En sensommardag i augusti 2014 föll 100 mm regn på ett dygn i området Sofielund i Malmö. Källare översvämmades och ur brunnarna strömmade dagvatten. Den som hade en egen pump kunde skatta sig lycklig. På bara några timmar tog pumparna slut i Malmös butiker.

– I och med de globala klimatförändringarna väntas antalet skyfall öka. Det ställer nya krav på att städer har kapacitet att hantera stora mängder regn utan att människor, byggnader och infrastruktur tar skada, säger Johanna Alkan Olsson vid Centrum för miljö- och klimatvetenskap, Lunds universitet.

Världen står 2023 inför flera samtidiga och delvis motstridiga kriser: klimatet bli varmare, arter och ekosystem är hotade. Samtidigt behöver människan tillgång till naturen och dess resurser, både för rekreation och hälsa. Tänk om man kunde använda naturens egna lösningar för att överbrygga en del av problemen och lösa flera av utmaningarna på samma gång? Detta är precis vad forskare vid Lunds universitet arbetar med, på global skala, på landskapsnivå, och i urbana miljöer.

– Enkelt uttryckt innebär naturbaserade lösningar att man löser samhällsutmaningar genom att bygga på naturens egna lösningar. Rätt utformade kan de naturbaserade lösningarna gynna biologisk mångfald, dämpa klimatförändringarna och bidra till människors välbefinnande, säger Johanna Alkan Olsson.

Betong leder till översvämningar

Vad som blev tydligt 2014 var hur Sofielunds rörbundna vatten– och avloppssystemen (VA) inte var dimensionerat för stora nederbördsmängder. Även de hårdgjorda ytor som historiskt sett varit karaktäristiska för urban miljö, det vill säga ytor där marken täckts av betong, asfalt eller stenplattor, ställde till det.

– Betong och asfalt absorberar värme samt hindrar vatten från att tränga ner i jorden, vilket leder till översvämningar. Samtidigt är avloppssystemen byggda för länge sedan, då det var mindre tätbefolkat, färre hårdgjorda ytor och mer sällan extremväder, säger Johanna Alkan Olsson.

Men hur byggs en stad där framtidens skyfall inte ställer till det? I stadsdelen Augustenborg, ett stenkast från Sofielund, står de naturbaserade lösningarna mer eller mindre på rad. I Augustenborg har man slutat gräva ner rör som leder bort vattnet utan att det tillvaratas – i stället används det värdefulla vattnet till ovanjordiska ”blågröna” lösningar. Dammar, regnbäddar och skålformade gräsbäddar syns överallt. Det är gott om träd, gröna väggar och på taket till ett parkeringshus finns en botanisk trädgård. En del tak är klädda i gräs istället för traditionsenliga tegelpannor eller plåt.

– Dessa är alla goda exempel på hur naturbaserade lösningar används i en stad. Här leds regnvatten till en bäck som i sin tur hjälper till att bevattna träd och skapar grönska. Motsatsen är att regnvatten leds ner från tak i stuprännor och vidare ner i marken under brunnar där de genom underjordiska rör slussas bort från staden. Målet är att behålla vattnet lokalt i staden och på så vis kan skapa bra förutsättningar för träd och grönska att gro och för människor att trivas, säger Johanna Alkan Olsson.

En fråga på högsta politiska nivå

Naturbaserade lösningar på klimatförändringar och förlust av biologisk mångfald betonandes 2022 särskilt under FN:s klimatkonferens (COP27) och FN:s konferens om biologisk mångfald (COP15). Enligt Naturvårdsverkets rapport ”Naturbaserade lösningar – ett verktyg för klimatanpassning och andra samhällsutmaningar” finns studier som visar att naturbaserade lösningar har potential att svara för cirka 30 procent av de kostnadseffektiva utsläppsminskningar som krävs till 2030 för att stabilisera ökningen av jordens medeltemperatur till under 2 grader.

– Men man syftar då inte enbart på naturbaserade lösningar i städer utan på förvaltningen av våra landskap i stort. Naturbaserade lösningar omfattar både urbana, jordbruks- och skogsmiljöer, säger Henrik Smith, professor vid Centrum för miljö- och klimatvetenskap (CEC) och koordinator för Lunds universitets profilområde Naturbaserade framtidslösningar.

Skydd och återställande av mangroveträsk är exempel på en naturbaserad lösning som både minskar mängden växtklimatgaser i atmosfären och bidrar till att främja biologisk mångfald. Även återställande av våtmarker är ett ämne som både diskuteras och forskas om, inte minst i Sverige. De många torrlagda våtmarker som finns här släpper ut stora mängder koldioxid som tidigare lagrats i de växtdelar som samlats i våtmarkerna.

”Naturbaserade lösningar viktigaste verktyget vi har”

I det avtal som slöts mellan världens länder under COP15 beskrivs naturbaserade lösningar som ett medel för att återställa, bevara och främja naturens bidrag till mänskligheten, och som ett medel för att minska effekterna av klimatförändringarna. 

­– Världen står inför en dubbel kris – både vad gäller ett förändrat klimat och den accelererande förlusten av biologisk mångfald. Dessa två kriser är tätt sammanlänkande och påverkar varandra. Vi kan inte lösa klimatkrisen utan att hantera förlusten av biologisk mångfald och den kan vi inte hejda utan att adressera klimatkrisen. Naturbaserade lösningar är ett av de viktigaste verktygen vi har för att hantera denna tudelade utmaning, säger Henrik Smith.

Vad hoppas du att forskningen ska bidra med när det gäller naturbaserade lösningar?

– Klimatfrågan är extremt akut och det är just den här typen av tvärvetenskapliga lösningar som behövs om vi ska få klimatvinster. Det som karaktäriserar forskningen är att vi arbetar i ett nexus, alltså i tvärsnittet mellan ekologiska processer, klimatprocesser och sociala processer. Inom forskningsområdet naturbaserade lösningar försöker vi helt enkelt lösa många problem samtidigt i stället  för - att som tidigare - lösa klimatfrågan enskilt. Det är en stor fördel att Lunds universitet valt detta som profilområde eftersom vi kan arbeta långsiktigt och över ämnesgränser. Det är avgörande för att nå en lösning.

Vad händer om vi inte tar hänsyn till naturbaserade lösningar idag?

– Förlusten av biologisk mångfald är irreversibel och kostnaderna ökar markant, både för människa och miljö, om vi inte snabbt når miljömålen. Vi kan alltså hantera de olika kriserna till en mycket lägre kostnad i närtid än om vi väntar. Väntar vi för länge kan tåget ha gått, säger Henrik Smith.