News bulletin from Mannheimer Swartling Webversion
279 logo v%c3%a4nsterst%c3%a4lld neg
929 E9A4897 Edit
Några legala aspekter med anledning av covid-19 – en update
Spridningen av covid-19 fortsätter med betydande påverkan på näringslivet och på samhället i stort. Vi har tidigare bland annat kommenterat bolags möjligheter att åberopa force majeure i fall där den prestation som ska utföras har påverkats av krisen. Nu syns en rad ytterligare konsekvenser inom i princip hela det affärsjuridiska spektrumet. I det här informationsbrevet uppmärksammar vi hur situationen framgent kan hanteras när avtal ska ingås. Vi belyser därutöver några ytterligare aspekter av pandemins påverkan på olika rättsområden och branscher.
Avtal som ingås under pågående pandemi 

Ett centralt kriterium för tillämpning av force majeure är ofta att hindret ska ha varit oförutsebart.[1] För avtal som ingås nu och framöver innebär det att hinder med anledning av coronaviruset som utgångspunkt inte nödvändigtvis kommer att omfattas av force majeure. Pandemin och eventuella konse­kvenser av den får istället hanteras genom särskilda regleringar i avtal. Exempel på det senare är bestämmelser som ger möjlighet till justering av leveranstider och priser samt tar höjd för situationen i form av ansvars­begränsningar.


Upphandlingsrättsliga frågor

Vi har bland våra klienter sett många exempel på fall där smittspridningen radikalt har påverkat såväl pågående upphandlingar som fullgörandet av redan ingångna offentliga kontrakt. Upphandlingarna avser i många fall samhällskritiska varor och tjänster. Både de offentliga beställarna och leverantörssidan påverkas. Samtidigt måste de offentliga affärerna fortgå trots rådande omständigheter.

Just nu hjälper vi därför klienter med att identifiera vilka möjligheter upphandlingslag­stiftningen ger att hantera de svåra och oförutsebara situationer som smittspridningen orsakar. Det kan t.ex. handla om att säkerställa att nödvändiga inköp till exempelvis hälso- och sjukvård kan ske på ett snabbt och effektivt sätt utan tidskrävande formalia.

Det kan också handla om att ett ingånget offentligt kontrakt måste förändras. Skälen kan vara att behovet av det som har upphandlats har ökat dramatiskt (så som är fallet med t.ex. material och utrustning i hälso- och sjukvård) eller att behovet tvärtom har minskat radikalt (så som är fallet med t.ex. leveranser av varor och tjänster till stängda skolor). Det är viktigt att säkerställa att förändringarna av avtalen inte döljer otillåtna statsstöd som kan krävas tillbaka. Ytterligare information om statsstöd finner ni i denna artikel som byrån har tagit fram.

På grund av de ändrade förutsättningarna kan också pågående offentliga upphandlingar behöva förändras eller avbrytas. Leverantörer som redan har hunnit lämna anbud i en upphandling kan vilja dra tillbaka det anbudet. Även i ett sådant fall ger upphandlingslagstiftningen vissa möjligheter.


Finansiella frågor

Spridningen av viruset fick relativt omgående påverkan på bolags möjligheter till finansiering. Tillgången till finansiering via obligationsmarknaden, särskilt för andra än de absolut största bolagen, är i nuläget mycket begränsad. Detta gäller även kortfristig finansiering via kapitalmarknaden (företagscertifikat). Effekten av detta är att många företag utnyttjar sina bankfinansieringar och/eller sätter nya likviditetsfaciliteter på plats. För att stödja bankernas fortsatta utlåning till företagssektorn har Riksbanken tillgängliggjort 500 miljarder kronor genom lån till nollränta. Lånen har behäftats med särskilda villkor som syftar till att medlen i nästa led ska lånas ut till företag. Det är i nuläget oklart i vilken utsträckning bankerna kommer att utnyttja den krediten.

En annan central aspekt av finansieringar just nu är att många företag kommer få svårt att uppfylla villkoren för sina krediter, t.ex. avseende finansiella nyckeltal. Det finns därför redan ett stort behov av att förhandla tillfälliga undantag för sådana villkor (waivers). I ett antal fall måste också möjligheten att säga upp krediten i förtid beaktas av både låntagare och långivare. Ett exempel på det är frågan om väsentliga negativa förändringar i verksamheten (Material Adverse Change) som i många fall utgör en uppsägningsgrund i finansiella avtal. En annan effekt av det rådande marknadsläget är att värdet på olika tillgångar går ned. Det kan ha direkt effekt på olika finansieringar som är baserade på detta (Margin Loans, LTV, Borrowing Base, etc.).

