|
Webbversion |
|
 |
|
| EU:s nya krav på naturrestaurering ska omsättas i nationell praktik – men hur gör man det effektivt i ett jordbrukslandskap? På uppdrag från svenska myndigheter har forskare från bland annat Lunds universitet tagit fram en rapport som pekar på konkreta vägar framåt för hur biologisk mångfald, lantbrukets villkor och kostnadseffektivitet kan gå hand i hand. Foto: Juliana Dänhardt |
|
|
|
 |
| Förslaget från EU:s klimatvetenskapliga råd är att jordbruksstödet till de verksamheter som ställer till störst klimatskada fasas ut, samtidigt som koldioxidinlagring ökar och särskilda prislappar för utsläpp införs. Här ger fem Lundaforskare sin syn på om EU:s jordbruks- och livsmedelssystem kan klara omställningen – och vilka grepp som i så fall krävs. Foto: Håkan Kogg Röjder. |
|
|
|
 |
| Stadsförtätning är en central fråga för många kommuner – men hur påverkas människors hälsa längs vägen? Nu söker en forskargrupp vid Lunds universitet kommuner som vill delta i ett forskningsprojekt om hälsosam stadsplanering. Foto: Anna Maria Erling. |
|
|
|
 |
Svenska urskogar lagrar 83 procent mer kol än brukade skogar, visar en ny studie från Lunds universitet. Skillnaden är betydligt större än tidigare uppskattningar och beror främst på stora kollager i marken. Studien, som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Science, är den hittills mest omfattande kartläggningen av hur mycket kol som lagras i svenska urskogar. Resultaten visar att urskogar lagrar 78–89 procent mer kol än brukade skogar i levande träd, död ved och i jorden till ett djup upp av 60 centimeter. Foto: Johanna Asch
|
|
|
|
 |
Enligt ny forskning riskerar nordliga torvmarker att spela en större roll i framtida klimatförändringar än vad man tidigare trott. Studien visar att stora områden med torvmarker kan börja släppa ut koldioxid redan vid mitten av 2000-talet. Studien har betydelse för forskare och beslutsfattare som arbetar med koldioxidbudgetar.
|
|
|
|
 |
|
GGBC vid Göteborgs universitet bedrev under 2023-2025 samverkansprojektet SamBio för att stärka kunskap och engagemang i Västra Götaland kring biologisk mångfald. Projektet hade två huvudsakliga inriktningar och målgrupper. Den ena fokuserade på utbildning och folkbildning om biologisk mångfald. Den andra inriktningen fokuserade på dialog, kunskapsdelning och kompetensuppbyggnad i samverkan med näringslivet och andra beslutsfattare. Ett av projektmålen inom näringslivsspåret var att ta fram verktyg om biologisk mångfald för näringslivet, vilket bland annat resulterade i guiden: Biologisk mångfald: En guide för svenska företag.
Bild: SamBio: Samverkan för Biologisk mångfald – kunskap, känsla, krafttag
|
|
|
|
 |
| Lärare som undervisar om klimat och hållbarhet vittnar om att elever ofta känner sig modfällda, oroliga och hjälplösa efteråt. Nu har forskare vid Lunds universitet tagit fram en samling övningar som ska ge elever verktyg att hantera klimatstress och ångest. |
|
|
|
 |
| Naturkunnig är en digital utbildning för alla som vill lära sig mer om Sveriges natur. Här kan du gå kurser i allt från skogsmark till dagfjärilar – helt i din egen takt! Satsningen är ett samarbete mellan bland andra Länsstyrelserna, Naturvårdsverket och Svensk Dagfjärilsövervakning vid Lunds universitet. Foto: Monika Sunhede |
|
|
|
 |
| Klimatförändringen och dess konsekvenser påverkar vår hälsa på flera sätt, både direkt via exempelvis temperatur och indirekt via så som luftkvalitet och sociala aspekter. Välkommen att se denna LU-landföreläsning med Anna Oudin, forskare vid Lunds universitet, om sambandet mellan klimatförändringar och hälsa. Foto: Therese Ek |
|
|
 |
| Klimatkrisen påverkar inte bara fysisk hälsa utan har också betydande konsekvenser för psykiskt välbefinnande. Under denna föreläsning berättar Marlis Wullenkord, forskare vid Lunds universitet, hur klimatförändringar hänger ihop med mental hälsa och hur emotionella reaktioner på miljöproblem, såsom oro, sorg och frustration, kan påverka både mental hälsa och engagemang. Foto: Juliana Dänhardt |
|
|
|
Edith Hammer, forskare på Lunds universitet, är med i Naturmorgon i P1. Edith och fältreporter Lisa Henkow krymper sig till underjordens myllrande värld. Här är svamphyferna som motorvägar, bakterierna jagar i flock och amöborna flyter fram. Mikrolivet i jorden avslöjas i realtid i forskarnas filmer – svamparna är aktiva och rörliga, de encelliga ciliaterna är skickliga rovdjur och amöborna riktigt stora.
