Minskningen beror framför allt på att biståndet inte ökade när de europeiska ekonomierna återhämtade sig efter pandemikrisen. I absoluta tal var biståndet relativt oförändrat. Oroväckande är en ökning av andelen bistånd som, enligt AidWatchrapportens metod, inte har koppling till utveckling i låg- och medelinkomstländer, eller som är motiverad av EU:s interna intressen snarare än biståndets mål.
Inhemska flyktingkostnader som tas från biståndet
Under 2021 motsvarade flyktingkostnader inom Europa 6,9 procent av det som EU-medlemsstaterna redovisade som internationellt bistånd, ett sätt att använda biståndsmedel som rapporten kritiserar. Det är en viss minskning jämfört med föregående år. Men trots betydligt färre personer som kunnat söka asyl i EU ligger dessa kostnader fortsatt högt, inte minst i Tyskland som utan att räkna in höga asylkostnader inte skulle klara EU:s biståndsåtagande.
Överblivna vaccindoser
Årets AidWatchrapport kritiserar också EU för att redovisa donationer av överblivna vaccindoser som bistånd. Trots att EU har varit en betydelsefull givare till internationella vaccinationsinsatser faller dock en skugga över EU:s agerande. Detta på grund av att EU bland annat köpte upp 3,5 gånger fler doser än den egna befolkningens behov i ett tidigt skede av pandemin och försvårade fattigare länders tillgång till vaccin och en jämlik internationell fördelning. Vissa EU-länders donationer höll inte heller tillräcklig medicinsk standard när de donerades på grund av ålder eller hantering.
Fokus på EU:s egna intressen och närområdet
EU och medlemsstaterna står tillsammans för 43 procent av världens officiella bistånd, och är därmed en betydelsefull aktör för hållbar utveckling. Några av de frågor där rapporten uppmanar till förbättringar i det EU-gemensamma biståndet handlar om att EU inte lever upp till sitt mål om andelen stöd till de mest utsatta länderna. Mycket av biståndet är koncentrerat till EU:s närområde och till övre medelinkomstländer, med en ökande andel lånebistånd i stället för gåvobistånd. De nya arbetssätt och gemensamma ”Team Europa”-program som EU har introducerat under 2021 har kritiserats för bristande förankring i samarbetsländerna, där organisationer som intervjuats efterlyser mer transparens och inkludering av civilsamhället och andra lokala aktörer.
SVERIGE I JÄMFÖRELSE
Biståndets nivå
Samma fyra EU-länder fortsätter nå åtagandet om minst 0,7 procent av BNI i internationellt #bistånd: Luxemburg, Sverige, Danmark och Tyskland.
Sveriges bistånd rapporteras som 0,92% av BNI. Det beror dock inte på att biståndsbudgeten missade enprocentsmålet, utan på att resten av pengarna redovisades i förskott 2020, då det var 1,14%. Detta beror på att OECD DAC:s regler för redovisning av lånebistånd har ändrats, och att en flerårig kredit för kärnstödet till Gröna Klimatfonden redovisades i sin helhet första året trots att det är medel från flera följande budgetår.)
Positiv inriktning
Sverige ger 0,31 procent av BNI till de länder som FN definierar som de minst utvecklade länderna (MUL), och uppfyller därmed den överenskomna nivån med råge. Sverige var ett av fem EU-länder som klarade målet om minst 0,15-0,2 procent av BNI till MUL. Genomsnittet i EU är 0,12 procent av BNI. På EU-listan över största mottagarländer (som toppas av Turkiet och domineras av länder i närområdet och Indien) finns enbart tre MUL på tio i topp. Sverige har 9 MUL bland de tio största samarbetsländerna.
Sverige ger 78 procent av sitt bistånd med jämställdhet som delmål eller huvudsakligt mål. Motsvarande genomsnitt för EU är 44 procent.
Sverige är en av EU:s bästa givare när det gäller klimatfinansiering. Till exempel ger Sverige 55,3 procent av sitt klimatbistånd till anpassningsåtgärder, en viktig klimatöverenskommelse för de mest utsatta länderna och lokalsamhällena. Genomsnittet i EU är 43 procent till anpassning.
Kritiserad användning av biståndsmedel
Sverige hade låga nivåer av inhemska flyktingkostnader i biståndet 2021: under två procent. Detta förändrades sedan under våren 2022, med kraftiga nedskärningar i biståndsbudgeten till förmån för inhemska flyktingkostnader. Hur kriget i Ukraina påverkat europeiskt bistånd under 2022 kommer att framgå tydligare av nästa års biståndsdata.
OM RAPPORTEN
Sedan 2005 har CONCORD Europa gett ut en årlig AidWatch-rapport som granskar och ger rekommendationer kring EU:s och medlemsstaternas bistånd. Rapporten tittar på biståndets storlek, fokus och effektivitet. CONCORD Sverige bidrar varje år till rapporten med en analys av trender i Sveriges internationella bistånd.