– 27 procent, det är gapet mellan fiber som dragits fram till fastigheter och fiber som faktiskt används.
Nyligen presenterade Post- och telestyrelsen, PTS, sin uppföljning av regeringens bredbandsstrategi för 2025. Målet var att 98 procent av hushåll och företag ska ha tillgång till 1 Gbit/s. Målet är uppnått. Sverige har byggt ut bredbandet och siffrorna ser imponerande ut.
Men innan vi gratulerar oss själva alltför mycket finns det anledning att ställa en viktig fråga: Vad betyder egentligen "tillgång till"?
Definitionen bygger på att infrastrukturen finns i närheten av hushåll och företag. Fibertampen ska vara tillräckligt nära för att anslutning ska vara möjlig. Men möjligheten är inte detsamma som användning. Det är här fibergapet uppstår.
Ur ett samhällsperspektiv är det ett problem. Bredbandsutbyggnaden byggdes under en tid då fokus låg på konsumenternas behov av digitala tjänster, streaming och uppkoppling i vardagen. I dag vet vi att den fasta digitala infrastrukturen är något betydligt större. Den är en förutsättning för viktiga samhällsfunktioner.
Ur ett affärsperspektiv är situationen ännu tydligare. För den som investerat i nät innebär en oansluten fastighet att investeringen är gjord men att intäkterna uteblir. Ett nät som inte används är svårt att räkna hem.
Och för den nätägare som tror att arbetet är klart bara för att utbyggnaden är färdig finns ett viktigt besked: Vi är inte färdiga. Nu börjar nästa fas.
Det är dags att arbeta aktivt med anslutningsgraden. Att bearbeta kunder. Att använda nätdokumentationen för att identifiera vilka fastigheter som har kort väg till anslutning och vilka kampanjer som kan ge effekt. Att analysera switchar och portar för att se vilka anslutningar som finns men aldrig aktiverats.
Men det handlar också om att bredda synen på vem kunden är.
Kunden är inte bara villan eller företaget. Kunden är också busshållplatsen som behöver realtidsinformation, vattenpumpen som måste rapportera status, trygghetslarmet hos grannen Lena, 85 år, och de samhällsviktiga funktioner som i en tid av ökade krav på robusthet och redundans behöver fasta, säkra kommunikationsvägar. Vi behöver sluta prata teknik och börja prata innehåll.
Vi har byggt ett av världens bästa fibernät. Det ska vi vara stolta över.
Men nästa stora uppgift är att bygga mer, tänka teknikneutralt samtidigt som näten ska fyllas.
Först när infrastrukturen används fullt ut får vi den samhällsnytta, den robusthet och den affärsnytta som investeringen var tänkt att skapa.
Det är nu det riktigt intressanta arbetet börjar. |
|
Elin Bertilsson
Vd, Stadsnätsföreningen |
|
|
|
|
Post- och telestyrelsen, PTS, har genomfört ett samråd om förslaget att reglera marknaden för fiber till villa. Stadsnätsföreningen och flera stadsnät har lämnat synpunkter.
PTS kommer nu att gå vidare med förslaget. Nästa steg är att skicka det till EU-kommissionen för granskning genom den så kallade notifieringsprocessen, där kommissionen har möjlighet att granska och lämna synpunkter innan PTS får fatta beslut om regleringen.
Det var först tänkt att ske i juni, men har nu skjutis fram till slutet av augusti eller början av september på grund av kommissionens sommaruppehåll. |
|
|
|
|
Varje höst arrangerar Stadsnätsföreningen tre regionala Höstforum där deltagarna under en och en halv dag får ta del av aktuella programpunkter och relevanta talare med fokus på stadsnätsbranschen. Programmet varvas med gruppdialoger, erfarenhetsutbyte och samverkan mellan stadsnäten, men även leverantörerna.
Årets program lyfter bland annat cybersäkerhetslagen, stadsnätens roll i den lokala och nationella affären, varumärkesutveckling samt goda exempel från såväl små som stora stadsnät och kluster. Ta del av hela programmet genom att klicka här.
Under konferenserna erbjuds även en leverantörsutställning där stadsnät och leverantörer får möjlighet att mötas och prata direkt med varandra.
