USA:s president Donald Trump är ett starkt bevis på hur världsordningen snabbt kan förändras genom en serie uttalande om hot eller löften. Uttalanden som skapar oro i alla led globalt och som också ger upphov till en omfattande kritik mot honom.
Men man får samtidigt inte glömma att Trump är vald under demokratiska former med ett starkt stöd, så ytterst agerar han faktiskt för det amerikanska folket. Även om det finns en del kritik inom USA mot honom så kommer den främst från hans politiska motståndare.
Vi svenskar har under lång tid favoriserat USA och lyft fram det som möjligheternas land, men det är hög tid att vakna upp. Det är ett land som på flera sätt utmärker sig med sociala och medborgerliga orättvisor, något som nu verkar bli allt mer tydligt under Trumps ledning och som är långt ifrån de värderingar vi vill upprätthålla i Sverige. Det är därför klokt att på flera plan reducera beroendeställningen av ett sådant land.
Som många andra, säger jag att Sverige befinner sig i en farlig tid. Min vinkling av det är att vi har släppt in USA långt innanför våra försvarsmurar som gör oss sårbara på ett annat sätt jämfört med argumentet att vi inte har rustat tillräckligt. Både MUST och SÄPO fortsätter i sina rapporter beskriva att våra största hot är Ryssland, Kina och Iran. De nämner knappt inte USA och det gör mig oroad.
En positiv konsekvens av en förändrad världsordning är att på rekordkort tid har Europas ledare kommit samman och verkligen börjat diskutera gemensamma satsningar inom flera områden. Europa är på många sätt heterogent och man har historiskt haft svårt att enas om viktiga satsningar, reformer och lagstiftning.
Med en större enighet så har Europa potential att ta större plats på den globala arenan. Att nå dit kommer vara kantat av tuffa överväganden och beslut parat med rädsla för förändringar. Mycket kommer att handla om hur vi lokalt och nationellt upplever oss ha en fortsatt kontroll och rådighet.
|
|
Mikael Ek
Vd, Stadsnätsföreningen |
|
|
|
|
Under den senaste tiden har Post- och telestyrelsen, PTS, mottagit flera rapporter om olika typer av incidenter som påverkat den elektroniska kommunikationsinfrastrukturen i Sverige. Dessa händelser har bland annat rört störningar och sabotage mot fiberskåp, tekniska noder, mastinfrastruktur samt elförsörjningen till dessa kritiska anläggningar.
– Ett antal operatörer har informerat PTS om incidenter på infrastruktur. Det rör sig om ett tiotal siter – bland annat i Mälardalsregioner. Enligt informationen har det skett påverkan på till exempel elskåp och annan utrustning. Enligt PTS:s uppgifter har det varit ingen till ringa påverkan på elektroniska kommunikationer. I övrigt hänvisar vi till Polisen, säger Sara Lidbaum, kommunikatör på PTS i en kommentar. |
|
|
|
|
Upphandlingar av bredbandstjänster till flerfamiljshus driver upp kostnaderna för boende och riskerar att bromsa digitaliseringen. Det visar rapporten Näthyra – Den osynliga avgiften, framtagen av Arthur D. Little på uppdrag av TechSverige i samarbete med Telia, Tele2, Telenor, GlobalConnect och Stadsnätsföreningen.
Sverige har länge varit ledande inom bredbandsutbyggnad, men i takt med att marknaden gått mot förvaltning har näthyror blivit ett växande problem. Avgifterna, som operatörer betalar för att använda fastighetsnät, läggs på konsumenternas bredbandsräkningar – ofta utan koppling till faktisk kvalitet eller kostnader.
– Som branschorganisation och konkurrerande leverantörer av bredband och fibernät har vi inte ett gemensamt förslag på modell för upphandling av bredband till flerfamiljshus. Tvärtom ser vi att olika modeller behövs för att möta olika förutsättningar och behov. Däremot är vi eniga om att den nuvarande utvecklingen, där näthyror fortsätter att stiga utan koppling till faktiska kostnader, är skadlig både för de boende och för Sveriges digitala utveckling, säger Robert Liljeström, näringspolitisk expert på TechSverige i en presskommentar.
Han fortsätter:
– Genom att lyfta och beskriva problemet och dess konsekvenser vill vi bidra till en bredare dialog och förändring där upphandlingar används för att stärka de boendes digitala möjligheter.
Ta del av rapporten genom att klicka på länken nedan.
|
|
|
|
|
Enligt Post- och telestyrelsens, PTS, nya kartläggning har nästan alla svenska hushåll och företag fiber inom räckhåll. Men långt ifrån alla använder möjligheten. 97,8 procent av hushållen och företagen i Sverige har fiber i sin absoluta närhet – vilket innebär att det går att få en fiberanslutning utan stora nya grävarbeten. 82 procent har till och med redan fiber installerad i byggnaden. Trots detta har bara 60 procent av hushållen och företagen ett aktivt fiberabonnemang. Nästan var tredje med installerad fiber väljer alltså att inte koppla upp sig via fiber.
Skillnaderna blir ännu tydligare i glesbygden. Där har 77 procent av hushållen och företagen fiber i sin absoluta närhet, men bara 46 procent har ett fiberabonnemang. Det innebär att över hälften av de som skulle kunna använda fiber i glesbygden väljer att avstå.