Till skillnad från finanskrisen 2008/2009 har den nuvarande situationen inte sitt centrum i banksektorn. Ändå kan det mycket väl bli så att även banksektorn och bankernas möjligheter att finansiera sig påverkas. I en sådan situation uppkommer sannolikt frågor om huruvida marknadsräntorna på ett korrekt sätt återspeglar kostnaderna för bankernas upplåning. En följdfråga blir om de bestämmelser i finansieringsdokumentationen som avser att hantera detta (Market Disruption) ska tillämpas.


Hantering av personuppgifter

För att vidta nödvändiga skyddsåtgärder måste företag i vissa fall behandla personuppgifter på ett sätt som tidigare inte varit nödvändigt. Uppgifter om hälsa räknas som känsliga personuppgifter enligt dataskyddsförordningen vilket ställer höga krav på hur uppgifterna hanteras. Det är viktigt att enskildas rätt till skydd av personuppgifter respekteras även under rådande omständigheter. Insamlingen av personuppgifter bör därför begränsas till vad som är nödvändigt för att uppnå det specifika syftet. Enligt Datainspektionen är det viktigt att känna till följande:
  • uppgifter om att någon är smittad av coronavirus räknas som en personuppgift om hälsa;
  • uppgifter om att en anställd har återvänt från ett så kallat riskområde är inte en personuppgift om hälsa;
  • uppgifter om att någon är i ”karantän” anses inte som en personuppgift om hälsa, om den inte innehåller närmare information om orsaken; och
  • uppgifter om att någon är satt i karantän enligt smittskyddslagen är sannolikt en personuppgift om hälsa.

Arbetsrättsliga frågor

Den omfattande spridningen av coronaviruset aktualiserar även svåra arbetsrättsliga överväganden och ställningstaganden för arbetsgivare och frågorna är många. Kan man som arbetsgivare förhindra anställda att resa privat till olika riskområden eller närvara vid  stora, sociala tillställningar utanför arbetstid? Kan en arbetsgivare kollektivt sänka lönerna för att hantera den ekonomiska utmaning som en pandemi innebär? Vilken rätt till ledighet har en anställd som vill vara hemma för att inte riskera att smitta en familjemedlem som tillhör en riskgrupp? Mannheimer Swartling har i detta nyhetsbrev svarat på sex vanligt förekommande arbetsrättsliga frågor.


Pandemins effekter på bygg- och anläggningsbranschen.

Byråns entreprenadgrupp handlägger ett stort antal frågor om hinder, merkostnadskrav m.m. med anledning av pandemin. Särskilt kritiska moment är tillgång till utländsk arbetskraft, vissa materielleveranser och resursproblem relaterade till sjukfrånvaro. Det kan redan nu sägas att pandemin riskerar att få betydande konsekvenser för bygg- och anläggningsbranschen.


Risken för ransonering

Det är bland annat vid kriser i landet som Regeringen har möjlighet att aktualisera ransoneringslagstiftning. Det kan innebära att företag får begränsade möjligheter till försäljning av vissa förnödenheter. I och med det kan även tillgången till varor som är nödvändiga för verksamheten begränsas.


Sammanfattningsvis

Följaktligen får den rådande situationen implikationer som sträcker sig över flertalet rättsområden. Byråns specialinstiftade Covid-19 task force arbetar med frågor som spänner över alla berörda affärsjuridiska områden. Gruppen rådger bland annat kring tolkning av avtal, avtalsreglering av rådande situation, frågor om konkurrenters samarbeten, arbetsgivares skyldigheter och möjligheter vad gäller t.ex. arbetsmiljöansvar, arbetstid och person-uppgiftsbehandling, möjligheten till försäkringsersättning, hyreslättnader och statsstöd samt insolvens- och finansfrågor. Även en rad strategiska och taktiska frågor inom i princip alla rättsområden omfattas av rådgivningen.

Om du har några frågor eller vill diskutera juridiska frågeställningar med anledning av spridningen av viruset kan du alltid ta kontakt med dina sedvanliga kontaktpersoner på byrån.

Alternativ kan du höra av dig till någon av kontaktpersonerna nedan. Samtliga är partners verksamma inom byråns specialinstiftade covid-19 taskforce.

[1] Detta är dock inte alltid fallet, eftersom avtalsbestämmelser kan utformas på olika sätt, och oförutsebarhetskriteriet ibland utelämnats.
Contact

Niklas Bogefors, niklas.bogefors@msa.se
Anders Bergsten, anders.bergsten@msa.se
Christian Pfeiff, christian.pfeiff@msa.se
Stefan Brocker, stefan.brocker@msa.se

Carolina Dackö, carolina.dacko@msa.se
André Andersson, andre.andersson@msa.se
Isabella Ramsay, isabella.ramsay@msa.se
Anders Ingvarson, anders.ingvarson@msa.se

Click to visit us on LinkedIn Click to visit us our homepage
Unsubscribe