Genom att arrangera Höstforum på flera platser runt om i landet vill föreningen skapa goda möjligheter för stadsnät, leverantörer och andra intressenter att delta. Höstforum ger deltagarna möjlighet att ta del av de viktigaste frågorna för branschen just nu, utbyta erfarenheter och stärka nätverken inom branschen.
Klicka på knappen nedan för att läsa mer och för att komma till anmälan. |
|
|
|
|
Från och med 1 januari 2027 blir Post- och telestyrelsen, PTS, och Myndigheten för digital förvaltning, DIGG, Digitaliseringsmyndigheten. Det tillkännagavs av Finansdepartementet i pressmeddelande tidigare i maj.
Regeringen vill med sammanslagningen och det nya namnet effektivisera statsförvaltningen genom att samla närliggande verksamheter i färre myndigheter. Som en del av detta föreslås att DIGG och PTS slås samman. Tanken är att bättre ta till vara på myndigheternas samlade kompetens, skapa ökad effektivitet och stärka kvaliteten i verksamheten.
En sammanslagning bedöms också kunna ge bättre förutsättningar för att stärka motståndskraften i den digitala infrastrukturen och driva på digitaliseringen av offentlig sektor.
– Den snabba AI-utvecklingen har krävt ett omtag kring digitaliseringspolitiken. En del i detta är att skapa en digitaliseringsmyndighet där vi samlar många av de viktigaste frågorna på samma ställe, säger civilminister Erik Slottner i en presskommentar.
Ta del av hela pressmeddelandet genom att klicka på knappen nedan. |
|
|
|
|
Post- och telestyrelsens, PTS, nya rapport "Svensk telemarknad 2025" visar att konkurrensen mellan olika sätt att tillhandahålla bredband blir allt tydligare. Samtidigt ökar behovet av snabba internetuppkopplingar, både i mobilnäten och i de fasta bredbandsnäten.
Allt fler hushåll och företag använder 5G-näten. Under 2025 var nära 9 miljoner mobilabonnemang anslutna till 5G, vilket är omkring 60 procent av alla mobilabonnemang i Sverige. Datatrafiken i 5G-näten har mer än fördubblats under året. Samtidigt ökade antalet FWA-abonnemang, Fixed Wireless Access, alltså mobila bredbandslösningar som säljs som internetuppkoppling till fasta adresser. PTS konstaterar att FWA i vissa fall kan fungera som ett alternativ eller komplement till traditionellt fast bredband.
Fiber är fortsatt den dominerande tekniken för fast bredband i Sverige. Vid slutet av 2025 fanns cirka 3,6 miljoner fiberabonnemang och allt fler hushåll och företag väljer högre hastigheter. Abonnemang på 1 Gbit/s eller mer ökade tydligt under året, vilket visar att efterfrågan på snabba och tillförlitliga uppkopplingar fortsätter att växa.
Statistik från PTS visar både en fortsatt stark efterfrågan på fiber och ett växande konkurrenstryck från framför allt 5G-baserade tjänster. Detta är en viktig utveckling att följa eftersom den påverkar investeringar, konkurrens och framtida utbyggnad av robust digital infrastruktur i hela landet.
Ta del av hela rapporten genom att klicka på knappen nedan. |
|
|
|
|
Med vårens sista nyhetsbrev vill Stadsnätsföreningen passa på att önska alla nyhetsbrevsläsare en riktigt glad sommar. Föreningen hoppas att de kommande månaderna bjuder på tid för återhämtning och nya upplevelser!
På återseende i september! |
|
|
|
|
Redaktionsråd Elin Bertilsson Camilla Jönsson Carina Cohen
Johanna Stavegren Louise Thorselius
Redaktionschef Louise Thorselius 073-508 63 08 |
|
|
Svenska Stadsnätsföreningen är en bransch- och intresseorganisation som representerar stadsnät i närmare 200 kommuner och 120 leverantörer av tjänster och utrustning inom bredbandsområdet. Svenska Stadsnätsföreningens vision är: Stadsnätens gemensamma infrastruktur möjliggör ett tryggt digitaliserat Sverige för allt och alla.
|
|
|
|
|
