April har hittills bjudit på riktigt aprilväder, men snart är våren förhoppningsvis här på riktigt och vi välkomnar er till vårt senaste nyhetsbrev. Precis som vanligt bjuder vi på aktuella nyheter inom juridikens område. I detta nummer presenterar vi dessutom ett nytt inslag, nämligen ”Juristen svarar” där vi kommer att ge svar på olika juridiska frågor som vi stöter på i vår medlemsrådgivning. I månadens nyhetsbrev svarar vi på en fråga som handlar om folkbokföringens betydelse som bevis för var en person bor.
Vi önskar er trevlig läsning och en fortsatt fin vår!
Utökade möjligheter att säga upp kriminella hyresgäster
Regeringen har beslutat om en proposition med förslag om utökade möjligheter för fastighetsägare att säga upp hyresgäster som begår brott. Propositionen föreslår även ett stärkt hyresrättsligt skydd för våldsutsatta kvinnor. Förslagen innebär bland annat att
ett hyresavtal ska kunna sägas upp om hyresgästen, eller någon som hyresgästen ansvarar för, har begått brott som försämrar närmiljön för dem som bor i omgivningen,
uppsägning ska kunna ske om en bostad eller lokal används för att begå allvarlig eller omfattande brottslighet, och
hyresgästens skyldighet att bevara tryggheten inom fastigheten ska tydliggöras och skärpas.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2024.
Ett bostadsbolag nekade en kvinna att hyra en bostadslägenhet med hänvisning till att sjukersättning inte godkändes som inkomst. Enligt Diskrimineringsombudsmannen (DO) innebar bostadsbolagets uthyrningspolicy att kvinnan hade missgynnats på ett sätt som har samband med funktionsnedsättning. Hyresvärden och DO har nu nått en förlikning. Bostadsbolaget har meddelat att de har ändrat sin policy och betalat ersättning till kvinnan. I och med förlikningen avslutar DO ärendet.
FRÅGA: Vi misstänker att en av våra hyresgäster inte är permanent bosatt i sin lägenhet. Hyresgästen är folkbokförd på en annan adress. Vi är ganska säkra på att hyresgästen hyr ut lägenheten olovligen i andra hand till en person som dessutom har folkbokfört sig på adressen. Kan vi gå vidare med en uppsägning? Är uppgiften från folkbokföringsregistret tillräcklig som bevisning för att hyresgästen bor någon annanstans och för att lägenheten olovligen hyrs ut till någon annan?
Dödsbo nekas överlåtelse till son – ej varaktigt sammanboende
Dödsboet yrkade att hovrätten skulle ge dödsboet tillstånd att överlåta hyresrätten till den avlidnes son. Enligt dödsboet hade sonen bott tillsammans med sin mamma i lägenheten.
Enligt 34 § i hyreslagen kan ett dödsbo efter en avliden hyresgäst ha rätt att överlåta en bostad till en närstående som varaktigt har bott tillsammans med hyresgästen. För tillstånd krävs normalt att den till vilken hyresrätten ska överlåtas har haft ett gemensamt hushåll med hyresgästen, använt lägenheten tillsammans med hyresgästen och haft sitt egentliga hem där. Samboendet ska också ha pågått varaktigt, i regel runt tre år.
Sonen uppgav att han flyttade in i moderns lägenhet omkring år 2016 eller 2017. Enligt hovrätten framgick dock av sonens egna uppgifter att han då, och även under följande år, arbetade på annan ort och därför tillbringade den större delen av tiden där. Ett sammanboende i lagens mening mellan sonen och hans mamma ansågs därför inte ha uppkommit. Det saknades därför förutsättningar för dödsboet att överlåta hyresrätten till sonen. Dödsboet saknade därmed skyddsvärt behov av lägenheten.
Svea hovrätt den 19 mars 2024 i mål nr H 10927–23
Måla badrum med felaktig färg inte åsidosättande av vårdplikt
Hyresvärden gjorde gällande att hyresgästen hade åsidosatt sin vårdplikt enligt 24 § i hyreslagen och därigenom orsakat en mögelskada i badrummet. Hyresvärden menade att hyresgästen vållat mögelskadan genom bristande städning och påskyndat den genom att måla badrumsväggen med vanlig väggfärg och inte våtrumsfärg. Eftersom hon inte heller hade underrättat hyresvärden om att det fanns mögel i badrummet var hon, enligt hyresvärden, ansvarig för att skadan hade förvärrats.
Tingsrätten prövade först om hyresgästen brustit i sin vårdplikt och vållat möglet. Sammantaget ansåg tingsrätten att hyresvärden inte hade visat att möglet orsakats av bristande städning.
När det sedan gällde frågan om vilken väggfärg hyresgästen använde, bedömde tingsrätten att hyresgästen inte kunde anses haft möjlighet att inse vilken risk för skada det fanns genom att använda felaktig färg, särskilt med beaktande av de komplexa samverkande faktorer som krävs för att mögel ska uppkomma. Därför kunde hon inte heller ha insett hur stor skada som kunde bli följden. Tingsrätten fann därmed att hyresgästen inte hade brustit i sin vårdplikt genom användandet av felaktig färg. Hon hade alltså inte varit vårdslös.
Frågan var sedan om hyresgästen låtit bli att meddela hyresvärden om möglet i rätt tid. Enligt tingsrätten hade hyresvärden inte lyckats visa att hyresgästen borde ha underrättat hyresvärden tidigare än vad hon gjort. Käromålet ogillades. Hovrätten delar tingsrättens bedömningar och fastställer domen.
Svea hovrätt den 6 mars 2024 i mål nr T 6437–22
Nu tillåts digitala bolagsstämmor
Från och med 1 januari 2024 kan bolagsstämmor hållas helt digitalt. Om ett aktiebolag vill kunna hålla digitala bolagsstämmor måste först bolagsordningen ändras så att digitala bolagsstämmor tillåts enligt denna. En ändring av bolagsordningen kräver också att det hålls en bolagsstämma där den nya bolagsordningen antas. Därefter måste en ändringsanmälan skickas till Bolagsverket tillsammans med den nya bolagsordningen och ett protokoll från bolagsstämman där beslutet fattades.
Här nedan listar vi några av våra kommande kurser inom området juridik. För att ta del av hela kalendariet, surfa in på sverigesallmannytta.se/akademi/#kalender
.jpeg)
.jpg)
.jpg)
