omfattande kunskapsläge att ösa ur.

Det är olyckligt att missvisande uppgifter lyfts fram, oavsett om det är i media eller som argument i politiken. Det finns ett oerhört omfattande kunskapsläge att ösa ur. Att besluten som sedan tas med avstamp i rådande kunskapsläge utgörs av politiska ställningstaganden är givet – resulterande politik kan lyfta, eller sänka, klimatarbetet.

Markku Rummukainen
Professor i klimatologi, Lunds universitet, samt klimatrådgivare vid SMHI som är Sveriges nationella kontaktpunkt för IPCC

Referenser:
IPCC:s rapport som Svt och debattörerna hänvisar till finns här.

IPCC:s rapporter finns att ta del av på www.ipcc.ch. Utsläppsminskning inklusive olika energisystem och befolkning ingår i kunskapsgenomgångarna från IPCC:s arbetsgrupp III från åren 2022, 2014, 2007, 2001 och 1995, samt i andra rapporter såsom Specialrapporten om global uppvärmning på 1,5 grader, från 2018.

Det sista steget i IPCC:s arbetssätt med rapporter beskrivs här.

Läs debattartikeln av Martin Kinnunen och Staffan Eklöf