Stadsboende barn som har grönska i närheten av sitt boende uppger ett högre välmående än andra. Och småkryp i staden tycks föredra inhemska träd. Det är några av fynden i ny forskning om städer och ekosystem.
Många förknippar ”natur” med något man åker till landsbygden för att uppleva. Men natur finns absolut i staden, om än i annan form. Det är viktigt att minnas, menar Johan Kjellberg Jensen vid Centrum för miljö- och klimatvetenskap, Lunds universitet. Han har skrivit en avhandling om staden som ekosystem.
– De flesta människor i världen bor idag i städer. Det är där vi möter naturen i vår vardag och det är där nästan alla de miljöeffekter som människan står för samlas, säger Johan Kjellberg Jensen.
– Naturen i staden har också stor betydelse för oss människor. Folk förstår kanske inte alltid hur värdefull den är.
Naturintresse även hos stadsbarn
Johan Kjellberg Jensen och kollegor har bland annat tittat på hur barn i städer respektive på landsbygden uppfattar naturen och hur barnen påverkades när de fick mata vilda fåglar.
Tidigare har forskare argumenterat för att urbanisering försämrar människors koppling till naturen, särskilt hos barn, och att livet i städerna kan göra människor mindre benägna att tillbringa tid i naturen och att engagera sig i miljöfrågor. Men sådana samband kunde Johan Kjellberg Jensens forskargrupp inte se, enligt preliminära resultat. Barnens artkunskap och attityd till naturen, tycks det i den aktuella studien, avgjordes av annat.
Bra med grönska inpå knuten
I samma studie, som ännu inte är publicerad, framgick också en koppling mellan välmående och närhet till natur. Barn som hade grönska i närheten av sitt boende rapporterade ett högre välmående. När städer planeras är det därför nödvändigt att tänka på framtida generationers möjlighet att få uppleva natur, menar Johan Kjellberg Jensen.
– Stadsnaturen är väldigt viktig och vi ska inte glömma att städer är en miljö vi styr över i hög grad. De är konstruerade av människor, för människor. Det betyder att vi faktiskt har stora möjligheter att skapa miljöer som gynnar både natur och folk. Men jag tror att det blir svårt att bygga de omtalade gröna och hållbara städerna med dagens ambitionsnivå. Jag tror att vi måste tänka om gällande staden som plats om vi vill nå hela vägen dit, säger Johan Kjellberg Jensen.
Inhemska arter viktiga i staden
Den biologiska mångfalden kan vara hög i många stadsområden, eftersom städer ofta har vuxit fram på platser med rik natur. Därför är bevarandeperspektivet också högaktuellt i städerna, menar Johan Kjellberg Jensen vidare.
Ett av de resultat som har överraskat honom mest i forskningen är den betydelse som inhemska arter – arter som har funnits i ekosystemet i över 700 år – har för stadens biologiska mångfald.
– Jag blev förvånad över hur tydlig den här effekten var. Insekter och spindlar var påtagligt färre på främmande träd, som är vanliga i stadsplanering, jämfört med inhemska.
Sambandet i sig är inte oväntat. Men det som blev tydligt är att den så kallade ursprungseffekten, det vill säga om ett träd är inhemskt eller inte, har större betydelse för mångfalden än den så kallade stadseffekten, alltså om ett träd står i staden eller på landsbygden.
– Det var något nytt. De främmande träden är också konsekvent negativa över åren. Färre fåglar vill häcka nära dem och ungarna där väger mindre, säger Johan Kjellberg Jensen.
Så påverkas djuren
I en annan studie har han studerat hur man kan förstå vad som påverkar djur i en stadsmiljö.
I staden finns påfrestningar skapade av människan, som buller, artificiellt ljus, föroreningar, hårda ytor, brist på grönska samt ett varmare klimat. Allt finns dessutom samlat på en och samma plats. Ofta har forskare antagit att ju fler störningar som finns, desto starkare bör de negativa effekterna bli. Men Johan Kjellberg Jensen visar att det inte måste vara så – och att vissa effekter i staden kan ta ut varandra.
– För att kunna planera städerna rätt är det viktigt med en fördjupad ekologisk förståelse för urbana områden, annars är risken att man genomför fel åtgärder.
Läs också: Ökad risk för depression i villa- och radhusförorter, enligt forskare
Träd första hjälpen vid översvämningar
Prata med plantor – går det?
Avhandling:
Understanding the urban ecosystem: interactions between plants, animals, and people, Lunds universitet.
Kontakt:
Johan Kjellberg Jensen, doktorand vid Centrum för miljö- och klimatvetenskap, Lunds universitet
johan.kjellberg_jensen@biol.lu.se
