I vårt senaste nyhetsskick meddelade vi att regeringen föreslagit att tidsgränserna för korttidspermittering tillfälligt skulle tas bort och att det förstärkta stödet skulle gälla under det första halvåret 2021. I fredags skickade regeringen ut en promemoria på remiss med förslag till nya regler för stöd vid korttidsarbete som bland annat berör dessa punkter (se länk).
Förslaget innehåller:
(1) Ändringar i den befintliga lagen om stöd vid korttidsarbete samt
(2) En ny tillfällig lag som upphör att gälla den 30 juni 2021.
Ändringarna är föreslagna att träda i kraft den 15 februari 2021. Det kommer inte gå att ansöka om stöd enligt de nya reglerna före detta datum och det är ännu inte bestämt från vilket datum som ansökan kommer att kunna göras via Tillväxtverkets hemsida. När ansökan väl öppnar kommer det dock vara möjligt att söka stöd retroaktivt från och med den 1 december 2020.
I praktiken innebär förslaget att många arbetsgivare kommer att ha två regelverk att förhålla sig till. För stöd som hänför sig till perioden
16 mars 2020 till och med den 30 november 2020 gäller de nuvarande reglerna. För stöd som hänför sig till perioden 1 januari till och med den 30 juni 2021 gäller det nya regelverket. Vilka regler som blir tillämpliga under december 2020 har att göra med om man sökt stöd enligt de gamla reglerna, eller om man avser att söka stöd enligt de nya reglerna. Om man som arbetsgivare är förhindrad att söka mer stöd för december månad enligt det nuvarande regelverket (exempelvis för att man inte har något stöd kvar) är man hänvisad till de nya reglerna och man får vänta till Tillväxtverkets ansökan öppnar efter den 15 februari 2021.
Detta utskick går inte igenom alla punkter i förslaget utan tar endast upp de ändringar som vi bedömt är av störst intresse. För en mer heltäckande bild hänvisas till regeringens promemoria (se länk). Det bör även tilläggas att Tillväxtverket har sammanfattat förslaget på sin hemsida (se länk).
Tillfälligt slopad tidsgräns och karenstid
Enligt de nuvarande reglerna kan arbetsgivare som högst beviljas stöd för sex månader med möjlighet till tre månaders förlängning, dvs. totalt högst nio månader. När tidsgränsen väl uppnåtts eller om man av något annat skäl förhindras att söka ytterligare stöd, exempelvis genom att man inte i rätt tid ansökt om förlängning, gäller normalt sett en karenstid på 24 månader innan man kan söka stöd på nytt.
Enligt de nya reglerna föreslås både tidsgränsen och karenstiden att tillfälligt slopas. Om man som arbetsgivare varit förhindrad att söka stöd på grund av dessa regler kommer man alltså enligt de nya reglerna att kunna söka stöd på nytt efter den 15 februari 2021 (även retroaktivt från och med den 1 december 2020).
Fortsatt förstärkt stöd och tillfälligt förlängda undantag
Den förstärkta subventionsgraden om 75 procent av kostnaderna för arbetstidsminskningen föreslås att kvarstå fram till och med den 31 mars 2021. För perioden 1 april–30 juni 2020 föreslås statens subventionsgrad istället att uppgå till 50 procent. Det nuvarande lönetaket om
44 000 kronor kommer att kvarstå under perioden. I sammanhanget bör framhållas att jämförelsemånaden, dvs. den månad som stödet baserar sig på för den sökande, kommer att vara oförändrad. För arbetsgivare som inte tidigare sökt stöd blir jämförelsemånaden september 2020. Nyrekryteringar eller löneökningar som skett efter jämförelsemånaden kommer inte att kunna omfattas av stöd. Enligt förslaget kommer utbetalningen av stöd ske månadsvis och avstämning från Tillväxtverket kommer endast att ske vid stödperiodens utgång och inte var tredje månad som tidigare har varit fallet.
I vårt senaste utskick skrev vi att det var oklart vilka undantag som skulle komma att förlängas. Det kan nu konstateras att anställda som tillhör arbetsgivarens familj och uppsagd personal även fortsatt föreslås att omfattas av möjligheten till stöd. De typer av arbetsgivare som omfattades av stödet under 2020 kommer även att omfattas av det nya stödet. Det föreslås vidare en permanent utvidgning för verksamhet som huvudsakligen är finansierad av allmänna medel. I tillägg till detta kan även nämnas att arbetsgivare som är föremål för företagsrekonstruktion inte längre kommer att vara förhindrade att söka stöd.
