Det kommersiella elnätsföretaget Ellevio gav i början av april ett bud på på Dala Energi. Bolaget bedriver elnätsverksamhet i flera av Dalarnas kommuner och äger också fibernät i Säter, Gagnef, Leksand och Rättviks kommun. Medan elnätsdelen skulle bli en del av Ellevios verksamhet så var planen att i stället låta Telia ta över stadsnätsverksamheten.
Med andra ord skulle ett beslut om att säga ja till uppköpet flytta makten om elnätsavgifter och utbyggnad av bredband i området från Dalarna och de delägande kommunerna till två nationella aktörer med sin bas i Stockholm.
Dala Energi skiljer sig från många andra lokala energi- och stadsnätsbolag då de är börsnoterade men med de tre kommunerna Leksand, Rättvik och Gagnef som största ägare. När budet blev känt tillsattes därför en oberoende budkommitté som fick i uppdrag att granska Ellevios bud.
Deras arbete är nu färdigt och det är minst sagt en tydlig rekommendation de ger: Sälj ej! Argumenten är många, viktig kompetens riskerar att lämna regionen, slutkundernas priser kan komma att höjas men också viktiga etablerade samarbeten i regionen går om intet.
Detta ligger helt i linje med Stadsnätsföreningens uppfattning när utförsäljning av samhällskritisk infrastruktur kommer på tal. Det är stora värden på spel om ett stadsnät säljs samtidigt som ägaren riskerar att panta bort sin rådighet i den så viktiga digitala samhällsomställningen. Detta är något som även arbetsgivarorganisationen Sobona varnat för i en kommentar kring kommunala försäljningar.
Med egen bredbandsverksamhet så har kommunerna rådighet över sin egen digitalisering. De kan påverka framtida utbyggnad av fiber men också sänka trösklarna för mobilaktörer att förbättra mobiltäckningen i länet genom att fiberansluta sina master.
Framför allt ges kommunerna möjligheterna att säkra den viktiga kompetens som finns inom kommunernas fibernätsverksamhet och som är ovärderlig att ha tillgång till i samband med kommunernas egen digitaliseringsomställning.
En ny nationell ägare kan givetvis också besitta både kompetens och resurser. Men det är enbart när ägandet av en verksamhet är lokal som de egna kommunernas, dess invånare och företagare sätts i första rummet.
Det är därför min starka förhoppning att kommunerna i Dalarna tackar nej till budet på Ellevio och i stället väljer att stanna kvar vid rodret för den digitala utvecklingen. |
|
Mikael Ek Vd, Stadsnätsföreningen |
|
|
|
|
Under Årskonferensen hölls traditionsenligt även Stadsnätsföreningens årsmöte. På årsmötet beslutades det att Elin Bertilsson blir ny styrelseordförande för föreningen. Hon har en lång erfarenhet av både telekom- och stadsnätsbranschen med flera ledande befattningar och brinner extra för samverkan mellan stadsnät.
Elin Bertilsson är stadsnätschef för stadsnätet i Karlstad, Karlstads Energi, och vd för samverkansbolaget Mittnät. Hon har även varit drivande i bildandet av affärsklustret Nodena.
Under Årskonferensen blev Elin Bertilsson även utsedd till Årets Nätqvinna - Stort grattis Elin!
För mer information, klicka på knappen nedan. |
|
|
|
|
Stadsnätsföreningens kansli växer! I början av maj månad börjar Michalina Geijer på föreningen som ekonomiadministratör som ett extra stöd till Stadsnätsföreningens kanslichef Viktoria Lundquist.
I mitten av maj månad börjar Johan Levin som ny chefsjurist på Stadsnätsföreningen. Johan har tidigare arbetat på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, och Post- och telestyrelsen, PTS. |
|
|
|
|
Under Stadsnätsföreningens årskonferens på Malmömässan i Malmö i april var det flera talare som lyfte de svenska stadsnätens roll som fortsatt viktig i dagens samhälle.
En av de ämnen som återkom under konferensens gång var säkerhetsfrågan. Joakim Paasikivi som arbetar på Försvarshögskolan i Stockholm var noga med att poängtera den avgörande roll som ett fungerande kommunikationsnät spelar i krig. Han visade exempelvis hur olika kommunikationsappar skapats i Ukraina, en som bland annat varnar för flyglarm och dessutom avläser om attacken skulle ske i närheten av där man själv befann sig. Att kommunicera med varann digitalt blir därmed livsavgörande och utan en stabil uppkoppling, hade dessa appar inte fungerat.
