BizWizard Web page
11387 drainage pipes TATAFOGAR 750x300

Banar väg för rörsystem som håller i 150 år

Syntetiska gummimaterial har kapacitet att hålla måttet i långt över 150 år. Det visar pilotprojektet Täta fogar.
Pilotprojektet Täta fogar är en del av Testbädd framtidens hållbara material – som koordineras av RISE - och handlar om att hitta de mätbara egenskaper som avgör tätheten hos en tätningsring i en rörfog. Målet har varit att utveckla testmetoder som tydligt kan visa att rörsystemen är täta på mycket lång sikt.

– I projektet har vi arbetat för att komma ett steg närmre ett markförlagt rörsystem som kan hålla tätt i 150 år, säger Mathias von Scherling, RISE, som är projektledare för piloten.

Projektet har tagit fram en lista på olika faktorer som kan påverka tätningsringen och dess egenskaper. En faktor som har granskats är hur relaxationen av materialet utvecklas över tid – eftersom relaxationen påverkar tätningsringens återfjädringskraft.

– En knäckfråga är hur relaxerad fogen kan vara och ändå vara tät. Här blir det komplicerat där även fogens geometri spelar in. Studien lutar åt att anse en 50 procent relaxerad fog som fortfarande tät. Åldringstester som gjorts med syntetiska gummimaterial (EPDM) visar att dessa med ovanstående definition har kapacitet att vara täta över 150 år, säger Mathias von Scherling.  


"Det investeras stora värden i VA-infrastrukturen, och det är både dyrt och svårt att göra något åt otätheter som uppstår under ledningsnätets livslängd"
Mathias von Scherling


Projektet har också genomfört en litteraturstudie som visar vilka andra faktorer som har stor betydelse för tätheten, som exempelvis migrationen av antioxidanter/stabilisatorer hos gummipackningen, hur installationer utförs, eller eventuell rotinträngning.
Mathias von Scherling ser många skäl till att slutsatserna i projektet är viktiga.

– Det investeras stora värden i VA-infrastrukturen, och det är både dyrt och svårt att göra något åt otätheter som uppstår under ledningsnätets livslängd. Otätheterna leder till att producerat dricksvatten från dricksvattennätet går förlorat, men också att det blir extra läckvatten i avloppsnätet som stör reningsprocesserna i reningsverken. Dessutom finns en risk att avloppsvatten läcker ut och förorenar grundvatten och andra recipienter.

– Jag hoppas att resultaten i projektet kan bidra till en tydlig kravställan mot nya testmetoder, installationsrutiner och förläggningar av rör som tar hänsyn till riskfaktorer som exempelvis rötter och marksättning, säger han.

Kontakt: 
Mathias von Scherling, RISE, mathias.vonscherling@ri.se

Textsammanställning: Ulrika Ernström