Begränsningar avseende värdeöverföringar och hur dessa påverkat nuvarande regelverk
I det nuvarande regelverket har funnits (och finns fortfarande) en osäkerhet i vilken utsträckning värdeöverföringar exempelvis i form av en vinstutdelning från arbetsgivaren, ska påverka rätten till stöd. Trots vissa försök till förtydliganden från myndigheternas sida, vilka vi rapporterat om i tidigare utskick, har det särskilt varit otydligt när en arbetsgivare som tidigast kan besluta om och/eller verkställa en värdeöverföring för att inte riskera återbetalningsskyldighet av tidigare mottaget stöd.
I det nya förslaget införs en uttrycklig regel som anger när värdeöverföringar inte får lämnas och vilka typer av värdeöverföringar som omfattas av förbudet. Den föreslagna regeln innebär att en arbetsgivare inte har rätt till stöd vid korttidsarbete om denne under (i) stödperioden, (ii) de två månader som följer närmast före stödperioden eller (iii) de sex månader som följer närmast efter stödperioden; beslutar eller verkställer ett beslut om vinstutdelning, gottgörelse, förvärv av egna aktier eller minskning av aktiekapitalet eller reservfonden för återbetalning till aktieägarna eller medlemmarna. I ett exempel där en arbetsgivare söker stöd från den 1 januari 2021 till och med den 30 juni 2021, kan utdelning således lämnas tidigast från och med januari 2022.
Det finns två mycket viktiga nyheter i sammanhanget, vilka hör samman. Den första nyheten är att de nya reglerna kommer att tillåta formlösa värdeöverföringar såsom koncernbidrag. Det innebär att en stödmottagare fritt kommer att kunna lämna koncernbidrag under pågående stödperiod och så även efter stödperioden. Den andra nyheten är att värdeöverföringsbegräsningarna, till skillnad från det nuvarande regelverket, även begränsar stödmottagarens eventuella moderbolag. Det eller de moderbolag som har ett eller flera dotterföretag som mottar eller har mottagit stöd är på samma sätt som stödmottagaren förhindrade att göra samma typ av värdeöverföringar. Anledningen är att lagstiftaren vill förhindra missbruk av reglerna bl.a. när nu koncernbidrag tillåts. Om utdelning sker i strid med dessa regler riskerar mottaget stöd att behöva betalas tillbaka.
Tillväxtverkets tidigare uttalanden enligt de nuvarande reglerna har huvudsakligen fokuserat på det räkenskapsår under vilket man som arbetsgivare erhållit stöd, det s.k. stödåret. I och med det nya förslaget har Tillväxtverket uppdaterat sina gamla rekommendationer i frågan vad avser det nuvarande regelverket och anger nu, på samma som det nya förslaget, att myndigheten endast kommer att se till värdeöverföringar som har skett två månader före stödperioden samt under de sex månader som följer närmast efter stödperioden (se länk om vinstutdelning och länk om koncernbidrag). Värdeöverföringar som gjorts före den 16 mars 2020 kontrolleras dock inte. Till skillnad från de nya reglerna är dock utrymmet för koncernbidrag mer begränsat. Under det nuvarande regelverket gäller å andra sidan inte begräsningen för moderbolag.
Striktare hantering och förstärkt kontroll
Som vi rapporterade om i vårt senaste utskick meddelade regeringen att förlängningen av korttidsstödet även kommer att kombineras med en striktare hantering av ansökan om godkännande för stöd.
De flesta nyheter på detta område rör processuella frågor om hur stöd kan återkrävas när förutsättningarna för stöd inte varit uppfyllda eller när för mycket stöd utbetalats. Bland annat rör reglerna hur Tillväxtverket kan rikta ett återkrav med ränta, när återbetalning ska ske och under vilka förutsättningar myndigheten kan lämna över skulden för indrivning till Kronofogden, meddela anstånd och/eller godkänna en avbetalningsplan. En viktigt nyhet är att ett beslut om återbetalning gäller omedelbart. Det innebär att en arbetsgivare måste betala tillbaka erhållet stöd även om bolaget finner beslutet felaktigt och väljer att överklaga beslutet till domstol.
En nyhet vid själva ansökningsförfarandet är att arbetsgivare vars totala lönesumma överstiger 400 000 kronor, under den så kallade jämförelsemånaden, kommer att behöva lämna in ett revisorsyttrande där revisorn yttrar sig om huruvida de ekonomiska förutsättningarna för permitteringsstöd är uppfyllda. Arbetsgivare som berörs av kravet kommer att kunna ansöka om upp till 10 000 kronor i stöd för att täcka kostnader för intyget.
Även om det inte uttryckligen framgår av promemorian har Tillväxtverket på sin hemsida angett att arbetsgivare kommer att behöva lämna underlag som styrker att de har allvarliga ekonomiska svårigheter orsakade av omständigheter utanför deras egen kontroll. Det är oklart om detta avser något annat än det införda revisorskravet. Vidare anges att arbetsgivare vid ansökan kommer att behöva lämna kopior på avtal eller kollektivavtal för de medarbetare som ingår i korttidsarbetet. |
|
|
