Christian Bondeson-Eggert brinner för att få fler unga svenskar att intressera sig för en EU-karriär. Själv har han arbetat på nästan alla EU:s institutioner sedan 2005 och är idag verksam på Europeiska kommissionen i Bryssel. De senaste åren har han jobbat som internkommunikatör och teamleader på avdelningen för forskning och innovation, och nu har han börjat en ny tjänst inom Knowledge Management. Christian har en bakgrund som humanist och har pluggat litteraturvetenskap och konstvetenskap vid Lunds universitet.
Vad är det som gör EU till en så spännande arbetsplats?
– Kommissionen, Rådet, Europaparlamentet, EU-domstolen i Luxemburg, EU har olika delegationer utanför EU – vi finns över hela världen! När man väl kommer in i organisationen så kan du jobba med många olika saker. Du kan byta tjänst relativt lätt mellan de olika institutionerna och man tar med sig samma arbetsvillkor.
Christian menar att det finns riktigt bra utvecklingspotential för i princip alla typer av inriktningar och jobbkategorier. Själv har han en bakgrund som humanist och bibliotekarie.
– Alla behövs. Häromdagen såg jag att vi till exempel söker laboratorietekniker, eventtekniker för ljud och ljus och fritidspedagoger.
Den interkulturella arbetsmiljön är också viktig.
– Kulturell kompetens har man ju glädje av oavsett vad man gör. Här är det så naturligt och blir en del av vår vardag. Chefen är italienare och kollegan från Finland och själv är jag svensk. Hur löser man det på bästa sätt? Organisationskulturen ser också olika ut beroende på var inom Kommissionen man jobbar. Men det är det som gör jobbet så spännande. Jag brukar ge rådet ”Be prepared, be here, be surprised!” – det blir inte alltid som man tänkt sig, men det brukar bli väldigt bra ändå.
Varför tror du att det är så få svenskar som söker sig till EU?
– Vi som jobbar här funderar ofta på det. Det finns många myter om EU som vi måste slå hål på. Tyvärr är bristen på svenskar tydlig och många går snart i pension.
Christian berättar att om man ska få fast jobb inom EU är det en annorlunda rekryteringsprocess jämfört med den vi är vana vid i Sverige. Uttagningsprocessen är baserad på mer kontinentala processer och kan upplevas som både tuff och lång. Men – det finns massor av andra jobb. Till exempel är kontraktsanställningar och praktik utmärkta sätt att prova på Bryssel-livet, menar Christian.
”Alla pratar om den jobbiga vägen in. Men jag vill prata om den enklare vägen.”
– Alla pratar om den jobbiga vägen in. Men jag vill prata om den enklare vägen. Många praktikanter lyckas hålla sig kvar efter sin praktik och får kontraktsanställningar efteråt. Efter några år gör de uttagningsprovet och därefter får de fast anställning.
Det svenska nätverket
Christian och hans kollegor vill att det ska bli enklare för nyfikna att få kontakt med svenskar som jobbar i EU.
– Vi har skapat ett informellt nätverk bland svenskar verksamma i EU:s institutioner och organ. Vi gör allt för att de som kommer hit ska komma in i organisationen på ett bra sätt. Vi vill bygga broar och skapa gemenskap och få fler svenskar att söka sig hit. Till exempel så kommer många som har läst vid Lunds universitet hit och jobbar.
Nyfiken och vill få tips om jobb och praktikplatser?
Gå med i nätverket Svenskar i EU (SviEU) på Facebook
Varför är det viktigt att fler svenskar jobbar inom EU?
– Vi kan alla påverka även om vi bidrar på olika nivåer. Det är inte bara Frankrikes, Greklands eller Tysklands EU – det är allas. Vi representerar vår kultur och historia och vi har ett inflytande. Som svenskar har vi en roll att spela här och det är viktigt att vi fortsätter vara synliga. Vi för ju med oss våra värderingar in i organisationen, vår öppenhet och vårt demokratiskt öppna, ickehierarkiska samhälle. Det är också lättare för svenska myndigheter att kontakta en svensk på plats i EU:s institutioner. |
