Panelen – hållbarhetsforskaren Kimberly Nicholas, sociologen Daniel Lindvall som forskar om demokratifrågor och sociala rörelser, doktoranden i solenergi David Alcer samt Jessica Jewell som forskar om energiomställningar – var enig om att de har en plikt att kommunicera sin forskning, i synnerhet etablerade forskare med fast anställning. Det är beträffande sättet att göra det som åsikterna går isär.
– Eftersom mänskligheten är i ett nödläge måste vi kommunicera i enlighet med det, sa David Alcer, rikskänd för att ha hoppat upp på scenen under Loreens framträdande på Melodifestivalen. Genom att visa upp skylten ”Återställ våtmarkerna” ville han slå ett slag för en snabb och effektiv åtgärd mot växtgasutsläpp.
Kimberly Nicholas, som genom nyhetsbrev, populärvetenskapliga böcker, föreläsningar, panelsamtal med mera ägnar stor tid åt tredje uppgiften, hänvisade till forskning som visar att allmänhetens förtroende inte minskar när forskare agerar aktivistiskt.
– Folk vill att forskare visar vägen. Det är inte objektiviteten som avgör om människor har förtroende för forskningen, det är tilliten till våra resultat.
Risker med forskare som aktivister
Jessica Jewell däremot ser risker med forskare som blir aktivister och skulle själv inte delta i en aktion som syftar till att öka folks medvetenhet om klimatkrisen.
– De finns redan en stor medvetenhet om att något måste göras. Men besluten är svåra, sa hon och hänvisade till att FN:s klimatpanel IPCC presenterar 200 olika scenarier som kan leda till minskade klimatförändringar. Och att det måste vara politikens uppgift att göra avvägningar och jämka samman olika intressen.
Daniel Lindvall menade att civil olydnad ofta har påskyndat viktiga förändringar och nämnde Rosa Parks aktioner som banade vägen för den amerikanska medborgarrättsrörelsen på 1960-talet. Men han pekade också på aktioner som kan ha försenat viktiga beslut, exempelvis Emmeline Pankhurst och de brittiska suffragetternas militanta kamp för kvinnlig rösträtt.
Själv skulle han inte delta i viss typ av aktivism. Exempelvis valde han att inte skriva under ett forskarupprop för kraftfullare klimatåtgärder.
– Jag ville inte låna ut min forskartitel eftersom jag inte är klimatforskare, sa han.
Stå upp för vetenskapen
David Alcer höll inte med om att forskares aktioner för att öka folks medvetenhet är politiska:
– Det är att stå upp för vetenskapen, sa han. I klimatfrågan finns inget som heter neutralitet. Att inte ta ställning är också att ta ställning och acceptera status quo.
Jessica Jewell menar att neutralitet är fel ord, det handlar om att forskaren ska kunna vara en oberoende bedömare av information. Hon är orolig för att aktivism bland forskare ska leda till ett polariserat och onyanserat samtal om forskningen.
– Vi får inte ersätta de vetenskapliga debatterna med vem som skriker högst och vem som har flest följare på Twitter. Då finns en risk för att inte rätt forskning når fram. Däremot måste vi vara glasklara när vi är eniga, anser hon.
Se debatten här www.debattilund.se.