När det gäller utbyggnaden av 5G fortsätter den i hög takt. I oktober 2024 täckte 5G-näten nästan 40 procent av Sveriges yta, vilket är en ökning med tio procentenheter på bara ett år. 5G-täckningen är bäst i städer och tätorter, där både hastigheter och kapacitet är höga. På landsbygden, längs vägar och järnvägar är utbyggnaden enligt PTS fortfarande ojämn.
Läs kartläggningen genom att klicka på knappen nedan. |
|
|
|
|
Post- och telestyrelsen, PTS, har publicerat rapporten ”Telekomoperatörer och avkastning på investeringar”, som analyserar utvecklingen på den svenska marknaden under perioden 2008–2022, samt studerar operatörers avkastning på investerat och sysselsatt kapital i olika delar av världen.
Under perioden 2008–2022 har svenska konsumenter fått betydligt mer data för pengarna, i takt med att priset per dataenhet sjunkit kraftigt. Operatörernas intäkt per gigabyte minskade under samma period från 140 kronor till endast 5 kronor, vilket speglar en snabb ökning av datatrafik och pressade priser. Samtidigt visar PTS rapport att telekomoperatörernas avkastning på investerat kapital, ROIC, och på sysselsatt kapital, ROCE, har minskat globalt.
Rapporten visar även att det under de senaste åren inte funnits någon tydlig skillnad i avkastning på investerat eller sysselsatt kapital mellan Nordamerika, Europa, Sverige och resten av världen enligt PTS analys. Under perioden har telekomoperatörers avkastning på investerat kapital minskat generellt.
PTS rapport är särskilt relevant i den pågående EU-debatten om fair share-avgifter och förändringar i konkurrenslagstiftningen som syftar till att underlätta sammanslagningar mellan operatörer. Både i Letta-rapporten – skriven av Italiens tidigare premiärminister Enrico Letta – och i EU-kommissionens vitbok om Europas digitala infrastruktur lyfts operatörernas låga lönsamhet fram som en möjlig bromskloss för investeringar. PTS analys visar dock att avkastningen på investerat och sysselsatt kapital har minskat globalt, inte bara i Europa, och att den svenska marknaden inte uppvisar sämre ekonomiska förutsättningar än andra regioner. Rapportens slutsats nyanserar därmed bilden av att europeiska operatörer skulle vara särskilt ekonomiskt pressade i ett internationellt perspektiv.
Ta del av rapporten genom att klicka på knappen nedan. |
|
|
|
|
Den norska regleringsmyndigheten Nkom, Nasjonal kommunikasjonsmyndighet, vill avveckla den nuvarande regleringen av bredbandsmarknaden och i stället låta marknaden vila på frivilliga överenskommelser. I stället för att införa särskilda skyldigheter för dominerande aktörer föreslår Nkom att nätägare själva ska åta sig att öppna sina nät för andra aktörer. Tillgången ska i första hand avse nätkapacitet på en nivå som möjliggör att andra operatörer själva kan leverera tjänster, men kan även omfatta mer färdigpaketerade lösningar, så länge villkoren är rättvisa och icke-diskriminerande.
Hittills har det bara varit Telenor som omfattats av reglering på den norska bredbandsmarknaden. Nkom har nu valt att inte gå vidare med att reglera fler aktörer i olika geografiska områden. Efter dialog med branschen bedömer myndigheten att nätägare frivilligt kommer att öppna sina nät på rimliga och rättvisa villkor. Därför föreslår man att regleringen kan avskaffas under förutsättningen att tillträdet sker på grossistnivå, utan diskriminering, och via neutrala marknadsplatser där ingen aktör gynnas framför andra.
Avregleringen förutsätter att branschens åtaganden är tydliga och att tillträdet fungerar i praktiken. Nkom kommer att följa upp med prisanalys och marknadsövervakning, och om den frivilliga öppningen inte fungerar som avsett kan reglering återinföras.
Förslaget markerar ett skifte från reglering till frivilliga åtaganden – ett angreppssätt som kan få betydelse även utanför Norge, i en tid där frågor om konkurrens och fiberutbyggnad står högt på agendan i hela Europa. |
|
|
|
|
Att ha en robust digital beredskap vid allvarliga krissituationer blir allt viktigare och en region som arbetat länge med beredskapsfrågor är Värmland och Karlstads kommun. De har genom sitt ödriftsprojekt tagit ytterligare ett viktigt steg i sitt beredskapsarbete.
Det tvååriga projektet ska möjliggöra att samhällsviktiga digitala funktioner fungerar, trots att uppkopplingen till omvärlden ligger nere. Initiativet har fått mycket uppmärksamhet i media den senaste tiden, nu senast i ett inslag på SVT.
– Att projektet uppmärksammas och ges ett allt större utrymme i media är verkligen positivt. Det visar hur viktigt detta arbete är och att det finns ett allmänintresse för de här frågorna, säger Astrid Kleine, it-projektledare Karlstads Energi som även ingår i arbetsgruppen för ödriftsprojektet.
Klicka här för att ta del av inslaget. |
|
|
|
|
Redaktionsråd Mikael Ek Camilla Jönsson Carina Cohen
Johanna Stavegren Louise Thorselius
Redaktionschef Louise Thorselius 073-508 63 08 |
|
|
Svenska Stadsnätsföreningen är en bransch- och intresseorganisation som representerar stadsnät i närmare 200 kommuner och 120 leverantörer av tjänster och utrustning inom bredbandsområdet. Svenska Stadsnätsföreningens vision är: Stadsnätens gemensamma infrastruktur möjliggör ett tryggt digitaliserat Sverige för allt och alla.
|
|
|
|
|
-1.jpeg)
