I november möts världens länder återigen för klimatförhandlingar, denna gång under COP27 i Sharm el-Sheikh i Egypten. Sverige och EU måste nu visa ledarskap och stå upp för de grupper som drabbas hårdast av klimatkrisen när Parisavtalet ska genomföras. I ett gemensamt uttalande lyfter CONCORD-medlemmar rekommendationer till Sverige och EU inom fyra områden. De vill se större ansvarstagande för Sverige och EU:s egna utsläpp, samtidigt som klimatfinansieringen till utvecklingsländer måste både levereras enligt löften och utvidgas med nya åtaganden till förluster och skador. Beslutsfattandet behöver bli mer inkluderande och synergier mellan klimat och biologisk mångfald måste stärkas.
* Minska utsläppen av växthusgaser drastiskt
De utsläppsminskningar som länder hittills åtagit sig att genomföra räcker inte för att nå 1,5-gradersmålet. EU överskrider fortfarande sin andel av världens utsläpp och ambitionerna måste skalas upp. Sverige och EU bör bland annat skärpa EU:s mål för utsläppsminskning till minst 75 procent till 2030, upphöra med klimat- och naturskadliga subventioner och arbeta för ett Fossil Fuel Non-proliferation treaty, ett globalt avtal för att fasa ut fossila bränslen.
* Säkra klimatfinansiering, även för förluster och skador
Löftet från världens rika länder att bidra med 100 miljarder US dollar årligen i klimatfinansiering till utvecklingsländer uppfylls fortfarande inte. Dessutom saknas finansieringsåtaganden för att täcka förluster och skador till följd av klimatförändringarna. Sverige och EU måste bland annat verka för åtaganden om ny finansiering för förluster och skador (i form av bidrag och inte lån) och att befintliga åtaganden om klimatfinansiering följs.Ett mer ambitiöst mål behöver sättas för klimatfinansiering efter 2025, med delmål för utsläppsminskningar, klimatanpassning respektive förlust och skador.
* Bidra till inkluderande och transparent beslutsfattande
För att vi ska kunna nå en rättvis omställning är inkludering i beslutsprocesserna avgörande. Det behöver skapas utrymme för mer meningsfullt deltagande för bland andra urfolk, kvinnoorganisationer och unga i samband med att beslut fattas. Inför årets klimattoppmöte har inskränkningar i civilsamhällets utrymme i värdlandet gjort diskussionen om deltagande särskilt angelägen. Sverige och EU måste driva på för att mänskliga rättigheter, jämställdhet och jämlikhet genomsyrar alla nivåer och alla delar av processerna.
* Tackla klimat- och naturkriserna tillsammans
Klimatkrisen och förlusten av biologisk mångfald hänger mycket nära samman. Klimatförändringarna driver på artutrotningen, samtidigt som hög biologisk mångfald är en förutsättning för motståndskraftiga ekosystem. Sverige och EU behöver förespråka lösningar som garanterar fördelar för både klimat och biologisk mångfald, och samtidigt säkerställer mänskliga rättigheter för urfolk och lokalbefolkningar. De måste också säkra att stater och företag respekterar rätten till en ren, hälsosam och hållbar miljö, och adresserar hot mot människorätts- och miljöförsvarare.
Följande organisationer, samtliga medlemmar i CONCORD Sveriges arbetsgrupp för Miljö- och klimaträttvisa, står bakom uttalandet:
ActionAid Sverige, Act Svenska kyrkan, Afrikagrupperna, Barnfonden, Framtidsjorden, IM – Individuell Människohjälp, Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet, Jordens vänner, Kvinna till Kvinna, Läkarmissionen, Naturskyddsföreningen, Plan International Sverige, PMU, The Hunger Project Sverige, Svenska FN-förbundet, Svenska freds- och skiljedomsföreningen, Svenska missionsrådet, Swedwatch, Vi-skogen, WaterAid Sverige och We Effect