Lyssna på avsnittet |
 |
I detta inslag på Vetenskapsradion får vi ta del av ett inpsirerande exempel på hur företag, kommun och forskning kan samarbeta för att göra insatser för den biologiska mångfalden och för stadsnaturen. Hör om byggföretaget som går under ytan i Göta älv, läkemedelsföretaget som har egna trädgårdsmästare och hur projektet också tar hjälp av den senaste forskningen.
Lyssna på avsnittet |
|
”Två Klimatpsykologer Möter” är en podd om klimatkrisen och hur vi tillsammans kan skapa förändring.. I detta avsnitt gästar klimatforskaren Kimberly Nicholas för ett samtal om hur vanliga människor på bästa sätt kan bidra till omställningen - utan att bli för upptagna av den direkta effekten.
Lyssna på poddavsnittet |
|
 |
|
|
| Kom och leta växter och djur och bidra till forskning om den biologiska mångfalden! Välkommen på Bioblitz – en artletarjakt för alla. Vi upptäcker Högsbos spännande natur med utgångspunkt från Torpadammen. Experter är på plats och tillsammans hjälper vi forskare att kartlägga de djur-, svamp- och växtarter vi hittar. Ingen förkunskap krävs och passar alla åldrar. |
|
|
|
 |
|
|
| Städer drabbas hårt av klimatförändringarna och står inför klimatanpassningsarbete i stor skala. Samtidigt bidrar städer i stor omfattning till växthusgasutsläpp med potential till utsläppsminskningar. Välkommen till en LU Land- föreläsning med Jessica Page, forskare vid KTH, om städernas roll i klimatförändringen med fokus på stadsplanering. |
|
|
|
 |
Hur väl fungerar restaureringsinsatser i praktiken? Seminariet lyfter lärdomar från satsningar på hotade pollinatörer och sandgräsmarker. Vi diskuterar vad som krävs för att åtgärder ska ge effekt – och hur kunskapen tas vidare in i nya projekt.
|
|
|
 |
|
|
| In times of accelerating biodiversity loss and the looming risk of ecosystem collapse emerge as direct threats to national security, food systems, and global stability - societies are confronted with an urgent dilemma: how to respond immediately to escalating crises while also building long-term resilience for a rapidly changing future. |
|
|
|
 |
|
|
Herbariets dolda skatter tar dig med på en resa bland upptäcktsresande botaniker, modern forskning och spännande upptäckter.
Utställningen är ett samarbete med Gothenburg Global Biodiversity Centre och projektet Sambio. |
|
|
|
 |
| Välkommen till Miljökommunikationsdagen 2026 – en praktikfokuserad mötesplats där deltagarnas erfarenheter, insikter och utmaningar står i centrum. I år har vi fokus på samspelet mellan känslor, kunskaper och konflikter i utformandet av miljökommunikation. Dagen arrangeras av forskningsprogrammet Mistra Environmental Communication i samarbete med Naturbaserade Framtidslösningar och BECC vid Lunds universitet. |
|
|
Har du idéer på samverkan, söker du en forskares expertis till ett projekt, en föreläsning eller annat. Tveka inte att kontakta oss!
Juliana Dänhardt, forskningskoordinator för LU Land: juliana.danhardt@mgeo.lu.se
Therese Ek, kommunikatör för BECC, MERGE och LU Land: therese.ek@mego.lu.se |
|
|
|
|
