Härom veckan besökte jag den årliga europeiska bredbandskonferensen i regi av FTTH Council, som denna gång arrangerades i Berlin. En konferens som lockar över 3 000 branschrepresentanter från runt om i Europa.
Varje gång jag besöker konferensen så blir jag stolt över hur långt vi kommit i Sverige när det kommer till bredbandsutbyggnad. Likaså hur väl konkurrensen fungerar där kunderna har olika tjänsteleverantörer att välja på eller att mobiloperatörerna enkelt kan beställa fiberanslutningar till sina master för att ge sina kunder bra mobila upplevelser.
Sverige har en väl utvecklad marknad för fiber och bredband och är därför på många sätt ett föredöme för andra länder. Samtidigt noterar jag att vi lyfts fram i en ytterst begränsad omfattning. Flera av de utmaningar och problem som diskuteras på Europanivå, främst Tyskland, har vi lösningen på.
Tyskland ligger decennier efter Sverige när det kommer till utbyggnad av fiber. Jag har under många år haft dialoger och möten med de tyska kollegorna för att beskriva den svenska modellen med lokala och regionala aktörer som bygger upp öppna fibernät och som hyrs ut till olika aktörer och operatörer. De tyska kollegorna är imponerade över vad vi åstadkommit i Sverige men de har hittills inte klarat att varken ta till sig eller vidareutveckla modellen på den egna marknaden. Deras stoppklossar verkar handla om upplevelsen av bristande reglering samt en rädsla för deras stora monopolist Deutsche Telekom.
Även om Sverige är ett föredöme på många sätt så kan vi inte vila på gamla lagrar. Det är den årliga europeiska bredbandsstatistiken, som presenterades i samband med konferensen, ett levande bevis på. Sverige tappar även i år när de europeiska ländernas bredbandsutbyggnad rankades. Numera har Sverige halkat ner på 8:e plats och Rumänien, Spanien, Bulgarien, Lettland, Island, Portugal och Norge har kört om oss.
Den återstående fiberutbygganden är en utmaning för Sverige och det krävs att regeringen med digitaliseringsministern i spetsen tar sitt ansvar och skjuter till de medel som behövs. Hur ska vi annars kunna leva upp till målbilden att Sverige ska vara ledande att tillvarata digitaliseringens möjligheter? |
|
Mikael Ek Vd, Stadsnätsföreningen |
|
|
|
|
Det börjar dra ihop sig! Den 15-17 april på Malmömässan i Malmö är det äntligen dags för vårens, om inte årets, stora höjdpunkt: Årskonferensen.
Stadsnätsföreningen har förberett ett brett program som sträcker sig över tre dagar där ämnen som säkerhet, AI och samverkan kommer lyftas. Några talare som kommer hålla i programpunkter är Joakim Paasikivi, Per Frankelius och Åsa Schwarz. Dessutom kommer årets bredbandsfrämjare och årets stadsnät koras på banketten på tisdagskvällen. Förutom olika programpunkter kan du som deltar ta del av en utställning där leverantörer presenterar sina produkter och tjänster.
Har du inte hunnit anmäla dig till konferensen eller vill ta del av programmet? Klicka på knappen nedan.
|
|
|
|
|
I FTTH Council Europes årliga rankning av europeiska länders utbyggnad av FTTH/B, även kallat homes passed, hamnar Sverige på en åttonde placering i 2024 års mätning, enligt siffror från september 2023. Enligt mätningarna, som har utförts av IDATE DigiWorld, har Sverige byggt ut fiber till 86,1 procent av hushållen, vilket kan jämföras med förra årets mätning där Sverige låg på 84,5 procent och hamnade på en sjunde placering.
Enligt rankingen för EU39* toppar Rumänien listan över utbyggnaden av FTTH/B med 96,5 procent, följt av Spanien och Bulgarien som ligger på 91,9 procent respektive 91,6 procent. Det totala antalet hushåll som passerades i EU39 med FTTH/B nådde 244 miljoner hushåll i september 2023, jämfört med nästan 219 miljoner i september 2022.
FTTH/B-täckningsgraden i EU39 uppgår enligt årets mätning till 69,9 procent, vilket är en ökning med 6,5 procent från föregående år. Nyttjandegraden i EU39 av FTTH/B ligger på 49,6 procent, vilket är en ökning med 1,1 procentenhet från föregående år. Enligt FTTH Council Europe är detta en tydlig indikation på att det fortfarande finns ett stort glapp mellan fibertäckning och nyttjande av fibertjänster. Klicka på knappen nedan för att ta del av FTTH Councils fiberrankning för 2024.
*EU39 omfattar EU:s medlemsländer, Storbritannien, fyra OSS-länder, Island, Israel, Nordmakedonien, Norge, Serbien, Schweiz, Turkiet |
|
|
|
|
Under en kickoff i Karlstad förra veckan lanserades projektet "Robust region - ödrift internet" som är ett samarbete mellan Karlstad Energi tillsammans med ett antal andra aktörer. Projektet handlar om att undersöka vilka digitala tjänster som är vitala för samhället och vad som kan göras om störningar i internetförbindelsen med omvärlden går ner. Genom att förena myndigheter, forskning, näringsliv och offentlig sektor, vill man ta fram ett koncept som sedan kan kopieras till övriga regioner i landet och därmed gagna alla som bor och verkar i Sverige. Fortsatta möten och workshops planeras för att driva framåt med utvecklingen av dessa lösningar och koncept. Hafsteinn Jonsson, affärsutvecklare på stadsnätet på Karlstads Energi, är en av de som ska arbeta med projektet.