Årets sista programpunkt hölls av Per Frankelius som är forskare på Linköpings universitet. Han berättade om flera spännande innovationer som utvecklar lantbruksnäringen och som är beroende av en stabil och välfungerande uppkoppling för att fungera. Här blir både stadsnäten och mobiloperatörerna nödvändiga för att lantbrukare ska kunna optimera sitt arbete med ny teknik.
- Lantbruket är i behov av två saker: datorkraft och kommunikationsmöjligheter i form av bredband och mobil uppkoppling, där speciellt robustheten för kommunikationsmöjligheterna är extra viktig, sa Per Frankelius under sin programpunkt. |
|
|
|
|
Med anledning av att det nya NIS2-direktivet håller Post- och telestyrelsen, PTS, ett webbinarium den 22 maj. Webbinariet riktar sig till de verksamhetsutövare som kan komma att omfattas av PTS sektorsansvar.
Webbinariet ger en grundläggande presentation av vad den nya lagen innebär, samt beskriver hur PTS kan hjälpa verksamhetsutövare att bedöma huruvida de omfattas av lagen eller inte.
Klicka på knappen för att läsa mer om webbinariet. |
|
|
|
|
Under 2024 kommer Post och telestyrelsen, PTS, att tilldela närmare 800 miljoner kronor i bredbandsstöd. Utlysningen öppnas den 16 maj och pågår fram till den 28 augusti.
PTS bredbandsstöd går till så kallad homes passed-utbyggnad och syftar till att hjälpa marknaden att nå målen i regeringens bredbandsstrategi. De aktörer som kan söka om bredbandsstöd är stadsnät, fiberföreningar och operatörer. Även i år tilldelas stödmedlen genom konkurrensutsättning där de utbyggnadsprojekt som uppfyller grundläggande krav rangordnas och tilldelas stödmedel baserat på respektive års regelverk.
Ansökan genomförs i PTS portal. De krav som gäller för respektive års utlysning finns att ta del av i utlysningsunderlaget. Utlysningsunderlaget innehåller användbar information om bredbandsstödsprocessen och de krav som ställs på de stödsökande aktörerna.
För mer information om PTS bredbandsstöd, klicka på knappen nedan. |
|
|
|
|
I början av april publicerade Post- och telestyrelsen, PTS, den årliga rapporten "PTS mobiltäcknings- och bredbandskartläggning". Rapporten sammanställer resultat från den geografiska kartläggningen samt rapporterar status på regeringens bredbandsstrategi Sverige helt uppkopplat 2025.
Rapporten visar att nästan 99 procent av alla hushåll har tillgång till fast bredband via fiber eller befinner sig i absolut närhet till fiberansluten byggnad i oktober 2023, vilket är en ökning med cirka två procentenheter jämfört med 2022. I tätbebyggda områden har nästan 100 procent tillgång till fast bredband via fiber eller befinner sig i absolut närhet till fiberansluten byggnad, medan motsvarande siffra i glesbebyggda områden är nästan 90 procent.
Klicka på knappen nedan för att ta del av rapporten och statistiken i sin helhet. |
|
|
|
|
Den 1 maj 2024 trädde en ny lag i kraft som ger Post- och telestyrelsen, PTS, möjligheten att peka ut privata aktörer som måste delta i den nationella telesamverkansgruppen, NTSG, som tidigare varit frivillig att delta i. Anledningen till lagen är att stärka landets krisberedskap inom elektronisk kommunikation.
För att läsa mer om lagen, ta del av hela pressmeddelandet från PTS genom att klicka på knappen. |
|
|
|
|
Stadsnätsföreningen premierar varje år förtjänstfulla insatser i bredbandsbranschen genom att tilldela priserna årets stadsnät och årets bredbandsfrämjare.
I samband med föreningens årskonferens i Malmö utsågs Stockholms stadsnät, Stokab, till årets stadsnät 2023 och Utbildningsradions tv-program Seniorsurfarna till årets bredbandsfrämjare 2023. |
|
|
|
|
Redaktionsråd Mikael Ek Camilla Jönsson Lotta Karlsson Johanna Stavegren Louise Thorselius
Redaktionschef Louise Thorselius 073-508 63 08 |
|
|
Svenska Stadsnätsföreningen är en bransch- och intresseorganisation som representerar stadsnät i närmare 200 kommuner och 125 leverantörer av tjänster och utrustning inom bredbandsområdet. Svenska Stadsnätsföreningens vision är: Stadsnätens gemensamma infrastruktur möjliggör ett tryggt digitaliserat Sverige för allt och alla.
|
|
|
|
|