PRESSMEDDELANDE
Moderna Museet logga
1771 Karolina Ramqvist.modernamuseet.press
Karolina Ramqvist framför Vera Nilssons målning Lampsken. Foto: Åsa Lundén/Moderna Museet.
 
 
Under året som gått har författaren Karolina Ramqvist rört sig runt i Moderna Museets samling för att hitta ett verk att inspireras av. Valet föll till slut på två målningar av samma konstnär: Vera Nilssons Sagor och Lampsken. Nu ges novellen Sagor, lampsken ut.
 
Sagor, lampsken är en specialskriven novell av Karolina Ramqvist på uppdrag av Moderna Museet. Under året som gått har författaren fått röra sig fritt i Moderna Museets salar när museet varit stängt för allmänheten. Uppdraget har varit att utforska om något av verken i samlingen kunde fungera som inspirationskälla till en litterär text. Valet föll relativt snabbt på Vera Nilssons oljemålning Lampsken som nu går att se i samlingen i Stockholm. Och därefter kom ännu en oljemålning av Vera Nilsson att fungera som inspiration: Sagor som visas till och med den 30 januari som en del av samlingsutställningen Mannen med det blå ansiktet på Moderna Museet Malmö.  

- När jag fick frågan om att skriva en novell med utgångspunkt i ett verk i samlingen tänkte jag först välja Christodoulous Panayiotous terrakottagolv Dagar och sekler från 2013, som ju är något helt annat än Lampsken och Sagor. Men hur jag än gjorde kom jag hela tiden tillbaka till de här målningarna från 1930-talet, säger Karolina Ramqvist.

Vera Nilsson föddes i Jönköping 1888, och efter att ha utbildat sig till teckningslärare reste hon 1911 till Paris där hon studerade hos den berömde kubistiske konstnären Henri Le Fauconnier. Under åren strax innan första världskrigets utbrott reste Vera Nilsson runt i Europa innan hon återvände till Sverige och slog sig ner i Stockholm. 1917 visades hennes första utställning, tillsammans med målaren Mollie Faustman, i Köpenhamn. 1933 ägde Vera Nilssons första separatutställning rum på Konstnärshuset i Stockholm. Under hela sitt liv fortsatte hon att resa, ofta till Frankrike men även till New York, Senegal och Martinique. 1954 blev Vera Nilsson - som första kvinna sedan 1889 - invald i Akademien för de Fria Konsterna.

Vera Nilsson hade en politisk medvetenhet och var engagerad i internationellt demokratiarbete. Hon var också en förespråkare av att föra ut konsten i den offentliga miljöer. 1957 invigdes T-Centralens tunnelbanestation med bland annat Vera Nilssons mosaikpelare Det Klara som trots allt inte försvinner. I maj 1979, avled Vera Nilsson i en ålder av nittio år.

Som konstnär var Vera Nilsson en av den svenska expressionismens främsta utövare och en radikal förnyare av bilden av barnet. I hennes målningar finns inga schablonbilder av barn. De skildras utan pålagda symbolvärden eller arrangerade situationer i färd med att utföra alldeles vardagliga göromål. Oljemålningen Lampsken (1930) förvärvades till Moderna Museets samling 2002 i samband med utställningen I förvillelsens tid – skissböcker, teckningar och måleri av Vera Nilsson och flickan på målningen är hennes dotter, konstnären Catharina Nilsson-Gehlin (1922–2015), kallad Ginga. Målningen Sagor (1933) är också den målad i olja på duk, och köptes in till samlingen 1936. På baksidan finns signeringen ”Arbete av mamma och Ginga”.

- Det finns en suggestiv kraft i Vera Nilssons måleri och i sättet hon målar barn på, som jag inte kan värja mig mot, 
säger Karolina Ramqvist. Jag ville gå in i hennes värld och tillbringa den här tiden av skrivande med hennes motiv, som så tydligt bröt med äldre ideal om hur barn skulle framställas men också väcker frågor om vår blick på barn idag. Det finns en så levande realism i hennes bilder, och en brutalitet som får en att känna igen sig själv i dem.


Karolina Ramqvists novell kommer att tryckas och ges ut av Moderna Museet och finnas till försäljning i museets butik. För press finns möjlighet att få en digital läskopia av Sagor, lampsken.


Sagor, lampsken är en fristående fortsättning på projektet Moderna Museet & som initierades i maj 2020 och där en kulturutövare bjuds in för att finna inspiration i Moderna Museets samling och därefter skapa något inom sitt respektive uttryck. Först ut var El Perro del Mar som efter sina besök i Moderna Museets samling skapade det Grammis-nominerade albumet FREE LAND.

Fakta om författaren

Karolina Ramqvist är född i Göteborg och uppvuxen i Stockholm. Hon har ett förflutet som kritiker och journalist. 1997 skrev hon den omtalade musikessän När svenska pojkar började dansa och två år senare medverkade hon i den feministiska antologin Fittstim. Förutom kritik har Karolina Ramqvist skrivit reportage, noveller och essäer samt varit verksam som manusförfattare och chefredaktör för tidskriften Arena.

Debutromanen More Fire gavs ut 2002 och belyste turismen som postkolonial praktik i Jamaica. Sju år senare blev Flickvännen, en roman om kön, makt och begär, hennes litterära genombrott. Karolina Ramqvists böcker har översatts till ett femtontal språk och hon har belönats med ett flertal utmärkelser, däribland Per Olov Enquists Pris, tidningen Vi:s litteraturpris och Stina Aronsons pris som delas ut av Samfundet De Nio.

Under våren 2022 kommer hennes sjätte roman Bröd och mjölk.
För högupplösta pressbilder, vänligen besök Moderna Museets pressrum

För mer information, kontakta:
Kristin Lundell, pressekreterare
0709-52 23 62
press@modernamuseet.se
$$$open$$