– Det är en komplex kedja som ska sammanfogas för att säkerställa driften och funktionaliteten av digitala tjänster, som till exempel att kommunen kan publicera information via sin hemsida eller att man kan betala för sina varor i affären. Samarbete är en förutsättning för att genomföra ett sådant här projekt. Vi är därför oerhört glada över att ha lycktas samla den spetskompetens som krävs för att genomföra detta viktiga och angelägna projekt, säger Hafsteinn Jonsson i en presskommentar.
Vill du läsa hela pressmeddelandet? Klicka på knappen nedan. |
|
|
|
|
CESAR2 har sedan lanseringen 2014 bidragit till att tusentals affärer mellan operatörer och stadsnät i Sverige blivit möjliga. I dag ses handelsplattformen som ett avgörande hjälpmedel i branschen då affärer lättare går att genomföra tack vare standardiserade avtal. Plattformen skapar möjligheten för operatörer att på ett enkelt sätt hyra fiberbaserade produkter från stadsnäten.
De senaste åren har flera köpare och säljare tillkommit till plattformen. Därför vill Stadsnätsföreningen i år satsa på att utveckla CESAR2 vidare genom att till exempel implementera en supportfunktion där köpare och säljare kan få hjälp med akuta ärenden, utveckla säkerheten och användarupplevelsen av plattformen.
Utvecklingen kommer att påverka avgiftsmodellen. Mer information om den kommande utvecklingen av CESAR2 skickas ut till berörda medlemmar inom kort.
|
|
|
|
|
I mars presenterade Post- och telestyrelsen, PTS, i en delredovisning som fokuserar på hur myndigheten kan utveckla och genomföra myndighetens arbete för digital inkludering på lång sikt. Redan i dag arbetar PTS på olika sätt för att bidra till att fler människor ska bli digitalt inkluderade, men den verksamheten behöver förstärkas och ske i samarbete med både offentlig och privat sektor. De förslag som presenterades i delredovisningen är baserade på analyser som PTS och andra myndigheter och aktörer gjort tidigare.
Tidigare har PTS i sin rapport "Bredband till allt" lyft att det är viktigt ur ett samhällsintresse att inte bara ha tillgång till bredband, utan även tillgång och möjligheten att kunna använda sig av digitala tjänster.
PTS har gett förslag till regeringen att ge ett utökat uppdrag att samordna och, i dialog med berörda offentliga och andra aktörer, stödja, främja och följa arbetet för en ökat digital inkludering och användning. PTS anser att regeringen även bör utse ett antal kunskapsstödjande myndigheter som deltar i arbetet.
Vill du läsa PTS delredovisning om digital inkludering? Klicka här.
|
|
|
|
|
Informationssäkerhet är en viktig aspekt i dagens alltmer digitaliserade samhälle, inte minst för samhällsviktiga aktörer. För att stärka skyddet av samhällsviktiga tjänster har EU infört direktivet NIS2. NIS2 står för "Network and Information Systems Directive 2" och är en uppdatering av det tidigare NIS-direktivet.
Syftet är att säkerställa en hög nivå av informationssäkerhet i hela EU genom att stärka skyddet av samhällsviktiga tjänster som en följd av den ökade digitaliseringen. Sverige måste nu implementera NIS2-direktivet i svensk lag, och den 5 mars presenterades förslaget till en ny cybersäkerhetslag.
Cybersäkerhetslagen ersätter den nuvarande så kallade NIS-lagen. Den nya lagen innehåller ett flertal nyheter, till exempel att den omfattar aktörer inom fler sektorer än tidigare. Dessutom skärps kraven på verksamhetsutövare genom att införa minimikrav på åtgärder som ska tillämpas för att hantera risker kopplade till säkerheten i respektive aktörs nätverk och informationssystem. Genom lagstiftningen införs också mer precisa rapporteringskrav. Utredningen föreslår att bestämmelserna ska träda i kraft den 1 januari 2025.
Remissvaren ska ha kommit in till Försvarsdepartementet senast den 28 maj 2024. |
|
|
|
|
Nu kan du läsa det senaste numret av magasinet Stadsnätet. I det nya numret lyfts avvecklingen av 2G- och 3G-näten som är i full gång. Dessutom uppmärksammar magasinet utmaningar på marknaden för flerfamiljsfastigheter. Ett annat ämne som är centralt i magasinet är det stundande EU-valet, tidningen fokuserar därför på de senaste nyheterna från EU och frågar partierna om aktuella frågor inom branschen. I vanlig ordning belyser Stadsnätsföreningen också övriga aktuella frågor inom branschen. Klicka på knappen nedan för att ta del av det senaste numret av magasinet Stadsnätet. |
|
|
|
|
Redaktionsråd Mikael Ek Camilla Jönsson Lotta Karlsson Johanna Stavegren Louise Thorselius
Redaktionschef Louise Thorselius 073-508 63 08 |
|
|
Svenska Stadsnätsföreningen är en bransch- och intresseorganisation som representerar stadsnät i närmare 200 kommuner och 125 leverantörer av tjänster och utrustning inom bredbandsområdet. Svenska Stadsnätsföreningens vision är: Stadsnätens gemensamma infrastruktur möjliggör ett tryggt digitaliserat Sverige för allt och alla.
|
|
|
|
|